30 november 2009

Framåt och uppåt i Alvesta


Alvesta.

Förra veckan var det en massa gnöl på bloggen om hur det hade varit på fullmäktige i Stockholm. Det hela drogs igång av någon som inte tycker att man ska säga vad man tycker. Nu är det dags för lite gladare tongångar. I lördags var jag i Alvesta. Där hade regionen i Sydost sitt fullmäktige.

Så här skrev Björn Johanssson, som är ordförande i region Syodost, på Facebook efter mötet:
“På väg hem från ett trevligt och inspirerande fullmäktige. Besluten blev lika kloka som väntat. Se upp, Sydost är på språng framåt och uppåt. Inga hinder, bara utmaningar!!!”

Så kan det också låta.

27 november 2009

Fler rapporter från fullmäktigemöten

Nu har jag försatt mig i en knepig sits. Istället för att fila på ett blogginlägg har jag ägnat morgonen åt att svara på kommentarer på tidigare blogginlägg.

I morgon ska jag till Alvesta på Sydost regionfullmäktige. Efter denna veckas debatt om hur det gick till i Stockholm ska det bli spännande att få vara med i Alvesta. Samma lördag som det var fullmäktige i Stockholm hade också Norra Skåne, Norrland och Västra Sverige fullmäktige. Därifrån kom rapporter om bra stämning och vilja att ge sig i kast med de nya utmaningarna. I både Umeå och Göteborg hade man seminarier där man jobbade med vår nya förhandlingsroll.

Så trevlig helg. Jag återkommer efter helgen med rapport från regionfullmäktige i Sydost.

26 november 2009

Talande debatt


Igår kväll deltog jag på en debatt i ABF-huset i Stockholm. Det var villaägarna som stod för arrangemanget. Stig-Björn Ljunggren bidrog med en väldigt intressant genomgång om hur man under tidigare sekler haft en uttalad politisk tanke med bostadspolitiken som vi ju alla vet saknas idag. Om bristen på bostadspolitik var vi rörande överens.

Det fanns en enighet kring det mesta. Byggbranschen måste skärpa sig, konkurrensen är satt ur spel, man måste åstadkomma skattemässig balans mellan boendeformerna och bostadsbyggandet måste komma igång. I sanningens namn ska sägas att Lennart Pettersson (C) först ville se att det verkligen finns en skattemässig obalans. Men om så var fallet så borde man, det vil säga han och övriga riksdagsledamöter, rätta till det.

Det fanns dock ett problem med denna väldigt intressanta debatt. Publiken lyste med sin frånvaro. Förutom panelen och arrangörerna utgjordes publiken av tre personer. En av dem jobbar på Hyresgästföreningen, en jobbar på HSB och en har ett förflutet i regeringskansliet.

Det är verkligen illavarslande för panelen, arrangören och de tre i publiken var väldigt överens om att bostadspolitiken måste ta sig uppåt på den politiska agendan. Och det är ju inte så svårt. Det finns bara en väg och det är uppåt. För längre ner går det inte att ta sig.

25 november 2009

Vinnare och förlorare 2010

DN presenterar idag 2010 års ekonomiska vinnare och förlorare. Vinnargänget har två barn, rörliga lån och äger ett radhus enligt en Swedbank-rapport om hur vi förmodas få det 2010. Men man kan också satsa på att vara en ensamstående löntagare i hyresrätt, då får man 570 kronor mer att leva för i januari 2010 än i januari 2009. Riktigt illa är det för pensionärsparet med tilläggspension och tjänstepension som bor i hyreslägenhet. De förlorar 380 kronor.

Men skulle räntan gå upp kan dagens vinnare i ett slag förvandlas till att bli den store förloraren. Hela beräkningen bygger också på ett antagande om att hyrorna kommer att gå upp med 1,5-2 procent. Hur det blir med den saken vet vi inte än. Vi vet att i 19 kommuner, och hos Botrygg AB, blir det ingen höjning alls och att Alebyggens hyresgäster får sänkt hyra 2010.

Vi vet också att kraven från många stora ekonomiskt starka kommunala bostadsbolag ligger långt högre än vad till och med Swedbank kunnat föreställa sig vara möjligt. Sverige är mitt uppe i en finansiell kris, arbetslösheten är rekordstor och SAAB-affären ser ut att gå åt pipsvängen. Då klipper de kommunala bolagen i Göteborg till med rekordhöga hyreshöjningskrav dessutom i en tid när vi har rekordlåga räntor. MKB i Malmö, som beräknas göra en vinst på 100 miljoner, begär en hyreshöjning på 2,85 procent.

Varför anstränger sig inte fler av de kommunala bostadsbolagen så att de kan konkurrera med bostadsrätterna och villorna och ha attraktiva och prisvärda bostäder? Nej, för de tänker mer på vad de ska kunna använda överskotten till än de tänker på sina hyresgäster. Inte bolagen kanske med deras ägare, kommunen.

Det är precis som med de energibolag kommunerna äger. De trissar upp fjärrvärmepriserna så att de får pengar över till exempelvis barnomsorg. I alla fall vad det precis så Anders Lago, kommunalråd i Södertälje, sa i Rapport häromdagen på frågan om varför bolagen gör sådana jättevinster. De behövs för barnomsorgen, sa han.

Nu tvingas istället våra förhandlingsdelegationer svettas över och försöka förhandla ner hyreskrav som borde ha legat på helt andra nivåer från början.

Härmed utses Alebyggen, Botrygg AB och de 19 bolag som gjort upp med oss om att ligga still med hyrorna till 2010 års vinnare. Förlorare är de stora ekonomiskt starka kommunala bolagen som anstränger till sitt yttersta i dessa svåra tider för att tömma hyresgästernas plånböcker och fylla sina egna kassakistor.

24 november 2009

Housing first - tänk vilket härligt valbudskap


Ibland kan man ha oändligt med argument, statistik och fakta men det räcker ändå inte. Det byggs inga fler bostäder bara för att all statistik och alla fakta ger mängder av argument för att det måste byggas bostäder. Hyresgästföreningen driver kampanjen ”Bygg framtiden” och ger ut den ena mamborapporten efter den andra. Jagvillhabostad.nu ligger i som sjutton för att folk ska kunna flytta hemifrån innan det är dags för äldreboende. Men man skola icke förtvivla förr eller senare ger sig bristen på bostäder tillkänna och byggandet kommer igång. Fast då kan det vara för sent.



Jag tycker att HSB gjorde en kanonbra reklamfilm på ämnet ”vuxen man fyller år och uppvaktas av föräldrarna med tårta vid sängen, spjälsängen”. Den har en del år på nacken, men den fungerar även idag. Börja bospara var budskapet när det begavs sig. Börja bygga, skulle jag vilja tillägga.

På DN debatt idag lanseras en ny metod för att råda bot på hemlösheten. Den kallas Housing first. Vi ett första påseende framstår det ju inte som en särskilt djärv tanke att hemlöshet kan botas med bostad. Modellen går ut på att: ”den hemlöses problem både är sociala och bostadsmässiga och att även de sociala kan lösas inom ramen för ett stabilt boende”.

Det är uppenbart att detta resonemang och denna modell har stor potential och att den därför bör lanseras i stor skala. Den kan givetvis användas för att bota hemlöshet även bland övriga bostadslösa grupper såsom de hundratusentals ungdomar som trängs i andrahandsboenden med svartkontrakt eller hemma hos mamma.

Housing first, tänk vilket härligt valbudskap. Hugade partier som är intresserade av att få någon miljon ungdomsröster kan bara haka på.

23 november 2009

Fjärmvärmeeländet



Det finns fram och baksidor i alla boendeformer. Men det finns mycket som förenar oss oavsett hur vi bor. Fjärrvärmeeländet är en sådan sak. Det är dyrt med de kommunala monopolen oavsett om vi bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa.

Denna morgon rapporterar Rapport återigen om hur dyrt och hur olika det blir när någon, i det här fallet kommunerna, har monopol. Det är inte bara energibolagen som gör används som kassako av kommunerna. Hyresgästerna hos de kommunala bolagen är vana vid att stångas med bolagen om vad hyran ska gå till, hyresgästerna och husen eller in i kommunens balansräkning.

Sådana här katten på råttan-system är både dyra och ineffektiva. Kommunen ställer höga vinstkrav på energibolaget som i sin tur höjer priset och tvingar det kommunala bostadsbolaget att i sin tur att kräva allt högre hyra av hyresgästerna för att täcka de allt högre priserna från ett annat kommunalt bolag.

Konsumenterna är de stora förlorarna på alla monopolmarknader och borde därför lägga in en högre växel och intensifiera sin gemensamma kamp mot de kommunala monopolen.

Mer om fjärrvärme:

Här är ett inslag från Gomorron Sverige där SABO:s Ulrika Jarfelt debatterar med Svensk fjärrvärmes vd, Lena Sommestad.

Här kan man läsa mer om fjärrvärme i Nils Holgersson-rapporten som tas fram av bostadsorganisationerna, däribland Hyresgästföreningen, varje år.

20 november 2009

Jakten på det strandnära


Jakten på det strandnära tar sig allt märkligare uttryck. Detta är ett skogsnära hus som för säkerhets skull har döpts till Strandvilla eftersom ingen strand finns att skåda. För att förstärka det strandnära intrycket ligger en båt förtöjd på gräsmattan. Detta upplägg kommer att fungera utmärkt så länge klimatförändringarna leder till höjda vattennivåer. Förr eller senare blir detta skogshus ett strandhus. Det finns nämligen vatten, fast en bra bit bort.


Detta är ett fiskenät som aldrig kommer att lämna kroken för att fånga fiskar i. Det är närmast att likna vid en husaccessoar. Jag tror att vi kommer att se flera varianter av sådana husaccessoarer. Tinnar och torn för att ge ett mera slottsliknande intryck till exempel. Eller så kan man hänga upp en sliten grimma för att ge intryck av det rör sig om en hästgård.

19 november 2009

Stora stabila bostadsbolag kräver höga hyreshöjningar

UPPDATERAD! Igår var jag i Göteborg. På den årliga Kvalitetsmässan skulle vi debattera vi som brukar debattera. När Kurt Eliasson, SABO, Reinhold Lennebo, Fastighetsägarna, Hans Lind, KTH , Daniel Liljeberg, Finansdepartementet, Johan Löfstrand (S) och jag äntrade podiet talade allt för att det skulle bli en uppvisning i konsten att lösa svåra problem.

Den svenska modellen består och vi var till synes nöjda med det. Då hux flux och utan förvarning kastades Norge in i debatten. Nu när vi precis har enats om att inte ha marknadshyror utan behålla den svenska modellen skulle vi införa marknadshyror och ha en norsk modell – på andrahandsmarknaden och vid uthyrning av ägarlägenheter. Man upphör aldrig att förvånas.

Reinhold Lennebo viskade till mig att det hittills fanns åtta ägarlägenheter, så det är väl ingen direkt succé eller ett särskilt omfattande problem. Det slutade med att Daniel Liljeberg ville ha svenska hyror men med norsk skattelagstiftning. Hans Lind ville ha hela Norgepaketet.



Innan debatten träffade jag SVT som gjorde ett inslag i Västnytt om hyrorna (som även sändes i Rapport). Nolluppgörelserna fortsätter ramla in, till och med en sänkning blev det igår, men det finns några stora stabila bolag som drar till med krav på jättehöjningar. Märkligt fenomen.

I Göteborg är de nöjda med sin modell med Kvalitetshyror. Förutom de vanliga bruksvärdesfaktorerna mäter de också förvaltningskvaliteten. Dåliga hyresvärdar får avdrag på hyran.



TV 4 rapporterade igår om hur hyresgästerna har det i Allaktons risiga lägenheter. Det blir ett nytt inslag idag om att regeringen tar bort den lag som förhindrar Allakton, Acta och andra fastighetsägare att köpa nya fastigheter. I Herrgården i Malmö begärde Hyresgästföreningen hyressänkning på grund av att hyran inte motsvarade bruksvärdet. Det visar hur viktigt det är att sätta hyror efter bruksvärdet.

UPPDATERAT: Del två i TV4 om oseriösa värdar.

18 november 2009

Vi lyckades över all förväntan

Vi lever i en tid där marknaden ska fixa allt, där det mesta privatiseras och säljs ut och där kollektiva lösningar utmönstras. På hyresmarknaden råder inte marknaden. Där har vi kollektiva förhandlingar, ett bruksvärdessystem, ett besittningsskydd och allmännyttiga bostadsbolag som inte får lämna ifrån sig sina vinster hur som helst. Så har det varit och så kommer det att förbli. Vi är det enda landet i Europa, förmodligen det enda landet i världen, där konsumenterna har en så stark ställning.

Många tycker att det är rester av en förgången tid, rena planekonomin och de får politiska frossbrytningar bara av tanken på att inte allmännyttan sålts ut och hyresgästerna får förhandla sin hyra bäst de vill.

När utredningen om EU, allmännyttan och hyrorna kom så kom också alla förslag man kunde förvänta sig som ligger i linje med den tidsanda vi lever i. Låt marknaden sätta hyrorna, inför ett efterfrågepåslag och fria inflyttningshyror. Låt de allmännyttiga bolagen slippa sitt allmännyttiga uppdrag och tvinga dem istället att agera i enlighet med ”principen om den private marknadsinvesteraren”.

Hyresgästföreningen ryckte ut med allt vi har av juridisk kunskap på kommunalrätt och EG-rätt, vi anlitade utomstående experter och vi opinionsbildade i Bryssel, i riksdagen och engagerade medlemmar samlade namn och protesterade överallt de kom åt. Vi använde alla de verktyg en stor folkrörelse kan använda sig av när det blåser snålt. Och vi lyckades över all förväntan.

Men vi saknar ett verktyg. Det är inte vi som trycker på röstknapparna i riksdagen Det gör de riksdagsledamöter som svenska folket röstat fram i valet. I Riksdagen finns en mycket klar majoritet som tycker att de privata fastighetsägarna ska få förhandla på egen hand med oss och att den hyresnormerande rollen allmännyttan därför ska bort.

I det läget räcker det inte med att bara säga nej, det blir ja ändå. I en sådan situation måste vi agera och jobba för, visserligen en annan lösning, men en lösning som vi är nöjd med. Det har vi gjort och för att citera ur ett mejl jag fick häromdagen: ”Jag ser fram emot att få ”sätta tänderna” i ett nytt förhandlingssystem".

17 november 2009

Hyrorna i Umeå


Förutom att bruksvärdessystemet har många år på nacken så är det tämligen komplicerat. Det är många faktorer som avgör vilken standard och kvalitet man har och som man ska betala hyra för. Bruksvärdessystemet är ett slags kvalitetssäkringssystem. Du ska betala för den standard och kvalitet lägenheten, fastigheten och området har. Då måste man ge sig på att ta reda på hur det ser ut i lägenheten, fastigheten och området så att hyran blir rättvis och begriplig. I annat fall får man agera för att bruksvärdessystemet avskaffas och ersätts med något helt annat system för att sätta hyror.

Den faktor som rör upp de hetaste känslorna och orsakar de flesta debatterna är frågan om lägets betydelse för hyran. En del hävdar att man inte ska betala ett dugg mer för att man bor i det som betraktas som ett attraktivt område medan andra tycker att det är självklart att man ska betala också för läget. Och det ska man. I alla fall om man hävdar att man är anhängare av bruksvärdessystemet. Läget liksom alla andra faktorer som är en del i bruksvärdessystemet ska viktas utifrån hyresgästernas allmänna värderingar. Så har det varit och så ska det förbli.

I Umeå har allmännyttan och Hyresgästföreningen arbetat med att sätta hyror efter ett poängsystem i över 15 år. Numera finns ett väletablerat system, med nästan 100 faktorer och över 500 variabler, skriver tidningen Bofast.

Här kommer att utdrag av artikeln som jag tycker ger en bra bild av både bruksvärdessystemet och det arbete det kräver:

”De flesta faktorer rör standarden i lägenheten. Hur många plattor har spisen, vilket slags golv finns i kök och vardagsrum, vetter balkongen åt väster, söder, norr eller öster, finns förråd och i så fall hur stort. Och så vidare.

Det gjordes också en indelning i geografiska områden. Där gavs sedan poäng efter närhet till centrum, kollektivtrafik, buller och friluftsområden.

Även närmiljön poängsattes – till exempel parkeringsmöjligheter, storlek på lekytor, framkomlighet för rullstolar och om huset ligger högt, lågt eller soligt.

Skillnaden i hyra för en likvärdig lägenhet som ligger centralt jämfört med området med lägst poängtal blev nästan 30 procent.

Trots att förändringarna i hyressättningen var relativt stora utlöstes ingen protestvåg bland de boende.

– Det blev bara en insändare i tidningen, säger Sven-Ove Lindström.

Så varför tog Umeås hyresgäster de nya hyrorna med ett sådant jämnmod när samma tankar – framför allt lägets påverkan på hyrorna – har orsakat så mycket diskussioner i andra städer? Och var införandet så smidigt och lyckat som systembyggarna och pressklippen berättar?

Läs fortsättningen här.

16 november 2009

"Seger för hyresgästerna" - eller "Synd att det inte blir marknadshyror"


Det är spännande att läsa tidningar. Ibland vet man inte vad man ska tro. Samma händelse beskrivs ofta på helt olika sätt, framförallt de som har en politisk dimension.

Denna morgon har jag spanat in rapporteringen av en mycket speciell händelse som är av stort intresse för hyresgästerna. I fredags var det pressträff om vad som ska hända med hyrorna och allmännyttan. Vad förslagen kommer att innebära och om det är bra för hyresgästerna eller inte är ju av väldigt intresse.

Läsarna i Oskarshamn får reda på att det är skrutt med den här typen av enighet mellan fastighetsägare och hyresgäster. Läsarna av GP i Göteborg kan däremot läsa att det är alldeles strålande med enighet om hur spelreglerna ska se ut.

Sundsvalls Tidning tycker att det är synd att det inte blir några marknadshyror. Blekingeläns tidning har rubriken ”En seger för hyresgästerna” (ej på nätet än). SvD hade i vanlig ordning en korrekt och bra beskrivning av förslagen. DN hade en bra rapportering i nätupplagan men när papperstidningen damp ner i brevlådan blev det bara förvirrat (inte på nätet).

När Rapport intervjuade mig började reportern varje fråga med: ”Nu när det ska bli höjda hyror...” I det läget spelar det ingen som helst roll att jag började varje svar med: ” Det här förslaget innebär inte att vi får höjda hyror...” Rapportinslaget handlade alltså om hur svårt det var att få reda på om detta betydde höjda hyror.

På bloggen samlas de kritiska rösterna och i mejlboxen samlas de positiva. Märklig fördelning, men så ser det ut. De som skriver kommentarer på min blogg kommer nästan uteslutande från Stockholms innerstad och de är oroliga för kraftigt höjda hyror. Medan Barometern skriver: ”Som vanligt är däremot de som hyr de efterfrågade lägenheterna i stadskärnor vinnarna – deras hyror blir fortsatt relativt låga".

13 november 2009

Se presskonferensen live här!


Se presskonferensen om allmännyttans villkor och hyrorna live här. Klockan 11.00.

Det går även att se presskonferensen i efterhand genom att klicka på länken ovan.

UPPDATERAT: Ekot om allmännyttans villkor och hyrorna här.

TT (i Aftonbladet) här.

SVT här.

DN här.

Hem & Hyra här.

I SvD här.

Pressträff om allmänyttans villkor och hyrorna

Det var en strålande sommardag på Gotland den 7 juli 2004. Glad och uppåt efter ett lyckat seminarium vi själva hade haft klev jag kl 13.30 in i Fornsalen på Mellangatan i Visby för att delta i ett annat Almedalsseminarium.

Ernst & Young hade på de privata fastighetsägarnas uppdrag ”utrett omfattningen av stöd som ges av kommunerna till de kommunala bostadsföretagen och i vilken mån detta påverkar hyressättningen för de privata fastighetsföretagen” som det stod i inbjudan. Föga anade jag då att detta seminarium skulle bli startskottet på fem års intensivt arbete för att undanröja de konsekvenser för hyresgästerna som denna Ernst & Young-utredning skulle kunna få. Den ledde också till att Fastighetsägarna anmälde svenska staten till EU-kommissionen för brott mot EU:s statsstödsregler och konkurrensrätt.

Idag kl 11.00 är det pressträff på Bella Venezia, Rosenbad. Se här.

Då kommer det att lämnas besked om hur det gick med anmälan, hyressättningen och reglerna för de allmännyttiga bolagen.

Det går att kolla på pressträffen live. Gå in på hyresgastforeningen.se så kan du klicka dig vidare till Rosenbad.

12 november 2009

Tretton hyresnollor


Nu finns det tretton nollor. De hyresförhandlingar som hittills är klara har slutat med en nolla i hyreshöjning. Och det som är bra för hyresgästerna är också bra för Sverige. Vi hyresgäster betalar varje år 100 miljarder i hyra. Ökar den summan minskar också hyresgästernas köpkraft. Det är precis tvärtemot vad som behövs i en finanskris med ökande arbetslöshet.

När Botryggs vd, Mikael Cocozza, hade presskonferens för att meddela att han gjort upp om oförändrade hyror sa han att det gått bra för fastighetsägarna 2009. Just det. Men det kan väl inte bara vara Mikael Cocozza det gått bra för?

Hur kommer det sig att de kommunala bolagen i Malmö och Sandviken tycker att man ska slå till med krav på jättehöjningar?

Varför kan inte de när Mikael Cocozza, Karlshamnsbostäder, Bollnäs Bostäder, Kalmarhem, Ludvikahem, Vätterhem, Bjärnumshus , Östhammarshem, Hyresbostäder i Växjö, Bankerydshem , Grännahus, Hallstahem, Hallstahammar, Mimer i Västerås eller som Tyresö Bostäder som blev klart idag kan?

Jag bara undrar.

11 november 2009

Upp och ner i Malmö


Trapphus i Herrgården.

I Malmö är det både upp och ner. Hyresnämnden sänkte hyrorna med 5,5 procent i de omtalade mögelhusen i Herrgården. MKB, allmännyttan i Malmö, kräver att hyrorna höjs med 2,85 procent från och med januari 2010. Dessutom begär de ytterligare höjningar på 3,4 procent per år under åren 2011 till 2013. Totalt innebär det hyreshöjningar med 13,7 procent.

Det mest fantastiska förutom nivån på höjningen är MKB:s motiv.

- Vi har ett ansvar gentemot våra hyresgäster att agera långsiktigt och ge dem stabila förutsättningar för att de ska kunna planera sin ekonomi och sitt boende. För att undvika framtida, kraftiga hyreshöjningar då räntorna återgår till normala nivåer måste hyresnivån successivt värdesäkras, skriver Haqvin Svensson, vice vd på MKB, i bolagets pressmeddelande.

De känner sådan omsorg om hyresgästerna att de vill både vill höja hyran och ”värdesäkra” hyresnivån. Det är väl snarare MKB som vill säkra sina intäkter. Hyresgästerna förmodas sitta hemma och planera sin allt sämre ekonomi och vara tacksamma mot MKB som tagit ett sådant ansvar för dem. MKB sällar sig nu till de fastighetsägare som vill höja hyran när det är låga räntor för att det kommer ju ändå att bli höga räntor. Den typen av omsorg betackar vi oss för. Upplysningsvis är det så att MKB beräknas göra en vinst på 100 miljoner i år.

5,5 procent hyressänkning är inte mycket att komma med det heller. Varför ska man betala för en produkt man inte får? Kanske borde ARN, Allmänna reklamationsnämnden, ta hand om prövning av bostäder också. För ingen skulle behöva betala fullt pris för en brödrost som inte blir varm eller en dammsugare som inte suger.

Malmö har också begåvats med en annan hyresvärd som tar 3 000 för ettorna och 4 000 för tvåorna utan varmvatten, toalett och dusch. ”Det tycker jag inte är konstigt, jag blir inte ledsen om de flyttar”, säger fastighetsägaren Attila Miklos som inte tycker att hyrorna är höga.

För några dagar sedan ringde en hyresgäst till Hyresgästföreningen och klagade. Några timmar senare fick hon hem ett brev där det stod att hon var uppsagd.

10 november 2009

Hyresgästernas framtid

Denna morgon har jag ägnat mig åt att försöka skriva svar på en del blogginlägg om vad framtiden kan tänkas innebära för hyresgästerna. Jag vet inte det. Hyran består av många olika delar. Nästan ingen av dem går att förutse.

Hur kommer taxor och avgifter för avfall, el, vatten mm att utvecklas? Hur kommer räntorna att utvecklas? Hur kommer moms och skatter på boendet att utvecklas? Vad kommer egentligen renoveringarna av miljonprogrammet att kosta? 70 miljarder eller 300 miljarder? Vem ska stå för de kostnaderna? Hur kommer regelverket för de kommunala bolagen att se ut? Kommer vi att ha kvar hyresförhandlingssystemet? Kommer vi att ha kvar bruksvärdesystemet? Kommer fastighetsägarna att fortsätta att driva sina frågor i EU?

Det finns fler frågor än svar just nu.

Men det finns alltid någon som sitter inne med svaret. Någon eller några med tillräckligt mycket makt kommer förr eller senare att fatta besluta om allt det som påverkar hyresgästernas vardag och ekonomi. Det gäller att hitta dem och ligga i och på för att besluten ska gå i vår riktning. Det lägger vi ner all vår kraft och energi på.

Vi vill ha bruksvärdeshyror och inte marknadshyror, vi vill ha kvar hyresförhandlingssystemet, vi vill inte ha fria inflyttningshyror, enskilda förhandlingar och efterfrågepåslag. Vi vill ha allmännyttiga bostadsbolag, inte marknadsstyrda. Vi vill ha en svensk lösning, inte en som är beslutad i EU.

Men Hyresgästföreningen är också viktig och har inflytande över människors vardag och ekonomi. Därför jobbar vi lika hårt med att rusta oss inför de nya utmaningar och prövningar som säkerligen kommer att komma i vår väg (Agenda 2016).

Att förhandla och sätta hyror är ett svårt och krävande jobb. Det krävs ett bra regelverk och det krävs skärpa och kunskap för att vi ska kunna göra ett gott jobb. Men bland Hyresgästföreningens 537 000 medlemshushåll finns mycket skärpa och kunskap som kommer att vara till nytta om vi får behålla förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet.

09 november 2009

Läget på förhandlingsfronten

Det är ingen riktig sprutt på förhandlingarna om 2010 års hyror ännu. Många bostadsbolag ligger lågt och kraven låter vänta på sig (här kan man se läget så här långt).

Förra hösten när vi startade förhandlingarna var räntan 4,75 procent och ingen låg lågt. Nu ligger räntan på 0,25 procent och beräknas göra sig under lång tid. Bostadsbolagen sitter väl på kammaren och räknar som de gjorde förra gången, fast tvärtom. Men det verkar vara betydligt lättare att räkna ut vad en hög ränta betyder än vad en låg ränta betyder. Fast inte överallt.

I Hallstahammar har de både rivit lägenheter, byggt nytt och hållit igen på hyrorna. ”Anledningen till nollhöjningen är dels det låga ränteläget, dels att företaget tar ett tydligt ansvar för att hålla igen hyrorna i den svåra lågkonjunkturen”, meddelar SVT Tvärsnytt.

Hallstahammar vill vara en attraktiv kommun dit människor vill flytta då duger det inte att locka med höga hyror. Fast det är inte bara i Hallstahammar det finns nolluppgörelser.

I Karlshamn, Bollnäs, Ludvika, Jönköping, Östhammar, Växjö (delvis, de har tre bolag), Bankeryd, Gränna och Kristianstad blev det också noll i höjning. Även de som bor hos Botrygg AB kan se fram emot samma hyra 2010 som 2009.

Men i Sandviken drog de till med 4,8 procent i höjningskrav, högst i landet. Vad har Sandviken som inte Hallstahammar har förutom ett besvärligt läge med utflyttning, lågkonjunktur och varsel? Ja, inte vet jag men i Sandviken: ”har många tvingats acceptera löneminskningar, andra har drabbats av uppsägningar inom främst Sandvik. Arbetslöshetssiffrorna i Sandviken är värre än i övriga Sverige. Långtidsarbetslösa har ökat med över 200 procent på ett år” som Hyresgästföreningen i Sandviken uttrycker det i en debattartikel i Arbetarbladet.

Nu verkar det som om Sandvikenhus också vill göra sitt och bidra till eländet genom att toppa med höga hyreshöjningskrav. Hyresrätten riskerar därigenom att helt enkelt prisa ut sig.

I början av 90-talet hade vi 3 500 tomma lägenheter. Några år senare hade vi 65 000. Hyrorna höjdes kraftigt på grund av den skatteomläggning som genomfördes och i ett sådant läge flyttar de som kan till hus, till en mindre lägenhet, hem, bort, till sommarstugan eller vad de nu än hittar för alternativ när hyran är större än vad plånboken tål.

06 november 2009

November är fantastiskt


November kan tyckas vara en sällsynt trökig månad. Det finns de som hävdar att det är en helt igenom onödig månad som med fördel skulle kunna tas bort ur almanackan. Jag tycker inte det.

November är en fantastisk månad helt befriad från de plikter som tynger alla andra månader. Det finns inga helger eller semestrar som urholkar ekonomin och skapar köpångest. Det finns inga krav på varken gräsklippning, badning eller skidåkning. Vi kan med gott samvete sitta inne, läsa lite, tända smålamporna i fönstret och tänka ut smarta saker. Dessutom är det helt okej att gnälla och gnöla över livets orättvisor. Sådant kan man inte hålla på med när dagarna är ljusa och långa och solen skiner.

Nu stundar en helg i grått med regn, dimma, mörker och korta dagar. Det är bara att njuta. Trevlig helg.

05 november 2009

Byggherredag - eller här är en kund begraven


Vd för Byggherrarna, Mats Björs. Foto: Cecilia Larsson

Gudrun Schyman och jag hade en debattartikel i Expressen i söndags. Den var lite lurig. Det var inte Gudrun och jag som påstod en massa saker om gubbarna i byggbranschen, för då hade det blivit ett herrans liv på herrarna. Vi citerade bara vad de själva säger.

De fungerar inget vidare i byggbranschen påstår de i utredning efter utredning. Dessutom har de döpt sina utredningar till ”Skärpning gubbar” och ”Sega gubbar”, vilket väckte en viss förundran och häpnad i London där en svensk utredarman berättade om den svenska byggutredningen ”Pull your self together, chaps”.

Nu har de varit Byggherredag. Byggherrar har de säkert hetat sedan urminnes tider, fast man kan väl inte påstå att det låter särskilt modernt. De jobbar onekligen hårt på sin gubbidentitet. Samverkan var ledordet under Byggherredagen. Fastighetsnytt var på plats och talade med Örjan Wikforss, Arkitekt SAR/MSA, professor i projektkommunikation KTH Arkitektur och samhällsbyggnad, samt ordförande IVA avd. III, Samhällsbyggnad.

Han ser gärna att man även tar upp ordet konkurrens i diskussionen. Han är lite frå-gande över att alla talar om behovet av samarbete och samverkan. I andra industrier talar man om konkurrens, om att tävla och vinna. Varför talar byggsektorn hela tiden om samarbete och väldigt lite om kund eller bästa pris? Jomen jäklar vilken kritik. Lite försiktigt och lågmält förpackad kanske, men ändå. Konkurrens är ju ordet för dagen. I alla sammanhang ska det konkurreras för det kommer vi konsumenter att gynnas av heter det alltid överallt och hela tiden. Utom när byggherrarna har byggherredag. De talar inte om kunden heller.

Örjan Wikforss, han med den långa titeln, säger också att: ”när vi pratar byggande i dag så tänker nästan alla på hur man skruvar ihop komponenter till hus, inte hur man tänker ut vilka hus enskilda hyresgäster eller företag behöver. Där behövs det göras mycket mer”.

För några år sedan talade jag på en sådan Byggherredag på IVA. Jag hade då en bild där det stod: ”Här är en kund begraven”. Detta gäller uppenbarligen fortfarande. IVA betyder inte intensivvårdsavdelning utan Ingenjörsvetenskapsakademin. Vore kul med ett namnbyte. Då kanske tillfrisknandet och rehabiliteringen kunde komma igång.

04 november 2009

Renovera mera



Det rör sig på renoveringsfronten. I alla fall när det gäller insikter och åsikter. I Herrgården ber fastighetsägarna om ursäkt för bristande insikter. På SABOS:s renoveringsseminarium flödade åsikterna, jag var en del av det flödet så jag ska inte klaga. Det är inte fel att ha åsikter. Fast det måste det bli något av dem.

De lärde tvistar dock om huruvida det finns ett renoveringsbehov eller inte. Hans Lind, professor på KTH, kom med den lite udda idén att det kanske inte alls finns något behov av att renovera en massa lägenheter. Sveriges Byggindustrier, som inte var där igår, anser att det kostar 300 miljarder att renovera miljonprogrammet. SABO tror att det kostar minst 50 miljarder. Hans Lind kommer billigast undan. Han bidrog med följande exempel: Alla åker inte runt i lyxbilar utan en del far omkring i begagnat. Det skulle betyda att folk också borde kunna bo begagnat och inte ha så stora renoveringskrav.

Idag bor en del i stora lyxvåningar med sjöutsikt och en del tränger ihop sig i pyttesmå lägenheter med utsikt åt gården. Så begagnade bilidén är väl redan genomförd kan man tycka. Frågan är väl snarare om vi ska titta på när ratten går av, däcken exploderar och bilen hamnar i diket. Det skulle aldrig bilprovningen tillåta, så frågan är om det finns någon anledning för hyresgäster och fastighetsägare att tillåta det.

Det byggdes 1,4 miljoner bostäder 1961-1975. Man har lite svårt att ta in att det kommer som en överraskning att de blivit medelålders.

- Behoven är självklart mycket stora i ett 40 år gammalt område som i princip aldrig renoverats. Därför känns det positivt att nu kunna presentera en helhetsplan som ser till hela området, säger exempelvis Peter Schönfelder som på Bostad AB Gröningens (Malmö, Herrgården)

Varför de i princip aldrig renoverats framgår inte. Det är ju inte precis någon naturlag att låta bli att renovera de hus man äger. Det byggdes en massa villor också dessa år. Jag tror inte att det finns några villaägare som valt som princip att inte renovera.

Nä, det är dags för regeringen att lägga lite rättviseaspekter på ett och annat. Varför ska villaägare och bostadsrättsinnehavare ha en massa skattefördelar, bidrag och avdrag när hyresgästerna får vara utan? Moderaterna vill ju bli som de gamla sossarna. Då kan jag rekommendera lite läsning av Per-Albin Hansson. I hans folkhem fanns inga styvbarn.

03 november 2009

Blandade upplåtelseformer - eller hur hyresgäster måste blandas upp med andra mera ordentliga typer


Nu förtiden talar alla om att vi måste ha blandade upplåtelseformer. Det låter bra på alla sätt och vis, hyresrätter, bostadsrätter och villor i en salig blandning i alla bostadsområden. Så är det ingen som är emot heller.

Det verkar så bra om den som vill klippa gräs kan bo i villa, den som vill gå på gårdsstädning kan bo i bostadsrätt och den som vill resa kan bo i hyresrätt och alla kan vi bo i samma område. Men om man granskar vad som döljer sig under detta mantra så är det inte att förverkliga denna valfrihets tanke det handlar om.

Jag hör det dagligen. Det är hyresgäster som måste blandas upp med andra mera ordentliga typer. Igår var det en chef på ett konsultbolag som sa det allt fler säger nuförtiden. Det är först när man äger som man inte förstör och håller på att sabba det hus och den lägenhet man bor i.

På den socialdemokratiska partikongressen var de också för blandade upplåtelseformer. Ett kommunalråd i Umeå tyckte absolut att det var nödvändigt. Då kunde kommunen sälja av lite hyresrätter. För pengar behöver dem. Vad som än sägs av de blandade upplåtelseformsanhängarna slutar det alltid med att det är hyresrätten och hyresgästerna som antingen måste blandas upp eller säljas av. Jag tror inte att kommunalrådet i Umeå ens kan föreställa sig att man borde ”sälja av lite villor” för att få in lite hyresrätter i de segregerade villaområdena. Det låter ju som en provocerande tanke. Han skulle förmodligen slås av att det är folk av kött och blod som berörs. När man säljer av hyresrätter får man intrycket av att det inte berör människor av kött och blod. Det är kommunpolitiker som spelar monopol och flyttar pjäserna lite bara.

För säkerhets skull ska jag tillägga att jag vet att man inte kan införa samma system för villor och bostadsrätter som för hyresrätter. För tänk vilket liv i luckan det skulle bli i villaområdena om grannarna gavs rätt att knacka på villorna och meddela att en majoritet vill ombilda till hyresrätt, de får gärna bo kvar i sin äganderätt men det är det nya hyresbolaget sköter trädgårdar, gator, de gemensamma utrymmena samt förhandlar om avgiften för detta. För i villaområdena respekteras valfriheten och sätts inte ut för omröstning.

Just nu säljs hyresrätten ut och pratas ner. Fortsätter vi med det kommer vi inte att ha tre bra boendeformer som vi kan välja mellan i framtiden.

02 november 2009

Bygg framtiden


Inte ett ord över mina läppar idag om att bostadspolitiken lever ett undanskymt liv. Den som haft huvudet på skaft denna helg har kunnat konstatera att det rört sig på den bostadspolitiska arenan.

Gudrun Schyman och jag skrev i Expressen här i går om att byggbranschen verkar tycka att det är okej att vi som bor ska betala för deras slarv, slöseri, bristande produktivitet, bristande logistik och bristande kvalitetsarbete . Om de inte tycker att det är okej så borde de väl ha gjort något för att effektivisera och sänka byggkostnaderna kan man tycka.

Jag är så innerligt trött på att alla jagar de som ska betala och att ingen jagar de som år efter år förorsakar allt högre byggkostnader.

Om (S)-kongressen får som den vill kommer det att byggas mycket igen. Och då duger det inte att ha byggkostnader på de nivåer vi har nu.

(S) tycker att man borde:

• Få fart på bostadsbyggandet och vill införa ett investeringsstöd för hyresrätter.
• Skärpa lagen om bostadsförsörjning så att kommunerna får ett tydligare ansvar.
• Genomföra ett miljardprogram för miljonprogramsområdena.
• Skapa neutralitet mellan boendeformerna.

Idag ska Hyresnämnden på syn till Herrgården i Malmö kl 10.00. Hoppas att de får syn på fukten, möglet, kackerlackorna, parkett som ser ut som plockepinn, hissar som inte går och framför allt barnen. Det borde de få. Är blicken skarp borde de också se var fukten målats över och underhållet slarvats över. Ser de inga kackerlackor borde de se fällorna.

Se där, de bostadspolitiska inslagen denna helg var helt i linje med Hyresgästföreningens nya kampanj med start 1 november: Bygg framtiden.