31 maj 2013

EU kommissionen strikes again, SlimCityEU



Bostadsmarknaden fungerar inte, det byggs för lite i Sverige anser EU kommissionen och det har de förstås rätt i.

Nu gäller det bara att hitta syndabockarna och sätta åt de skyldiga så att det blir lugn och ro i Bryssel eller under den vecka varje månad de lägger 200 miljoner årligen på att vara i Strasbourg.

Så kommissionens lägger upp en spelplan som är en avancerad och fördjupad form av monopol eller SlimCity där medlemsländerna kan flytta lite pjäser, ta bort några eller lägga till lite nya.
Så det är fritt fram att ta bort lite avdragsrätter, lägga till lite fastighetsskatt, minska hushållens låneskulder, ta bort lite konsumentskydd, öka fastighetsägarnas vinster mm.
Några människor finns för säkerhets skull inte med, det skulle bara förmörka spelglädjen och komplicera spelet.

Hyresgästerna som fenomen kvalar snabbt in bland de skyldiga. De lämnar ”ogärna lägenheter där hyran är relativt låg” som Johan Schuck uttrycker det i DN idag.

Jag vet inte riktigt vad en låg hyra är. Själv betalar jag 8 943 kr/mån för 59 kvm och jag vill ogärna flytta trots att jag därmed utgör ett irritationsmoment för EU, DN och SvD

Och ändå är jag inte i närheten av de som bor i nybyggda hyresrätter. Vad sägs om 14 100 för 77 kvm? Hur mycket mer ska det kosta innan EU, SvD och DN blir nöjda?

Men receptet mot mitt och andras tilltag är givetvis att hitta ett sätt att få oss att lämna våra lägenheter vilket EU kommissonen också rekommenderar.

Det mest effektiva sättet är att höja hyran så att det blir omöjligt att bo kvar. Om man bara höjer hyran till smärtgränsen så kan ju flera få för sig att bo kvar och då blir det minuspoäng från kommissionen nästa år igen. Hyresgästernas boendetrygghet hotar svensk ekonomi och bör därför ersättas med olika inslag av otrygghet. Det är en av alla spelmöjligheter i SlimCityEU.

Om den ”ålderstigna hyresregleringen” skriver Maria Ludvigsson i SvD. Jag vet inte det jag. Den nya lagen trädde i kraft 2011 och två år är väl ändå inte mycket till ålder. För övrigt medförde den nya lagen att Fastighetsägarnas tog tillbaka sin EU anmälan. Alla voro nöjda, regeringen, EU, Fastighetsägarna, SABO och Hyresgästföreningen.

”Mycket talar för att Hyresgästföreningen uppfattar rådets framställan som en förolämpning” skriver Maria Ludvigsson i SvD. Själva föreningsformen har nog svårt att bli förolämpad däremot tror jag att medlemmarna kanske inte känner sig förolämpade lika mycket som de känner sig otrygga och ständigt utsatta.

”Samtidigt ska vi ha regler som säkrar hyresgästens trygghet och rättigheter. På alla marknader där den ena parten är i beroendeställning och har mindre information, behövs ett starkt skydd. Hyresrätten ska vara en trygg boendeform med stabila villkor”.

Vem sade detta? Jo men visst var det Anders Borg.

Nu får vi se hur trygg och stabil han själv är i relation till EU.

29 maj 2013

Marknadshyror är inget för fegisar

Starke Adolf

Ska man införa marknadshyror då måste man vara modig.
Det är ett återkommande krav som ställs på de politiker som förmodas ge sig på uppdraget att ersätta förhandlade hyror med hyror som sätts av marknaden. Marknadshyror är inget som fegisar ska hålla på med.
Mandom, mod och morske män är det som krävs.


Åtminstone om man ska tro de ledarskribenter och krönikörer som ständigt uppmanar politiker att våga visa mod och se till marknaden och dess mekanismer också får härska över hyressättningen.

Om nu marknadshyror är bra för alla och envar varför krävs det då en massa mod?

Ibland står det till och med att man måste våga börja prata om marknadshyror. Vad för slags ont förmodas drabba de som visar sådant mod att de törs prata om marknadshyror? Det är ju inte fråga om någon slags skamfylld och smittsam sjukdom precis.

Inte vet jag, det har väl snackats om marknadshyror i årtionden utan att någon drabbats av bannbullor eller fördrivits ur riket.

Problemet är givetvis att alla vet att marknadshyror innebär betydligt högre hyror. Framförallt nu när bostadsbristen ser ut att bli ett normaltillstånd i huvudelen av landets kommuner.

Jag har efterlyst förklaringar till varför marknaden inte fungerar för bostadsrätter. Ingen Hyresgästförening och inget bruksvärdessystem förmörkar himlen på bostadsrättsmarknaden. Det finns en stor efterfrågan på bostäder som rimligen borde leda till ett omfattande byggande där priserna efterhand sjunker så där som det beskrivs att marknaden fungerar i läroböckerna.

Hittills har inga svar inkommit.

Assar Lindbeck tillhör de som menar att det är självklart att man måste hitta en modell för att minska fastighetsägarnas redan höga vinster om man inför marknadshyror. Han har lanserat en del olika förslag på vinstdelningsmodeller.

Jag kan inte påminna mig att jag träffat någon som hävdat att det rakt av går att införa marknadshyror. Det skulle få för stora sociala skadeverkningar när människor tvingas bort från hus och hem.

Därför måste man gå sakta fram när man ska byta befolkning och ersätta de mindre bemedlade med mera bemedlade, menar de.

Så nu skulle jag vilja veta hur ni som förespråkar marknadshyror har tänkt er att själva övergången ska gå till och vad ni menar ska hända med fastighetsägarnas vinstökning.

I dagarna har vi hört politiker från alla partier vara bekymrade över segregationen och dess konsekvenser.

På vilket sätt skulle marknadshyror minska segregationen? Den frågan ska givetvis bara besvara av de som inte vill öka segregationen.

När ni ändå är i farten så skulle deta vara intressant att veta vart ni tycker att de ska flytta som inte kommer att ha råd att bo kvar när miljionprogrammet renoveras och hyrorna höjs med tvåsiffriga belopp?
Här gäller det att komma ihåg att renoveringsstöd från staten enbart betalas till villaägare.




26 maj 2013

Gräddhyllor och fattigfickor, "det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper"



Hur vi bor, var vi bor och med vilka förutsättningar vi bor är resultatet av politiska beslut.
Eller så blir det som det blir bara.
Kan det vara så att gentrifiering, segregation och slutligen renoviction (förnyelse + vräkning) är ett slags slumpmässigt icke förutsägbart skeende som  pågår utan att någon politiker vill det eller skapar förutsättningar för det?

Om svaret är nej så är segregationen ett resultat av en lång räcka politiska beslut.
Men det går inte att uppbåda en enda politiker från något parti som är anhängare av segregation.
Det är märkligt, någon borde ha kurage nog att ställa sig upp och erkänna att de faktiskt jobbat och jobbar  på  för ett segregerat samhälle. För det är det de gör.

Samma politiker som inte gillar segregation tycker exempelvis att hyrorna ska höjas mer och mer  i attraktiva områden så att attraktiva människor kan flytta dit. Hyresrätterna ska ombildas till bostadsrätter så att de som är attraktiva på banken kan ta över och renovera de gamla hyresrätterna med ROT avdrag.

Det är en mycket medveten politik som syftar till att skapa en ekonomisk och social zonindelning av våra samhällen. Även kallat segregation.

Över de villasamhällen som omger förorternas hyreshusområden regnar det 14 miljarder i statliga medel till renoveringar. Om Jan Björklund(FP)  inte gillar segregation borde han inte säga, som han sa i partiledardebatten i Agenda, med ett litet skratt att renoveringsbidragen till villaägarna tillkom för att de skattefuskade så det var väl inte mycket att orda om.  Han och andra i regeringen borde kunna
se vad effekten av regeringens ROTpolitik blir, nerslitna hyreshusområden och topprenoverade villaområden. Även kallat segregation.

Gustav Fridolin (MP) är den ende som envetet driver frågan om ett rättvist ROT stöd.

Många hyresgäster kan blicka fram emot " renoviction "  ett uttryck som är myntat av Heather Pawsey i Vancouver, Kanada. Renoviction är ett  kombinationsord  av förnyelse och vräkning. Ett välkänt fenomen inte bara i Sverige.

 På många  ställen måste husen renoveras och kraven på hyreshöjningar är så stora så att de som bor i husen nu inte kan bo kvar. Lagen ger inte tillräckligt skydd för hyresgästerna, de ska ersättas med mera ekonomiskt starka hyresgäster. Även kallat segregation.

Det pågår alltså en politiskt driven segregation. Jag har bara berört några av de politiska beslut som syftar till ett "rumsligt  åtskiljandet av befolkningsgrupper". Även kallat segregation.

24 maj 2013

Värre än någonsin



Så här ser bostadsbristen ut för unga vuxna. Det måste vi göra något åt!

21 maj 2013

Halloj Henrik Bredberg, kolla vad glad jag är.



Vem skulle inte vilja ha en regering som darrar av skräck inför ens blotta uppsyn? Jag köper det direkt. Mer av sådant Henrik Bredberg, det piggar absolut upp

Henrik Bredberg skriver ledarkrönikor i Sydsvenska Dagbladet. Hans förra ledare om mig handlade om Engmansyndromet. Detta syndrom karakteriseras av att jag av någon outgrundlig anledning tilldelats ett problemformuleringsprivilegium som tillåtit mig att skapa en bild av bostadsmarknaden där alla nu sitter fastlåsa i mitt opinionsträsk darrandes av skräck.

Inget dumt utgångsläge alls skulle jag vilja säga.

I tisdagens ledarkrönika i Sydsvenskan tycker Henrik Bredberg att det är läge att varna omvärlden för att jag nu ovanpå allt detta också kan bli arg. ”Frågan är bara om regeringen vågar. Barbro Engman kan ju ilskna till”, skriver han

Jodu Henrik Bredberg, det kan mycket väl vara så. Du får helt enkelt se upp Fredrik Reinfeldt. Vid minsta lilla försök att ändra din ståndpunkt om marknadshyror och frångå vår gemensamma uppfattning så kanske sinnet rinner på. Vad vet man. För att våga i det här fallet handlar, enligt Henrik Bredberg, om att införa marknadshyror.

Fast det är nog ändå så att jag till skillnad från Henrik Bredberg tillskriver Fredrik Reinfeldt mindre rädsla och mer av egen tankeförmåga.

Fredrik Reinfeldt och alliansen har bestämt sig för att vi inte ska ha marknadshyror. De har säkerligen ett antal rationella argument för det.

Precis som regeringar av olika kulörer har haft genom tiderna. Säga vad man vill om Assar Lindbeck, som Bredberg anser vara en auktoritet på området marknadshyror , men något gehör för sina ståndpunkter har han inte fått trots att han hållit på sedan 60- talet.


”Moderaterna vill inte ha marknadshyror. Det är viktigt att klargöra att varken Moderaterna eller Alliansregeringen har någon ambition att lägga fram förslag som leder till marknadshyror”

Det har varit en del snack om marknadshyror ett tag nu. På en del ledarsidor vill säga.
Varje gång länkar Fastighetsägarn(organisationen) liksom BI till berörd ledarsida och på twitter retweetar de för fullt.

Själv går jag bet på att förstå hur det hela är tänkt att fungera. Utom i ett avseende. '

Om vi inför marknadshyror på det som redan är byggt så att hyrorna blir så höga (för att det blir högre hyra är alla överens om) så att människor inte längre kan bo kvar så har vi givetvis nått ett av målen med marknadshyror att öka ”rörligheten i beståndet”.

Då kan andra flytta in i de lägenheter som blir lediga och fastighetsägarna kan casha in ännu högre vinster. Rörligheten hålls väl rimligen vid liv så länge som de som flyttat in inte får för sig att bo kvar i sina lägenheter. Då måste det väl till nya hyreshöjningar så att rörligheten hålls igång. Annars är vi på ruta ett igen.

Men det som ingen bemödar sig om att förklara är hur marknadshyror i det redan byggda ska leda till att det byggs fler hyresrätter.

Förklara gärna det. Svepande beskrivningar undanbedes till förmån för mera djuplodande resonemang om hur en hyreshöjning i innerstaden kan leda till nyproduktion med en rimlig hyra i exempelvis Fruängen.

Jämför gärna med bostadsrättsmarknaden. Där finns inget bruksvärdessystem. Hur kommer det sig då att det inte byggs alltfler och allt billigare bostadsrätter?

Nu vill ju inte svenska folket, oavsett hur de bor, ha marknadshyror. Det blir väl i så fall en match med de 80% av väljarna som säger nej till marknadshyror att ta för det parti som byter fot.

För än så länge fattas besluten i riksdagen och inte på ledarsidorna.

Så här står det exempelvis på Moderaternas hemsida där hela alliansens inställning beskrivs.

Marknadshyror

Moderaterna vill inte ha marknadshyror. Det är viktigt att klargöra att varken Modera-terna eller Alliansregeringen har någon ambition att lägga fram förslag som leder till marknadshyror eller som tillåter att hyrorna höjs så kraftigt att människor får svårt att bo kvar i sina bostäder. Vi vill ha ett fungerande bruksvärdessystem, som utgör ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar och för att hyresgästerna ska känna trygghet när det gäller framtida boendekostnader.








15 maj 2013

Hyresrätten innehar en tätposition åtminstone i debatten


Hyresrätten sätter känslorna i svall på ett sätt som aldrig villaboendet eller bostadsrättsboendet gör. Det är hyresrätten det tycks om. Bostadsrättsprisernas uppgång och fall liksom hushållens låneskulder diskuteras givetvis men aldrig bostadsrätten eller villan som boendeform och vilken funktion de ska ha.

Sannolikt får hyresrätten behålla sin tätposition som den mest omdiskuterade boendeformen.

Det finns en del i debatten som går i repris hela tiden. Sånt som bara sägs så där lite hastigt utan att det förklaras.

För att kunna lägga rabarber på ett förstahandskontrakt måste man ha kontakter sägs det exempelvis hela tiden vilket anses vara ett bevis för hur eländigt det fungerar på hyresmarknaden. Men det går ju lätt att ändra på.

Vi inför en obligatorisk bostadsförmedling så att alla lägenheter som går till släkt, vänner, bekanta och svarthandel istället förmedlas av bostadsförmedlingen. All kontaktförmedling skulle då upphöra. Maria Ludvigsson på SvD kan då stryka detta enligt henne bevis för hur dåligt det fungerar på hyresmarknaden,

Men det kommer hon och andra garanterat inte att tycka är en härlig ide´.

Riksdagen har beslutat att lägenheter kan förmedlas via kontakter då kan man inte klaga på att lägenheter förmedlas via kontakter. I alla fall inte om man håller med regeringen om att vi inte ska ha någon obligatorisk bostadsförmedling.

Men så plötsligt händer det. Debatten tar sig in i ett nytt spår. Idag i Expressen skriver Ann Charlotte Marteus om bostadsrätten med en helt annan utgångspunkt än den vanliga. Rubriken är ”min bostadsrätt kan hota ditt jobb”.

Samma ingång hade The Independant här om dagen. Het forskning visar att många hyresrätter är bra mot arbetslösheten. Och tvärtom.
Bra. Debatten tar sig kanske ur de gamla vanilga hjulspåren trots allt.



12 maj 2013

Om elefanter, Assar Lindbeck och Bertil Ohlin (FP)



Min hyra är elefanten i rummet. I alla fall enligt Stockholms Handelskammare. På den tiden jag jobbade med missbruksbehandling var det drogmissbruket som var elefanten i rummet. Det tog stor plats, alla var medvetna om det men ingen ville prata om det. Att ge sig på denna elefant gjorde för ont så det var bäst att låta den stå där.

Nu kan jag inte tycka att det är särskilt tyst om den förmodade hyreselefanten eller verkar göra speciellt ont hos dem som är på ständig jakt efter den. I förrgår skrev Handelskammaren i SvD, i går skrev Assar Lindbeck i DN och Fastighetsägarna i SvD och i GP .

Det finns för få hyresrätter, det är tar för lång tid att få en hyresrätt, hyran är för låg, hyresgästerna bor kvar för länge och det hindrar mera välbeställda grupper från att snabbt få en hyresrätt i det område de önskar bo. Så ser den gemensamma elefantanalysen ut med tillägget att Hyresgästföreningen har för stor makt som de använder till att hindra människor från att betala högre hyra (Fastighetsägarna Stockholm).

Det finns för få hyresrätter. Helt rätt. Men det finns för få bostadsrätter och för få villor också. Men det anses inte göra något. Marknaden funkar ju. Har du inte råd så har du inte råd. Sedan är det skit samma om du får tak över huvudet eller inte. Och så borde det vara på hyresmarknaden också tycker elefantjägarna.

Fast vad som ska ske efter införandet av marknadshyror är svårt att veta. Det brukar inte hängas på några konsekvensanalyser.

Jag fick Assar Lindbecks memoarer i present av en förhoppningsfull koncernchef i ett stort privat bostadsföretag


Assar Lindbeck har alltid jobbat för att avskaffa ”hyresregleringen” oavsett hur den varit utformad. Men han skriver också att ”vi var naturligtvis medvetna om att höjda hyror omfördelar inkomster från hyresgäster till fastighetsägare” vilket han såg som ett problem.
Assar Lindbeck har därför lanserat olika modeller för att dämpa effekterna av denna omfördelning som enligt PJ Anders Linder på SvD skulle ge ”ett öronbedövande klirr i fastighetsägarnas kassor”

Avreglering kräver reglering enligt Assar Lindbeck annars får den för många oönskade effekter. Fastighetsägarna får för mycket pengar helt enkelt. Jag vet inte om koncernchefen kom så långt i boken och om han i så fall håller med.Vi fick aldrig ihop en bokcirkel.

En av de modeller Lindbeck lanserade var ”Reversmetoden”. En fastighetsägare som höjde hyran skulle tvingas att överlämna ett skuldebrev till hyresgästen för att delvis kompensera för hyreshöjningen. En hyresgäst som bodde kvar skulle kunna använda sin fordran på hyresvärden till att successivt betala en del av den högre hyran. En hyresgäst som flyttade skulle i stället kunna omvandla sin fordran i kontanter genom att sälja reversen till en bank eller exempelvis till den nya hyresgästen i lägenheten.

Om fastighetsägarna fick ”behålla en del av de högre intäkterna så skulle incitamenten för att underhålla och bygga nya lägenheter öka” skriver Lindbeck. Som idag alltså. Fast utan omvägen över reverser. Hyrorna hålls nere i förhandlingar inte genom reverser och fastighetsägarna får del av de högre intäkterna.

Men idag verkar åtminstone organisationen Fastighetsägarna vara inne på att fastighetsägarna tar hela vinstökningen och så går Anders Borg in med kompensation till hyresgästerna.

Hur som helst så blev ”hyreskontrollen” som Lindbeck kallar den kvar trots årtionden av försök att få bort den. Senaste gången räddades den av Bertil Ohlin (FP) som enl Lindbeck upprördes över att regeringen inte avsåg att dra in en del av fastighetsägarnas vinstökning i samband med avvecklingen. Så Erlander drog tillbaka förslaget också därför att Cecilia Nettelbrandt (FP) varnade för de stora hyreshöjningar som följa av en fri hyressättning.

Bertil Ohlin (FP) räddade den svenska hyressättningsmodellen

Så nog har den svenska hyressättningen varit på tapeten men den har bestått provet. Hyror har förhandlats i hög- och lågkonjunktur och efter skatteuppgörelser av skilda slag och innehåll och det som återstår nu är snarast en rejäl skatteförbättring för hyresrätten. Det blir billigare för Anders Borg och ger fler bostäder än att gå in med bostadsbidrag för att kompensera hyresgästerna för de höjda hyror som följer av en avreglering.

08 maj 2013

Fastighetsägarna bekträftar alltid ens misstankar




Martin Lindwall, Fastighetsägarna, brukar klaga på att jag skriver att Fastighetsägarna bara har ett enda recept mot allt, hyreshöjningar. Trots dessa klagolåtar så fortsätter de märkligt nog att bekräfta mina misstankar hela tiden.


Reinhold Lennebos, Vd Fastighetsägarna, inlägg på twitter idag är bara ett exempel på hur snabba Fastighetsägarna är när det gäller att hylla de som ser hyreshöjningar som det alena saliggörande

Svenska Dagbladet hann nästan inte lämna tryckpressarna förrän Reinhold Lennebo ryckte ut med en hyllningstweet till ledarsidan på SvD.

Han hade ju istället kunna heja på ledaren i Dagens Industri och deras analys. De har nämligen kollat på Rapport och Aktuellt och fått reda på att byggkostnaderna i Sverige ligger på svindlade belopp jämfört med övriga EU att man slutar bygga bostadsrätter trots mycket goda vinstmarginaler och att det finns aktörer som kan bygga till mera rimliga hyror än 12 500 för en tvåa i Djurgårdsstaden.

Men Ledarsidan i SvD skulle göra sig utmärkt i Fastighetsägarnas egen tidning. De har samma ensidiga uppfattning. . Maria Ludvigsson skriver att:
”När byggherrar och entreprenörer inte får sätta hyror efter vad bostäderna kostar och har kostat att uppföra, blir naturligen allt färre intresserade av att bygga hyreshus. Det är symtomatiskt att bostadsrätts- och villamarknaden inte alls rids av samma problem som hyresmarknaden.”
Nä hä nä, det byggs för lite bostadsrätter och villor men det ses uppenbarligen inte som ett problem.
Man undrar ju hur högre hyran för den lägenhet på Kungsholmen som kostar 21 700 kr/månad skulle bli om SvD och Fastighetsägarna fick som de ville.

Detta tyckte Lennebo kunde hänföras till avdelning logiska slutsatser. Han vill alltså ha ett system där fastighetsägarna själva sätter hyran.

Tänk vad bra det hade varit om Lennebo hade kläckt ur sig det när vi satt på en gemensam presskonferens med Mats Odell efter att ha blivit överens om att förhandla hyror med varandra baserade på bruksvärdessystemet.

Nu kallas samma förhandlingsmodell av Fastighetsägarna för planmonopol som liknar de ryska brödköerna.

Fastighetsägarna hade hoppats att EU skulle hjälpa de att få höja hyrorna lite som de ville. Men istället fick vi en ny lag 2011, den som Lennebo hyllade på presskonferensen, som medförde att Fastighetsägarna drog tillbaka sin EU anmälan.

Här skulle förhandlas trodde man nog allmänt. Men Fastighetsägarna bestämde sig istället för att satsa på att få sina drömmar om högre hyror uppfyllda genom att lämna förhandlingsbordet och istället vända sig till Hyresnämnden och Svea Hovrätt

Nu gick det ju inte så bra. Vi förlorade 1:a ronden skriver de. Hyresnämnden gjorde samma tolkning av den nya lagen som Hyresgästföreningen.

Men så lätt låter man sig inte slås ner. Reinhold Lennebo skriver istället på twitter att denna förlust ”tydliggör behovet av att avskaffa hyresregleringen”.

Nu var det ju inte precis det som domen tydliggjorde utan hur det förhandlingssystem som Fastighetsägarna så hett önskade bli en fullvärdig part i ska tolkas.

Det ska tolkas på det sätt vi var överens om på presskonferensen.




06 maj 2013

Fastighetsägarna har ett gyllne recept mot allt. Höj hyrorna

Privata fastighetsägare är en samling svarthandlare. De säljer sina hyreskontrakt till dem om kan hosta upp några hundratusen.

Åtminstone om man ska tro den granskning SvD gjort av det de kallar den parallella hyresmarknaden.

Och det ska vi rätta oss efter tycker Fastighetsägarna i Stockholm.

För det är ”hyresregleringens” fel att de stackars fastighetsägarna tvingas till olagligheter. Så nu måste hyrorna upp så att de slutar med detta ofog. Fastighetsägarna har det enkelt. De har ett enda gyllene recept som hjälper mot allt. Hyrorna måste höjas annars säljs fastigheterna för ombildning till bostadsrätt. Hyrorna måste höjas annars säljs lägenheterna svart.

Det finns 1,7 miljoner hyresrätter där det bor 3 miljoner människor. På goda grunder kan man anta att det är ett ytterligt litet fåtal av de som har betalt svarta pengar för att få sin lägenhet. Halva antalet hyresrätter ägs nämligen av allmännyttan. De säljer inte sina hyreskontrakt via svartmäklare. Det finns många seriösa privata fastighetsägare och de ägnar sig inte heller åt skumraskaffärer.

Kvar blir då ett gäng mindre nogräknade privata fastighetsägare vars bedrägliga beteende måste tas som intäkt för lagändringar enligt Fastighetsägarna i Stockholm.

Människan är ju ingen kul typ direkt när det kommer till pengar. Det fuskas med allt som går från hästkött till ROT avdrag.

Det politiska receptet mot fusk har hittills varit att gå fuskarna till mötes och göra fuskpriset till det rätta priset. Så ROT avdrag infördes för att göra svarta affärer vita. Nu har hantverkarna svärtat ner det vita priset genom att hitta på nya fuskvarianter.

Nu tycker Fastighetsägarna att svarthandelspriset borde bli det rätta priset på en hyresrätt.

Hur mycket ska hyrorna höjas för att fastighetsägarna ska sluta utnyttja bostadsbristen och människors trångmål? Det vore kul att veta.

Fastighetsägarna i Stockholm tycker i sin kommentar till svarthandelsartiklarna att det är för lite ruljans på hyresgästerna. De bor i sina lägenheter. Detta är ett icke önskvärt beteende. De måste flytta ur sina lägenheter så att andra kan flytta in till en högre hyra.

De hävdar att svarta lägenhetsaffärer bara förekommer i Sverige och att köer bara finns på hyresmarknaden. Vilket enligt de är ett tecken på hur bra ägandemarknaden fungerar.Om de få kommuner som har bostadsförmedling la ner dem så skulle köerna upphöra helt. Ingen skulle veta hur många som satt hemma och hoppades på en hyresrätt. För så är det på villamarkanden och bostadsrättsmarknaden.

Det finns ingen kö att ställa sig i.

Men förmodligen är det så illa att Fastighetsägarna anser att när man inte längre har råd att delta i budgivningsracet så är det ett tecken på att marknaden är i balans vilket är liktydligt med att det inte finns någon bostadsbrist.

Not 1
Rapport hade ett inslag om att det kostar mest att bygga i Sverige jmf med alla andra EU länder. Det vore väl något för Fastighetsägarnas att engagera sig i? Kommer ett nytt inslag idag. kolla på det

Not 2
Varje gång Gustav Fridolin (MP) tog de orättvisa ROT avdragen blev han avbruten av programledarna. Varje gång.

02 maj 2013

En kapitalism som inte bara är fixerad vid vinst och utdelningar är vad vi behöver



Om behovet av en annan kapitalism skriver Allan Malm, professor i företagsekonomi på DN debatt.


Han menar att det är läge att återgå till en kapitalism som inte bara är fixerad vid vinst och utdelningar till aktieägarna utan en som också tar ett samhällsansvar.

För byggindustrin är utmaningen kanske att våga satsa på att innovera bostäder som ungdomar har råd att bo i, skriver han.

Tänk så härligt det vore.

Då kunde Björn Wellhagen på BI äntligen få säga något kul och framåtriktande istället för att hela tiden tjata om att vi måste införa marknadshyror.

De hyrorna är ändå ingenting för vare sig ungdomar eller mera ålderstigna
mellaninkomsttagare. Låginkomsttagarna nämner jag inte ens för deras bruttolön är detsamma som hyran på en nybyggd lägenhet.zx

”Det som hänt de senaste decennierna är att på något sätt har företagens och samhällets mål glidit isär och skapat vad många betecknar som en kapitalismens kris”, skriver han.

Det är dags att revidera företagens roll i samhället hävdar han.

Man kan bara hålla med.

Detta resonemang är som klippt och färdigskuret för de allmännyttiga bostadsbolagen. De ska ha precis den roll som Allan Malm vill att även de privata företagen ska ha. Om allmännyttans ägare vill alltså.
Fast det finns risk för att det privata företagandet till delar börjar agera utifrån ett samhällsansvar samtidigt som en del allmännyttor av sina ägare blir krampaktigt fastlåsta vid tanken på att vinst och utdelningar är själva grejen med kommunala bostadsbolag.

Man kan tyvärr se sådana tendenser.

En del har kanske blivit oroade av Fastighetsägarnas inspektionsrundor till allmännyttan där de kollar att de hanterar bolaget som Fastighetsägarna tycker att de ska hanteras.

"Jag är kritisk till kommunala bostadsbolag som agerar som vilket privat fastighetsbolag som helst. De ska ha sociala ambitioner. Om de inte har det kan man fråga sig varför det ska finnas kommunala bostadsbolag" säger tack och lov Stefan Attefall

Detta kan möjligen få en del att överge iden om att allmännyttan skulle agera precis som om de var ett privat bolag. Om de nu har lyckats lista ut hur en privat fastighets-ägare skulle agera. De har bara en sak gemensamt. De agerar olika.

Men det är ju strålande att Attefall klargör detta. Inte minst är det viktigt att Fastighetsägarna än en gång får reda på att det fanns ett skäl till att allmännyttan fick en alldeles egen lag.

Om det inte hjälper så har Kammarrätten i en dom beskrivit detta på ett bra sätt.

”Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag verkar på en konkurrensutsatt
marknad. De allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen har dock inte
tillkommit för att skapa vinster utan för att tillgodose ett allmännyttigt
ändamål, att främja bostadsförsörjningen i kommunerna, och det allmännyttiga syftet får anses överordnat andra aspekter (se prop. 2009/10:185 s. 47).
Även om de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen numera ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer kan det huvudsakliga syftet med verksam-heten sålunda inte anses vara att ge vinst.”
Bravo Attefall, Kammarrätten och Allan Malm.