Nu har vi stämt av, stämt upp och bestämt sagt ifrån

Förbundsstämma 2012

Det är ett Stockholmsproblem säger man ibland lite avfärdande när något större bekymmer på bostadsfronten ger sig till känna i huvudstaden.

Men det kan också vara fråga om ett glesbygdsproblem, storstadsproblem där också Malmö och Göteborg räknas in, problem på vikande marknader eller så är det ett problem för Mälardalsregionen eller rätt och slätt ett Norrlandsproblem.


Plus alla andra varianter av specialproblem som vi tycker oss ha runt om i landet.

All denna uppdelning fungerar som ett slags alibi för att kunna släppa vissa frågor. Varför ska man bry sig om Stockholms bostadsbrist när de är fullt upptagna av att slippa riva hus där man själv bor och verkar?

Det kan man säkert undra över men det gjorde man inte på Hyresgästföreningens förbundsstämma i helgen. Man vet att Sverige i stort sett hänger ihop.

Det är ingen skillnad på att vara utan bostad i Pajala, Kiruna och Borlänge än det är i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det är ingen skillnad på att vara hyresgäst hos allmännyttan i Stockholm där kommunen vill plocka ut 1,3 miljarder ur bolagen än det är att vara hyresgäst i Gävle där kommunen vill plocka 10 miljoner.

Det är ingen skillnad på att bo hos Rikshem i Gränby där de vill höja hyran med 43 procent efter ombyggnad än det är att bo hos Stena Fastigheter i Göteborg eller Akelius i Haninge som vill höja ännu mer. Rekordet har nog HSB i Jönköping som kräver en hyreshöjning på 77 procent.

Det är ingen skillnad på att bo i en socialdemokratiskt styrd kommun som Norrköping och Gävle än det är att bo i alliansens Stockholm.

Så det var en livlig debatt runt borden om allt från barnfattigdom, bostadsbrist, ombildningar, konsten att engagera ungdomar, folkrörelseutveckling och allt annat som engagerar alla dessa aktiva medlemmar i Hyresgästföreningen som deltog i förbundsstämman detta år.

Medlemsantalet just nu är 530 461 hushåll. 165 000 av dem är under 35 år. Vi har 12 000 förtroendevalda och 1500 lokala föreningar.

Heja Hyresgästföreningen.

Tack skulle jag vilja säga till alla er som deltog och till alla er andra som var fullt upp-tagna på hemmaplan med att jobba för hyresgästerna.

Trevlig sommar.

Det här tycker vi krävs för att det ska bli lite rull på bostadspolitiken.Och det kommer den nyvalda styrelsen att jobba hårt för:

• Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter


• ROT-avdrag till hyresrätter


• Miljöpremie för ombyggnad av hyresrätter


• Slopad fastighetsskatt för hyresrätter


• Skattefria underhållsfonder

Kostnaden för detta uppgår till cirka 8 miljarder kronor per år. Det motsvarar en fjärdedel av de skattestimulanser och bidrag som idag går till villa och bostadsrätt. För den kostnaden får Sverige ett kraftfullt bidrag till en bättre bostadsförsörjning och en stark satsning på tillväxt.

Detta är den nya förbundsstyrelsen för Hyresgästföreningen:

Ordinarie ledamöter:
Ordförande Barbro Engman omvaldes för en period på fyra år.
Marie Dahlin, omval, Vänersborg
Hans Eklund, omval, Östhammar
Terje Gunnarson, omval, Bandhagen
Carina Hultberg, nyval, Helsingborg
Mursal Ismail Isa, nyval, tidigare ersättare, Borlänge
Björn Johansson, omval, Mantorp
Clara Lindblom, nyval, Stockholm
Marie Linder, nyval, Tyresö
Bo Nilsson, omval, Malmö
Esa Norojärvi, omval, Umeå
Ersättare:
Egon Frid, omval, Skövde
Alaa Idris, omval, Örebro
Bengt Svensson, nyval, Göteborg

Idag drar Hyresgästföreningens förbundsstämma igång

Hyresgästföreningens förbundsstyrelse

Välkommen till Stockholm alla ombud från Sveriges alla hörn.

Idag kör förbundsstämman igång.
Inte själva beslutsfattandet, det börjar i morgon och pågår hela helgen.
Idag startar vi upp med ett bostadspolitiskt seminarium om byggandet, energieffektivisering, allmännyttan, ombyggnad och renovering och de ekonomiska förutsättningar för hyresrätten.

Bostadspolitiken är i en uppgående fas eller nedgående det beror på hur man ser det. På uppgående är i vart fall debatten om varför vi i Sverige inte lyckas bygga bostäder som räcker åt alla. På nedåtgående är själva byggandet.

En del menar att debatten om byggandet skyms av att regeringen för sin del är upptagen av att fixa nya regler för de bostäder som redan finns.

Idag hörde jag Stefan Attefall (KD) säga på radion att han jobbar för de som inte har någon bostad. Han föreslår därför införandet av högre andrahandshyror i bostadsrätter, högre andrahandshyror i ägarlägenheter och ingen rätt att klaga på oskäliga hyror.

Fast nog får man intrycket av att han jobbar för att de som redan har en bostad ska kunna göra sig en slant eller två på de som inte har någon bostad.

Politiken idag har sänkt sin ambitionsnivå och tar sin utgångspunkt i uttryck som det är bättre att ha en låg lön än ingen alls, det är bättre att ha en andrahandslägenhet än ingen alls, det är bättre att bo inneboende än hemma hos mamma och det är bättre att betala en hög hyra än ingen alls.

Det där sista kan ju verka lockande men för många är det ett hot. Klarar de inte hyreshöjningar på 70 procent när huset byggs om är det bara att flytta ut. De som inte klarar nyproduktionshyror på ännu högre nivåer kommer inte att kunna flytta in.

En gång i tiden hade Sverige högre ambitioner än så.

Hyresgästföreningen som är på uppåtgående kommer för sin del att diskutera hur vi ska kunna medverka till att vi tar oss tillbaka till ett läge med högre mål att de som är förhärskande idag.

Hyresgästföreningen fortsätter att öka sitt medlemstal. Kul förstås men det är också ett uttryck för att många känner av den otrygghet och den osäkerhet som präglar den allra viktigaste delen av våra liv, att ha ett hem att gå till och en egen säng att sova i.

Igår beslöt de två allmännyttiga bolagen, Stockholmshem och Svenska Bostäder, att bli medlemmar i Fastighetsägarna. Fastighetsägarnas främsta syfte är, enligt de själva, att värna den privata äganderätten.

Intressant samhällsutvecklingen. Allmännyttan blir medlem i egennyttan.

Varför ska allmännyttiga bostadsbolag bli medlemmar i en intresseförening för privata fastighetsägare?

Allmännyttan i Stockholm ska bli medlemmar i de privata fastighetsägarnas organisation, Fastighetsägarna Stockholm, är det tänkt


Varför ska allmännyttiga bostadsbolag bli medlemmar i en intresseförening för privata fastighetsägare?

De är dessutom samma privata fastighetsägare som en gång anmälde svenska staten till EU och klagade över bristande konkurrens. De ville konkurrera på samma villkor med de kommunala bolagen och krävde ett EU ingripande.

Det var då det, nu faller de i varandras armar. Även organisatoriskt. För de har under en längre tid varit tätt omslingrade och uppträtt som fästefolk. Vem som friat till vem och om det är självklart att det ska bli ett ja återstår att se.

För först ska det bli lysning. Styrelserna i kommunens allmännyttiga bolag ska fatta det slutliga beslutet om detta giftermål verkligen är invändningsfritt ur ett kommunalt perspektiv.

Alla är inte inbjudna men bröllopsvittnena ska i alla fall få säga sitt. För något mer än vittnen till detta resonemangsäktenskap kommer de inte att bli de som har invändningar mot bildandet av denna ”kartell”.

Förslaget grundar sig utan tvekan på uppfattningen att de kommunala bolagen i Stockholm har en större värdegemenskap och samhörighet med det privata fastighetsägarintresset i Stockholm än med övriga kommunala bolag i Sverige.

I annat fall hade de kunnat bli medlemmar i SABO som de andra.

Men som Pelle Björklund, VD Svenska Bostäder mycket korthugget skriver i styrelsehandlingen "Återinträde i SABO är så vitt jag erfarit inte aktuellt".

När han erfor det måste han väl ha snappat upp några motiv tycker man. I vart fall är det inget som han anser behöver förmedlas till styrelseledamöterna.

En del ledamöter kommer kanske att fråga om motiven och motsätta sig att de av kommunen ägda bolagen ska ägna sig åt prissamarbete och låta sig företrädas av privata fastighetsägare.

Fastighetsägarna i Stockholm är en lobbyorganisation som värnar fastighetsägarnas egenintresse och som vill ha marknadshyror. De har under många år laddat sin egen organisation full av förväntningar om stora hyreshöjningar.

Svenska Bostäder kommer att betala 380 000 kronor i hemgift. Man kan anta att de andra bolagen inte kommer att ligga mycket efter. De är lite mindre så sammantaget kan det röra sig om en kassaförstärkning på en miljon till förmån för det privata fastighetsägarintresset.

Hyresgästerna i Stockholm kan räkna med hårda tag och höga krav. Det det har de redan visat prov på i årets hyresförhandlingar och i arbetet med Stockholmsmodellen där de gjort gemensam sak.

Nu laddar de om och skapar en ännu tydligare gemensam front mot hyresgästerna i Stockholm för högre hyror.

Joakim Larsson (M) borgarråd i Stockholm tror inte att det kommer att påverka hyresgästerna. Vem tror han att lurar med det?

Det är inte bra om det svartnar för ögonen på politiker och allmänhet.

Det är många svettiga själar som sitter och våndas framför Internetbanken varje må-nad. Fast själva betalandet är väl ingen större konst men om man vill begripa vad det är man betalar för så blir det betydligt knepigare.

Elräkningar toppade länge obegriplighetslistan. Vår tids stora grej, det ständiga välj-andet, försvåras avsevärt av att vi inte begriper hur alternativen ser ut.

Men det där att elhandelsbolagen använder nio benämningar på samma sak är bara en mild västanfläkt mot hur svårt det är att begripa sig på reproräntans relation till den ränta som ska betalas på lånet. Nu har ju långt ifrån alla huslån men även fastighetsägarnas räntor har sin slutstation på hyresavin.

Igår lyssnade jag på Kulturradion som ställer ”elementära och existentiella frågor om det kapitalistiska systemet”. Eftersom allt numera är överlämnat till marknaden måste även gamla humanister lära sig vad som gäller.

I gårdagens program undersökte de räntans mysterier och vad en zombiebank är.

Bolåneräntans fluktuationer och dess betydelse för den egna plånboken är ju en spännande företeelse att studera.

När Mikael Wolff från Swedbank intervjuades i Agenda pratade han om finansiellt sparande, kreditvolymtillväxt mm och då gick det utför med begripligheten säger reportern på Kulturradion.

Pengaspråket är kanske snäppet värre än byråkratsvenskan även om de används i samma syfte, att befrämja obegripligheten.

Pengaspråk i kombination med byråkratsvenska är ingen lätt match för de som vill förstå vad som gäller.

Och det vill många politiker i bostadsbolagens styrelser exempelvis. Även om politik idag är en kombination av ekonomi, juridik och politik så är det ändå politik det är fråga om.

Det svartnade för ögonen sa en politiker när kommundirektören eller om det var eko-nomidirektören eller om det var koncern VD:n drog igång en redogörelse över hur pengarna ska flöda mellan kommunen, moderbolaget och dotterbolagen.

”Vår tillit till varandra är en stor tillgång” skrev Per Schlingmann på twitter.

Men om den tilliten ska bestå så får inte obegripligheterna flöda i den takt som sker nu.

Det är inte bra om det svartnar för ögonen vare sig på politiker eller allmänhet.

Marknaden har visat sig vara oförmögen att möta den stora efterfrågan på bostäder

Marknaden måste få slå igenom, det är ett återkommande mantra på olika bostadskonferenser. Man måste kunna få ta ut den hyra marknaden tål säger talarna upprört när de äntrat talarstolen. De får det att låta som om det är fråga om en naturlag som hindrats från att slå igenom.

I den ena ringhörnan förmodas det stå ett gäng hyresgäster som otåligt väntar på att få visa vad de tål. I den andra ringhörnan står de själva beredda att casha in den hyra som det visade sig att gänget mittemot tålde.

Då har marknaden slagit igenom. Punkt slut. End of story. För nu har vi inte längre någon bostadsbrist. Efterfrågan på hyresrätter har ju upphört och alla de som inte hade det som fodrades har lommat iväg.

Det finns nämligen många som hävdar att bara för att man saknar bostad så betyder det inte att man efterfrågar en. Efterfrågan upphör att existera när hyran blivit omöjlig att betala menar de.

Däremot finns det ett kvarvarande behov av att få tak över huvudet även om det i kurslitteraturen på Handels inte ryms inom begreppet efterfrågan.

Vad händer sen då? Jo sedan förmodas de som nu har fickorna fulla av pengar bygga bostäder åt de som inte kom med i första uttagningen.

Fast det motsägs å andra sidan av verkligheten. På bostadsrätter är det fri prisbildning. Det borde rimligen betyda att marknaden bygger bostadsrätter som aldrig förr.

Efterfrågan på bostäder är enorm och enligt den nu gällande politiken så är det just bostadsrätter som efterfrågas. Så det borde vara klappat och klart för ett rejält bostadsbyggande.

Hyran på nybyggda bostäder, framförallt i storstadsområdena blir allt högre. Detta hindrar dock inte konferenstalarna ifrån att hävda att det är omöjligt att bygga. De kan inte räkna hem kalkylerna säger de vilket väl borde få de att göra ordentliga kalkylgranskningar.

För hur mycket mer tror det att det går att ta ut?

En trea i Hammarby sjöstad för 15 500 kr/månad eller en fyra för 18 300 kr/månad hur mycket mer ska den kosta?

Så blir det nämligen när marknaden slår igenom. För det tillåts den göra i nyproduktion.

Nu är ju dessutom en bostad inte vilken vara som helst som man kan ha eller mista.

Marknaden har helt enkelt visat sig vara oförmögen att möta den enorma efterfrågan på bostäder som finns.

Jag tycker också att ni ska läsa ledaren i Bofast här.

Myt att byggbranschen inte kan bygga hyresrätter

Gunnar Nordfeldt, Koncernchef  Byggvesta

Myt att byggbranschen inte kan bygga hyresrätter, säger Gunnar Nordfeldt, koncernchef Byggvesta på Newsmill där det pågår en bostadspolitisk debatt.

Det är så bra när någon som faktiskt bygger säger att det går att bygga. Många andra bygger också fast de säger att det inte går.

På den Stora Fastighetsdagen på Grand Hotell framträdde en rad ägare och investerare och berättade om hur duktiga de var. De gjorde strålande affärer och de byggde än här än där. Fast egentligen gick det inte. Först när vi inför marknadshyror skulle det gå.

Per post kommer det många tjocka och färgglada årsredovisningar från privata fastighetsägare och allmännyttor. Kollar man in sista raden förstår man inte varför de är så misslynta. Det går ju bra, väldigt bra för många. Det är väl därför de driver sina bolag vidare och expanderar.

Fast i de hus de flesta av de bygger är det alldeles för dyrt att bo. De borde jobba hårt med att få ner byggkostnaderna.

”Om vi ändå hade marknadshyror skulle allting ordna sig”, är ett vanligt förekommande yttrande som man fortfarande kan läsa i kommentarsfält till bostadspolitiska diskussioner skriver Håkan Forsell,  urbanhistoriker, på Newsmill

”Om det vore så att fria priser skulle få bostadsproducenter att mätta efterfrågan skulle det redan hänt med bostadsrätter. Där råder ju fri prissättning.

Och ändå byggs det i våra storstäder mindre än hälften av behovet. Varför skulle helt andra samband mellan lönsamhet och produktion skulle råda för hyresrätter än för bostadsrätter?”

Det kan man verkligen undra.

Håkan Forsell skriver också att: ”Former för reglering inom hyressektorn har funnits och finns överallt i världen och är långt ifrån något marknadsfientligt socialdemokratiskt påhitt av svenskt snitt.

De mest bysantiska hyresregleringarna i världen finns exempelvis i New York, och även där har lagstiftningar tillkommit för att främja social stabilitet och sektoriell utsatthet. Till yttermera visso finns det flera indikationer på att bostadsmarknader i flera västländer – och särskilt i USA – rör sig i riktning mot utbyggnad av hyresskydd och därtill olika former av subventioner och skattelättnader för att åstadkomma fler hyreslägenheter i växande städer.”

Men om vi vill ”öka förmögenheten för befintliga fastighetsägare, öka hyresgästers och blivande bostadsköpares boendekostnader, låsa fast större delen av samhällets ungdomar i bostadsbrist eller låta dem bli offer för legaliserat ocker på andrahandsmarknaden; höja entreprenad- och byggmaterialprisar och hålla nere byggandet av hyresrätter – ja, då är alliansens s.k. bostadspolitik rätt ledstjärna”, skriver Håkan Forsell.

Följ debatten på Newsmill. Det kommer fler inlägg.