Här är en kund begraven

Bostadspolitiken är en genuin och genomgripande välfärdsfråga. Inget konstigt med det. Bostaden är självaste utgångspunkten i våra liv.

Våra hem är därför inte som vilken ost som helst. Den som inte kan se skillnad på en ost och en bostad borde vara illa ute. Men det är ostanhängarna som verkar ha medvind. Finns det inget tak för ostpriset behövs inget tak för hyrorna heller.

Ledarskribenten på Västerviks tidning hör till ostanhängarna. I dagens ledare står det, ”För att lösa problemen räcker det inte med att pilla lite på allmännyttans privilegier. Snarare krävs avreglering och marknadsprissättning.”

Filosofin är enkel, marknaden vet bäst. Marknaden förmodas fixa det hela till allmän belåtenhet och lycka och politikerna ska betrakta det hela lite på avstånd.

I själva verket spelar politikerna första fiolen i detta marknadsspel. De avgör hur förutsättningarna ser ut på den s.k. marknaden. De är de som sitter på styr- och reglersystemen.

Om exempelvis de som makten haver tycker att ägandet är ett överordnat intresse kommer de att gynna ägandet genom att införa förmånliga skattevillkor. Då kommer folk omedelbart att se om sina hus, överge sina hyresrätter och satsa på det ägda. De som kan alltså. När regeringen tog bort räntebidrag och investeringsstöd blev det dyrare att bygga i hyresrätt. Får man hjälp av skattebetalaren med 30 procent av sina räntekostnader så klirrar det i plånboken hos villaägarna och bostadsrättsinnehavarna. Det klirrar mindre hos hyresgästerna. När man sänker fastighetsskatten med flera miljarder på egna hem genom att begränsa skatten på tomtvärdet blir det billigare att bo i villa.

Marknaden efterfrågar villor och bostadsrätter kommer det att heta. Ja, tacka sjutton för det.

Man kan undra vad det är för avregleringar som ska göras. Är bidrag reglering men inte avdrag? Är hög skatt reglering men inte låg eller är det tvärtom. Hyresgästerna betalar full skatt på hushållsnära tjänster medan andra får göra skatteavdrag för samma tjänster. Är det reglering eller är det bara orättvist?

Det minsta man kan begära är att politikerna inte styr hur folk ska bo. Därför måste det råda neutrala och rättvisa skattevillkor mellan de olika boendeformerna.

Man får trösta sig med den här ledartexten från Folkbladet istället.