Land skal mæþ laghum byggias

När jag läser den Kochska utredningen om EU, allmännyttan och hyrorna slås jag av deras svepande resonemang och alla de oklarheter som föreslås ersätta dagens klarheter. För att saker och ting ska fungera behövs kristallklara regler, framförallt när man kommer ihop sig om vad som gäller.

Redan i Upplandslagen från 1200-talet heter det att "land ska med lag byggas". Uttrycket finns även i de gamla landskapslagarna: "land skal mæþ laghum byggias". Kung Karl XV gjorde det till och med till sitt valspråk. Nuvarande kungens valspråk, För Sverige - i tiden, är lika osäkert som EU:s statsstödsregler. Boendet är också byggt med lag. Rejäla dokument som reglerar det mesta från vilken tid på dygnet man måste flytta ut till hur hyran ska beräknas.

Hyresförhandlingslagen innehåller 2 754 ord och 19 041 tecken. Ännu vassare är Hyreslagen, Jordabalken kap 12, som innehåller 12 802 ord och 83 974 tecken.
Alla tecken och ord har tillkommit för att bringa ordning, reda, tillit och trygghet i våra liv som hyrande. Utmärkt bra, även för den som hyr ut, och så har det varit länge.

Motsvarande regler fanns ursprungligen, i 1734 års lag Om städsel, lego och fardag, samt Om afrad och afradsdag å landet, och hushyro i staden. Där fanns bl a bestämmelser om avtalstid (fardagar), rätt till nedsättning i hyran vid hyresvärdens försummelser, hyresgästens uppförande och uppsägning av hyresavtal. Den ersatte i sin tur de medeltida lagarna Kristofers landslag och Stadslagen som var slutresultatet av ett omfattande juridiskt reformarbete som inleddes under stormaktstiden.

Sådant kan man gå runt och tänka på nu när lagen ska skrivas om. Den lagstiftning som framöver ska styra våra liv som hyrande ska nu frikopplas från gamla lagar om hushyro, fardagar och från moderna lagar som lagen om allmännyttiga bolag.

Istället ska hyreslagstiftningen kopplas till EU:s regler om statsstöd. Dessa var tänkta att tillämpas på helt andra områden än bostadspolitik, åtminstone var det vi förespeglades när vi gick med i EU. Rättstillämpningen inom EU är dessutom under utveckling. Det känns inget vidare värst kul att behöva vara en del i denna rättsutveckling. Den hyrande sitter inte precis i högsätet i EU-sammanhang. Det gör den inre marknaden.

Sånt kommer att synas i paragraferna om vi inte ser upp.