Är det verkligen jag som ska ändra mig?

Jag är hyresgäst. Jag äger ingen lägenhet. Ändå blir alltid inbjuden när det ska talas om ägarlägenheter. Skälet till min närvaro är förstås att de inte alls vill tala om hur det är att äga en ägarlägenhet. De vill tala om att hyra ut ägarlägenheter. För de, häromdagen var det Veidekke Bostad, tycker nämligen att det är så bra med hyresrätter. Därför vill de bygga ägarlägenheter. Man skulle ju kunna få för sig att det vore mera naturligt för dem som gillar hyresrätter att de byggde just hyresrätter. Fast så enkelt får man inte göra det för sig.

För det handlar inte om en plötsligt påkommen omsorg om människor som vill hyra sin bostad. Det handlar om den vanliga omsorgen om dem som vill hitta investeringsobjekt.

”En ägarlägenhet skiljer sig inte markant från en bostadsrätt förutom på en punkt, den kan hyras ut i andra hand utan att det krävs samtycke från en förening, vilket är fallet med en bostadsrätt. Detta faktum skulle, menar Mats Wilhelmsson, docent i fastighetsekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, kunna friställa andrahandslägenheter".

"Det här förslaget öppnar upp för privatpersoner att investera i fastigheter istället för till exempel fonder då det gör det lättare för dem att sedan hyra ut lägenheten i andra hand", säger han vidare till E24.

Han ser inga direkta baksidor med förslaget, ”såvida man inte har något emot äganderätt”. Man ser förstås aldrig några baksidor om man aldrig bemödar sig att se det från hyresgästens horisont. Man behöver väl inte ha något emot äganderätt för att man vill hyra på riktigt.

Ägarlägenhetsförespråkarna har annars tre huvudargument. De tycker att det ökar mångfalden, man ska inte bara kunna hyra i första hand utan också i andrahand, det finns i andra länder och man måste väl kunna pröva något nytt någon gång.

Idag när allt framstår i ett annat sken kan man läsa om hur det går i de andra länderna. Prisfall slår mot amatörhyresvärdar är exempelvis rubriken i Dagens industri. Att köpa bostäder för att hyra ut har varit ett fenomen som har blomstrat i Storbritannien sedan mitten av 1990-talet då termen buy to let började användas och speciella lån introducerades. Med bostadspriser som steg år efter år blev följden en explosionsartad tillväxt. Många buy to let-investerare går nu en tuff framtid till mötes. Bostadspriserna i Storbritannien har fallit med 15 procent sedan 2007 och väntas falla med 35 procent innan botten är nådd. Antalet affärer är bara en tredjedel så många som under toppmånaderna, och två miljoner britter väntas snart ha större lån än vad de får tillbaka för bostäderna vid en försäljning, står det att läsa i Dagens industri.

Fastighetsprofessorn Stellan Lundström är ofta moderator på de debatter där jag panelar. Denna gång inledde han med att säga: "Kanske är det tio gånger vi har varit på debatter om ägarlägenheter, det ska bli kul att se om Barbro Engman har ändrat sig".

Jag vill inte verka stöddig på något vis men är det verkligen jag som ska ändra mig?

********

Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig hos Mats Odell, är felciterad i Hem & Hyra. Eftersom jag hängde på de citaten så blev det dubbelfel.

– För att öka intresset för hyresrätten ska vi plocka bland förslagen i utredningen ”EU, allmännyttan och hyrorna”, citerade jag fel. Jag skulle aldrig använda ordet "plocka", säger Daniel. Vad jag sa var att mellan SKLs, Sabos remissvar och utredningen så finns av allt att döma ingredienser för en bra lösning

Regeringen vill inte att bostadsrätterna ska öka så mycket mer nu skrev jag. Fel, det vill de visst. Jag skulle aldrig säga att regeringen inte vill att bostadsrätten ska öka i absoluta tal, säger Daniel Liljeberg.