27 oktober 2009

Alla utom Sverige har marknadshyror?


Bostadsföretaget de Alliante efter att brandlarmet gått.

I går kollade vi in den nederländska allmännyttan. Brandlarmet gick när vi satt på tionde våningen hos bostadsföretaget de Alliante och försökte begripa hur de finansierar boendet och byggandet. Nederländerna har ett helt annat system för byggande och hyressättning än vad vi har Länderna i Europa är mera olika än lika, vilket knölar till det för EU och för alla som gillar att jämföra. I den bostadspolitiska debatten haglar det av jämförelser. Ska man tro jämförelseivrarna så har alla länder utom Sverige marknadshyror, det är superlätt att få bostad överallt utom i Sverige, det byggs mycket mer i alla andra länder och människor i andra länder äger sina lägenheter.

Så är det förstås inte.

Andelen hyresrätter i Wien är 77 procent, Berlin 89, Bryssel 57, och London 44.
Sverige har vi 44 procent hyresrätter. I Holland har de haft sin variant av hyresreglering sedan 1945. De har sitt alldeles egna system med sociala bostäder som omfattar 2,4 miljoner bostäder och utgör 75 procent av hyresmarknaden. Alla lägenheter med en hyra lägre än ca 6 600 kr är reglerade. Hyran sätts efter ett poängsystem och får inte höjas mer än inflationen. Spis, kyl, frys, skåp och tvättmaskin får man köpa själv. I hyran ingår inte vatten, värme, el och sophämtning. Men i Amsterdam finns en inkomstgräns på cirka 400 000 kr.

EU har spanat in Holland efter en anmälan från Europeiska fastighetsägarfederationen och det sägs att EU kommit överens med Holländska regeringen om att de måste införa en inkomstgräns. Mer om det.

Idag ska vi träffa Hyresgästföreningen. För sådana finns oavsett system.

7 kommentarer:

  1. EUs politik är nu att skattemedel ska inte användas för att subventionera självkostnads hyresrätt. Å andra sidan går det hur bra som helst att skattesubventionera äganderätt med avdrag på låneräntan.

    EU håller på att etablera en bostadspolitik som ska gynna ägandet samtidig som självkostnads hyresrätt ska begränsas till låginkomsttagare.

    SvaraRadera
  2. Hej Barbro
    Hur är det med lägenheterna som har över 6600kr/månad i hyra?
    Mvh
    Jonas

    SvaraRadera
  3. Jonas, för de mindre del av bostadsbeståndet med de högsta hyrorna som faller utanför systemet så sätter värden hyran.
    Jag håller med Jim och hoppas därför att Holland kan vinna matchen mot EU så att de kanbehålla sitt system där en mycket stor majoritet av befolkningen omfattas av den sociala bostadspolitiken.

    SvaraRadera
  4. Hmmm....

    Inte visste jag att HGF diggade socialbostäder där endast de med en låg inkomst får bo. Skillnaden mellan den svenska modellen och den nederländska är att de subventionerade bostäderna i Nederländerna riktar sig till de behövande och därför inte stör konkurrensen i nämnvärd grad.

    Huvudproblemet i Sverige är att kommunerna subventionerar sina bostadsbolag genom att ta ut en för låg avkastning vilket gör det svårt för andra (dvs privata) spelare att konkurrera på lika villkor.

    SvaraRadera
  5. Halloj Apan, du har rätt vi diggar inte "social housing". I Holland har de en variant som skiljer sig från exempelvis det engelska systemet. I det holländska systemet bor de flesta inkomstgrupper i det de kallar sociala bostäder. Det är just det som diskussionen med EU kommissionen handlar om. EU anser att Holland borde sänka sin inkomstgräns.
    I Sverige äger de privata fastighetsägarna över 50% av hyresrätterna, det tyder väl på att konkurrensen varit helt OK?

    SvaraRadera
  6. Det aer helt ABSURT att Sverige inte har marknadshyror och att regeringen aka Moderaterna nu inte driver fragan hardare. Allt annat aer satt till marknadspriser sa varfoer ska boende vara annorlunda och marknadshyror fungerar i alla andra laender och skulle fungera fantastiskt fint i Sverige ocksae. Varfoer ska en person som staett i koe som by the way, har en HEL DEL SVARTHANDEL, fa en 4a pa Oestermalm for 3000kr/manad naer en bostadsraett pa samma yta or rum kostar mer an 10,000kr/manad just nu med rekordlaega rentor. Med 5% renta pa 5 miljoner blir det over 20,000kr/manad. DET AER INTE RETTVIST. Sa bruksverdeshyran aer alltsae egentligen mycket mer orettvis an marknadshyror.

    NER MED BRUKSVAERDES HYRORNA OCH IN MED MARKNADSHYROR ASAP, NU for en bettre och mer raettvis och roerlig bostadsmarknads.

    Civil Ekonom och religoest troende pa sunt foernuft!

    SvaraRadera
  7. Problemet i Sverige är ju brist på hyresbostäder, vilket också leder till den ökade skuldsättning och överhettade bostadsmarknad vi ser idag.

    Jag ser en lösning i marknadshyror också, men ett statligt alternativ (som isåfall ska gå minst +-0 för staten, och byggas ut i tillräckligt stor omfattning) för låginkomsttagare ser jag som bra för alla.

    SvaraRadera