Hyrorna i Umeå

Förutom att bruksvärdessystemet har många år på nacken så är det tämligen komplicerat. Det är många faktorer som avgör vilken standard och kvalitet man har och som man ska betala hyra för. Bruksvärdessystemet är ett slags kvalitetssäkringssystem. Du ska betala för den standard och kvalitet lägenheten, fastigheten och området har. Då måste man ge sig på att ta reda på hur det ser ut i lägenheten, fastigheten och området så att hyran blir rättvis och begriplig. I annat fall får man agera för att bruksvärdessystemet avskaffas och ersätts med något helt annat system för att sätta hyror.

Den faktor som rör upp de hetaste känslorna och orsakar de flesta debatterna är frågan om lägets betydelse för hyran. En del hävdar att man inte ska betala ett dugg mer för att man bor i det som betraktas som ett attraktivt område medan andra tycker att det är självklart att man ska betala också för läget. Och det ska man. I alla fall om man hävdar att man är anhängare av bruksvärdessystemet. Läget liksom alla andra faktorer som är en del i bruksvärdessystemet ska viktas utifrån hyresgästernas allmänna värderingar. Så har det varit och så ska det förbli.

I Umeå har allmännyttan och Hyresgästföreningen arbetat med att sätta hyror efter ett poängsystem i över 15 år. Numera finns ett väletablerat system, med nästan 100 faktorer och över 500 variabler, skriver tidningen Bofast.

Här kommer att utdrag av artikeln som jag tycker ger en bra bild av både bruksvärdessystemet och det arbete det kräver:

”De flesta faktorer rör standarden i lägenheten. Hur många plattor har spisen, vilket slags golv finns i kök och vardagsrum, vetter balkongen åt väster, söder, norr eller öster, finns förråd och i så fall hur stort. Och så vidare.

Det gjordes också en indelning i geografiska områden. Där gavs sedan poäng efter närhet till centrum, kollektivtrafik, buller och friluftsområden.

Även närmiljön poängsattes – till exempel parkeringsmöjligheter, storlek på lekytor, framkomlighet för rullstolar och om huset ligger högt, lågt eller soligt.

Skillnaden i hyra för en likvärdig lägenhet som ligger centralt jämfört med området med lägst poängtal blev nästan 30 procent.

Trots att förändringarna i hyressättningen var relativt stora utlöstes ingen protestvåg bland de boende.

– Det blev bara en insändare i tidningen, säger Sven-Ove Lindström.

Så varför tog Umeås hyresgäster de nya hyrorna med ett sådant jämnmod när samma tankar – framför allt lägets påverkan på hyrorna – har orsakat så mycket diskussioner i andra städer? Och var införandet så smidigt och lyckat som systembyggarna och pressklippen berättar?

Läs fortsättningen här.