Regeringen tycker att ”en grundläggande tanke är att boendet i kommunala bostadsföretag ska vara tillgängligt för alla, oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund”.
Detta kan man läsa i Ds 2009:60 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
Alla ska med kan man säga, vi ska inte ha ett system med social housing där handikappade och mindre bemedlade tas om hand i särskild ordning. Detta är bra.
Jag vet inte hur man ska karaktärisera den sovsäcksinsamling som dragits igång i riksdagshuset för att de hemlösa inte ska frysa ihjäl i vinterkylan.
Men man kan väl i alla fall konstatera att riksdagsledamöterna borde lägga på en rem i kammaren för att ta sig bort från sovsäckslösningarna och börja närma sig de riktiga lösningarna.
För om boendet ska vara tillgängligt för alla så måste man lista ut hur det ska gå till, det går ju som bekant inte av sig självt.
Man kan verkligen ställa sig samma fråga som Aftonbladets ledare gjorde igår, vart ska vi bo?
Politiken måste ha ett finger med i spelet. Och det har de förstås redan. Vartenda beslut riksdagen tar om skatter, avgifter, bidrag, avdrag, PBL, moms och allt annat har en påverkan på vad som byggs och inte byggs och om människor har råd att bo där.
Problemet är att slutresultatet blir att det byggs för lite och för dyrt.
Regeringen gillar dessutom det ägda före det hyrda varför hyresrätten har kärva tider. Så länge man ger avdrag och inte bidrag verkar det gå bra.
De olika avdrag som tillkommer bostadsrätter och villor rinner oförmärkt förbi såsom de inte hade någon inverkan på statens finanser.
Detta kan man läsa i Ds 2009:60 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
Alla ska med kan man säga, vi ska inte ha ett system med social housing där handikappade och mindre bemedlade tas om hand i särskild ordning. Detta är bra.
Jag vet inte hur man ska karaktärisera den sovsäcksinsamling som dragits igång i riksdagshuset för att de hemlösa inte ska frysa ihjäl i vinterkylan.
Men man kan väl i alla fall konstatera att riksdagsledamöterna borde lägga på en rem i kammaren för att ta sig bort från sovsäckslösningarna och börja närma sig de riktiga lösningarna.
För om boendet ska vara tillgängligt för alla så måste man lista ut hur det ska gå till, det går ju som bekant inte av sig självt.
Man kan verkligen ställa sig samma fråga som Aftonbladets ledare gjorde igår, vart ska vi bo?
Politiken måste ha ett finger med i spelet. Och det har de förstås redan. Vartenda beslut riksdagen tar om skatter, avgifter, bidrag, avdrag, PBL, moms och allt annat har en påverkan på vad som byggs och inte byggs och om människor har råd att bo där.
Problemet är att slutresultatet blir att det byggs för lite och för dyrt.
Regeringen gillar dessutom det ägda före det hyrda varför hyresrätten har kärva tider. Så länge man ger avdrag och inte bidrag verkar det gå bra.
De olika avdrag som tillkommer bostadsrätter och villor rinner oförmärkt förbi såsom de inte hade någon inverkan på statens finanser.
Men andas man ett ord om investeringsbidrag så bränner det till. Så varför inte kalla det ”investeringsavdrag för byggande av hyresrätter” då skulle vi åtminstone få lite mer balans mellan hyresrätten och andra boendeformer.
Idag är jag benägen att hålla med Malin Siwe i DN. Igår (blogg igår)var det betydligt knepigare att hålla med henne.
Idag är jag benägen att hålla med Malin Siwe i DN. Igår (blogg igår)var det betydligt knepigare att hålla med henne.
Trots att det pågått politisk marknadsföring av kooperativ hyresrätt i årtionden så tar det sig inte. Kan bero på att kooperativ hyresrätt bygger på att det är de boende själva som måste ta initiativ till, ha vilja och driva sitt kooperativ det är ju det som är själva essensen i alla kooperativa former. .
Var ska vi bo,heter det! Vart är riktning och var är befintlighet. Man frågar, vart skall vi gå? Var skall vi bo?
SvaraRaderaVarför är det så svårt att skilja mellan var och vart?
SvaraRadera