Ät Sverige ur krisen

Igår gick jag förbi den anrika krogen Prinsen som har kommit på den luriga idén att omvandla den ekonomiska krisen till både sin egen och Sveriges fördel.

Genom att äta på Prinsens tar vi Sverige ur krisen är det enkla budskapet i fönsterannonsen.

Det är klart att ju mer vi äter desto mer folk behövs för att köpa in maten, tillaga den, servera den, städa av, diska och ta betalt. Staten får in mera moms och inkomstskatt, arbetslösheten minskar och bönderna får avsättning för sina produkter. Bingo.

Utan tvekan är Prinsen på rätt spår, ett aber är väl att Prinsen inte direkt är ett lågprisalternativ. Den hungrige som har en snålt tilltagen matbudget får ta Sverige ur krisen på något billigare näringsställe eller laga sin egen mat.

Om vi ska tillfredsställa våra basala behov av mat och vila och samtidigt ta Sverige ur krisen så finns en uppsjö av alternativ för den kreative näringsidkaren.

Sov Sverige ur krisen är ett tänkbart alternativ för den sängtillverkare som vill hjälpa till att lyfta Sverige. Sängeffekten blir inte sämre den. Tillverkning av sängar generar en lång kedja av jobb och inkomster för staten.

Bygg Sverige ur krisen borde ju vara ett givet vinnarkoncept. Efterfrågan är rekordhög och det är ingen tillfällig fluga det där med att vi måste bo.

Vi måste också ha någonstans att ställa sängen om Sov Sverige ur krisen ska hålla hela vägen för att ta ett exempel. Tänk bara på vilka häftiga effekter varje ny byggkran har på samhällsekonomin samtidigt som en massa människor slipper köa, bo i andrahand, hos kompisar eller stanna kvar hemma hos mamma.

Bingo kan man tycka.

Men icke, folk söker med ljus och lykta efter någonstans att bo samtidigt som byggandet minskar. Minskar gör däremot inte de skuldsattas skara. Folk lånar pengar som aldrig förr och Göran Perssons varningsrop om att den som är satt i skuld inte är fri har sedan länge klingat av och bort.

Låna dig ur krisen verkar vara en modell som fått fäste fast alla vet det var just lånandet som förde oss in i den globala finanskrisen.

I gårdagens morgonsoffa sa den allestädes närvarande professorn på KTH, Stellan Lundström att det finns kommuner som inte alls vill bygga för det blir så besvärligt med en massa människor att ta hand om, ungefär så sa han.

Dessutom så förhindrar de skuldsatta de icke skuldsatta från att få bostad. Inte direkt kanske men värdet på den för bankens pengar inköpta bostaden hålls uppe av att det inte byggs och att räntorna hålls nere och så vill alla skuldsatta förstås att det ska vara i fortsättningen också.

Statens bidrag, jag menar avdrag, är att subventionera RUT och ROT som ju i och för sig kan vara bra för de som har en bostad (ROT gäller inte hyresrätter) som behöver städas eller byggas till eller om. Det ger jobb och därför är det motiverat säger man.

Det skulle ge ännu mera jobb om vi inte nöjde oss med att städa det som redan är byggt utan också såg till att vi fick lite fler städobjekt.