I teorin gillar alla hyresrätten

Surfa på internet är otänkbart och snacka i mobilen är inte att tänka på när man åker färja till Gotland.
Jag laddade därför ner första bästa pressklipp på skrivbordet innan jag äntrade båten. Alltid står det väl något som går att blogga om. Och så var det.

Använder man sökord som bostadspolitik, EU, Hyresgästföreningen, hyror mm så landar det mängder av tidningsklipp i inkorgen varje dag året runt.

Kanhända att bostadsfrågorna behöver ta sig i politiken men i spalterna är den livs levande och den intresserade kan få sitt lystmäte av bostadspolitik tillfredsställt.

Fast det är ingen tillvaro i rosenrött precis som beskrivs. Det handlar oftast om människor som blir lurade, om bostadsbrist, för höga hyror och för låga inkomster, bostadsbolag som går i konkurs och bristande underhåll. Kort sagt så speglar artiklarna en bostadspolitik som lämnar mycket i övrigt att önska.

Jag laddade ner Handelskammartidningen idag. De hade en artikel som handlade om hyresrättens eventuella överlevnad. (sid 22)

Alla, politiker, fastighetsägare, hyresgäster, föräldrar till bostadslösa ungdomar, handelskammarfolk, arbetsgivare och bostadssökande, tycker nämligen att det är helt nödvändigt att vi har hyresrätter.
Men under tiden alla ägnar sig åt att tycka att det är nödvändigt att vi har hyresrätter så bygger man bostadsrätter, ombildar hyresrätterna till bostadsrätter och bedriver kampanj för ägarlägenheter och för högre hyror .

I Handelskammartidningen står det att ”I Stockholms innerstad har marknadskrafterna drivit fram en ombildning med resultat att bara 41 procent
av beståndet är hyreslägenheter – 1970 var andelen 90 procent.

Det kan väl hända att marknadskrafterna varit i farten och fått privata fastighetsägare att sälja sina kåkar men de som varit mest i farten är politikerna i Stockholms stadshus som är av den bestämda åsikten att folk har rätt att till en billig penning köpa de hus som alla skattebetalare varit med och finansierat.

Igår hörde jag Ulla Hamilton, moderat borgaråd, säga att Stockholm växt med 40 000 invånare vilket man inte kan säga om antalet bostäder.

På det privata bostadsbolaget Einar Mattsson har man i alla fall inte gett upp hyresrätten.
Inte ett enda hus under företagets 70-åriga historia är ombildat till bostadsrätter – trots att det skulle ge bra klirr i kassan. Grundaren trodde på hyreshus och i den andan fortsätter man att verka. Det gör man rätt i.