Bostad 2010 hette gårdagens första konferens. Den gick av stapeln på Garnisonen i Stockholm och först ut på plan var Ylva Yngveson, Chef på Institutet för Privatekonomi, som talade om hushållens ekonomi.
Om man får tro henne så är det bara villaägare och bostadsrättsinnehavare som har någon hushållsekonomi att tala om. I vart fall sa hon inte ett endaste ord om hur ekonomin för landets hyresgäster utvecklats. Det kan ju hända att det ingick i hennes uppdrag att begränsa det hela till de som lånar pengar, vad vet jag, men det är ganska symptomatiskt.
Bostadspolitiken har ju flyttat in på tidningarnas ekonomisidor och handlar alltmer om risken för bostadsbubblor, värdeminskning och räntehöjningar.
Inte att undra på med den takt hushållen lånar. Mer och mer pengar låses in i boendet. 2001 lånades det 1 miljard och idag har den summan stigit till 2,3 miljarder. Riksbanken spår att räntan ökar från 0,25 % till 4 % 2013 så fler konferenser och ännu fler artiklar är säkert i antågande.
Hans Lind, professor på KTH, tyckte att alla var idioter utom han och någon till på KTH. Precis så sa han, jag skarvar inte, politiker, byggbranschen, organisationer, kommuner och alla andra är enligt honom ute och cyklar i terrängen ute att veta vart de är på väg. Hans Lind är ofta mycket mer politisk än han är akademisk vilket man ju annars förväntar sig att just en professor på KTH ska vara.
Sedan förekom förstås det sällsynt omoderna begreppet bostadskarriär vid en redovisning om Tyréns arbete med miljonprogramsområdena. Begreppet härrör från någon slags svunnen tid när vi ville ha ett eget hemman. Vi förmodas vilja kliva på någon slags karriärstege där hyresrätten befinner sig på det nedersta trappsteget och den egna villan överst.
Så fungerar inga moderna människor, de söker ett boende som passar det liv de vill leva. Och för många är hyresrätten just ett sådant ett fritt och obundet boende man drömmer om.
På kvällen var jag i Nykvarn utanför Stockholm på en helt annan slags debatt. Där fördes ett samtal mellan Nykvarnsbor och deras politiker. Det man slås av är glappet mellan kommunnivån och den politiska riksnivån.
Jag frågade den moderata företrädaren om han brukar ringa till Anders Borg och säga att det inte går att bygga några hus i Nykvarn så länge skatterna på hyresrätt är högre än på andra boendeformer. Det brukade han inte göra.
Det är betecknande också för de vallöften som nu börjar se dagens ljus. De tar sin utgångspunkt i vad man ska göra i riksdagen dvs. införa eller avskaffa olika bidrag eller avdrag allt efter politisk kulör.
Man väntar på det parti som säger, ”Vi lovar och svär på att våra partiföreträdare i kommunernas byggnadsnämnder, kommunstyrelser, styrelser i de kommunala bostadsbolagen och alla andra styrelser vi kan komma på ska agera så att våra löften om ett ökat bostadsbyggande blir verklighet.Har de inte de verktyg som krävs ska vi se till att de får det.”
Annars kan det ju bli som den nyss nämnde Hans Lind tycker nämligen att man ska ta av kommunerna ansvaret för att bygga. De bygger ändå inte, utan de hoppas på att en kommun nära de ska bygga.
I kväll ser jag på Arga Snickaren i kanala 5, för denna gång handlar det om en hyresgäst.
Hej Barbro!
SvaraRaderaNog borde du väl ändå ha nämnt att professor Hans Lind varit expert i den statliga utredningen om allmännyttans framtid.
Och vad sa han, utöver att alla andra var idioter? Talade han möjligen på samma tema som han gjorde i artikeln "Hyrorna kan chockhöjas", som publicerades i DN 2008-02-02.
Nedan följer ett utdrag ur denna artikel.
"Jag kan mycket väl tänka mig att man kan behöva höja hyrorna med 30 till 40 procent för att få ner köerna till rimliga nivåer i attraktiva områden i Stockholm och andra storstäder, säger Hans Lind till DN.
Påtagliga hyreshöjningar blir det enligt Lind i alla områden med "väsentlig bostadskö under längre tid". På en hyra på 8.000 kronor innnebär en 40-procentigt påslag en ny hyra på 11.200 kronor i månaden. Att komma dit skulle ta sju år, enligt den modell som utredningen nu arbetar med: nämligen att hyrorna ska kunna höjas med 5 procent per år, upp till en nivå som gör att bostadskön till ett visst område, till exempel Södermalm i Stockholm, krymper till ett minimum på kanske ett eller två års kö."
Efter tio år med sådana femprocentiga årliga höjningar skulle hyran ha stigit från 8.000 till 13.000 kronor.
Tanken är att med stigande hyror ska merparten av de köande lämna kön, i takt med att de inser att de inte har råd att bo i de mest attraktiva områdena.
- Jag kan mycket väl tänka mig att man kan behöva höja hyrorna med 30 till 40 procent för att få ner köerna till rimliga nivåer i attraktiva områden i Stockholm och andra storstäder, säger Hans Lind till DN."
Med vänlig hälsning,
Lottie-Ann
Vi kan alla notera att alla nedan har fel och vet ingenting:
SvaraRaderaYlva Yngveson, Chef på Institutet för Privatekonomi, Hans Lind, professor på KTH, Margareta Friman-Scharin ordförande Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet, Alla ordförandena för Hyresgästföreningen på Södermalm/Vasstan/Östermalm/ Kungsholmen har alla fel.
Notera att Barbro ALLTID har rätt:
Det blir inga hyreshöjningar. Kanske aldrig igen. Speciellt INTE med det (2st) nya hyressystemen i Stockholm
Det är bästa att bo i hyresrätt. Alltid och jämt.
Det är en avancerad form av munchhausen och ett svårt fall av verklighetsflykt Barbro.
Och spännande att alla utom V(PK) var för ombildningar :)
SvaraRaderaMen V(PK) är ju inte kända för att hänga upp sin politik på sunda och verklighetsförankrade beslut.
Hej Barbro!
SvaraRaderaDet var trevligt att ses i går även om vi inte hann ta någon närmare diskussion!
Den första bilden jag visade beskrev utvecklingen av hushållens ekonomi, de olika typhushåll vi följer under årens lopp. Det är just hushåll som bor i hyresrätter, vilket framgick lite senare av min muntliga presentation. Det är en rätt fantastisk bild som ändå träder fram när vi ser hur löner i vanliga yrken, skatter, bidrag och nödvändiga utgifter förändrats. En familj med två barn inom förskolan och två vuxna har i år över 10 000 kronor mer att konsumera eller spara för, efter nödvändiga utgifter, jämfört med en likadan familj 1989. Och i stort sett är det de senaste 12-13 åren som inneburit ett sådant lyft. Min teori är ju att det i sig är en av orsakerna till att priser på bostadsrätter och villor har stigit så kraftigt. Det ökade utrymmet har gjort att man kan tänka sig att betala mer för sitt bostadsköp.
För villaboende eller bostadsrättsboende hushåll hade jag däremot ingen beskrivning över hur deras ekonomi har utvecklats, men tog mer upp vad som kan hända framöver för deras del, när räntesatserna en dag börjar stiga.
Vänliga hälsningar
Ylva Yngveson
Institutet för Privatekonomi
Swedbank
Sedan 1992 har hyrorna ökat 46%. På samma tid har konsumentprisindex (KPI) ökat 23%
SvaraRaderadet blir dyyyyrare och dyyyyrare med hyresrätt. Speciellt nu när det kommer ett nytt hyressystem och en ny hyressättningsmodell i Stockholm.
Räkna med 5<10% om året framöver. Det säger samlade bedömare i alla fall - dvs alla utom Barbro på HGF.
Ylva. I Morse sa de på radion att en annan bank räknat ut att bara hälften av landets hushåll klarar en extra utgift på 20 000 utan att det påverkar ekonomin långsiktigt.
SvaraRaderaVilken av bankerna räknar rätt?
Som en 3-åring slår HGF ifrån sig alla andra bedömares analys. "ni har fel fel fel feeeeel".
SvaraRaderaPatetiskt
Lottie-Ann,Det är riktigt att Hans Lind var expert i utredningen ”EU, allmännyttan och hyrorna” och att han uttalade sig på det sätt du säger. Men Lind uttalade sig om konsekvenserna av ett förslag från utredningen som inte längre är aktuellt.
SvaraRaderaDet förslag som Lind kommenterade var utredningens förslag att hyreshöjningar årligen skulle ske så länge det fanns ”ett efterfrågeöverskott”, dvs så länge som det fanns bostadsköer. Detta skulle leda till att attraktiva delar skulle få årliga hyreshöjningar tills efterfrågan avstannar pga att människor inte hade råd att efterfråga lägenheter. Men det förslagit har fallit och finns inte med i regeringens förslag.
I det förslag som Riksdagen ska ta ställning till den 17 juni ska efterfrågan inte påverka hyressättningen, utan en vanlig bruksvärdehyra ska bestämmas i förhandlingar.
Anonym, jag tycker absolut inte att Ylva Yngveson, Chef på Institutet för Privatekonomi,har fel. Hon gjrde en alldeles utmärkt föredragning men jag saknade uppgifter rörande hyresrättshuhållen. Jag citerade Hans Lind, professor på KTH, som tyckte att de flesta andra hade fel.
SvaraRaderaMargareta Friman-Scharin ordförande Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet,gör en annan bedömning än vad jag och väldigt många med mig gör.
Jag uppfattar inte att alla ordförandena för Hyresgästföreningen på Södermalm/Vasstan/Östermalm/ Kungsholmen har samma uppfattning om allt. Har de en uppfattning som skiljer sig från min har de inte fel de göra bara en annan bedömning av vad regeringens förslag kommer att leda till än vad förbundsstyrelsen, samtliga regionordrföranden i Hyresgästföreningen gör.
Kalkylen, vad jag vet är det ingen bedömmare utöver nätverket för boendetrygghet och möjligen någon annan som hävdar att förslaget skulle få till konsekvens att hyrorna skulle höjas med mellan 5-10% årligen pga. de förelsgna förändringarna.
SvaraRaderaHej Barbro!
SvaraRaderaFast det är väl ändå inte "vanlig" bruksvärdeshyra, på det sätt vi är vana vid. Hur attraktivt läget är ska ju få betydelse för bruksvärdet. Och det attraktiva läget styrs av just efterfrågan.
Svea hovrätt har ju nyligen prövat "bruksvärdet" enligt den modellen och ansett att ett attraktivt läge i Norrköping motiverat en hyreshöjning på 1 500 kr i månaden för en fyrarummare.
Det vore intressant att höra vad Hans Lind sa på konferensen.
Med vänlig hälsning,
Lottie-Ann
Re: Barbro 26 maj 2010 19.47:
SvaraRaderaDu säger själv höjningar på upp till 40% på 4:år i denna artikel.
http://www.e24.se/pengar24/bostad/hyrorna-kan-hojas-med-nytt-forslag_1926701.e24
Är det tidningen som har fel eller hur menar du? Eller blev du felciterad?
Eller kanske alla, även du, förstått att det nya hyressystemet kommer att skicka upp hyrorna.... men att HGF bara förnekar det utåt?
"Bostadspolitiken har ju flyttat in på tidningarnas ekonomisidor och handlar alltmer om risken för bostadsbubblor, värdeminskning och räntehöjningar."
SvaraRaderaDet har ni sagt de 2 senaste åren. Det kallas att "ropa varg" barbro.
Medans ni skrit om höjda räntor och rasande bopriser så har följande skett i verkligheten:
1. Räntan har gått ner och ner
2. Bopriserna har rusat i höjden. runt 200% sedan 1992. Och uppåt 20% bara det senaste året
3. Inte ett, men TVÅ nya hyressystem trummas igenom i Stockholm. samlade bedömare pratar om ökade hyror med 20-70%.
.. utom HGF då.
Er analys är inte och har aldrig varit lysande. Men nu liknar det mest någon form av verklighetsflykt.
Avgå ELLER vakna Barbro. För allas skull
Lottie-Ann med alla respekt för dina frågor men jag har inte utrymme för att på min blogg både kommentera olika rättsfall runt om i landet eller refererar vad olika personer säger på de konferenser jag går på.
SvaraRaderaHyresgästföreningen har en hemsida där vi jobbar på att man lätt ska hitta svar på frågor, komma i kontakt med rätt person mm.
Men en sak är säker, det görs inga förändringar av de faktorer som ingår i bruksvärdessystemet. Hyresnämnderna ska göra sina bedömningar utifrån samma faktorer som gällt i över 40 år men bruksvärdessystemet bygger ju på vad hyresgäster i allmänhet värderar i boendet vilket innebär att det är väldigt många faktorer som ska viktas och vägas ihop.
Anonym 19.47, ingenstans i artikeln står det att jag bedömer att hyrorna kan öka med 40 % på grund av påtaglighetsrekvisitet. Artikeln bygger på en artikel i Bofast.
SvaraRaderaPåtaglighetsrekvisitet bör tas bort tycker jag, det är en kvarleva från den tid allmännyttan var hyresledande. Det kan få konsekvenser i vissa fall men det kan inte höja hyrorna generellt på det sätt som beskrivs. Påtaglighetsrekvisitet används av Hyresnämnderna och är inget inslag i de årliga förhandlingarna. Hyresnämnderna gör till mer än 90% skälighetsbedömningar och då får inte påtaglighetsrekvisitet användas, det får bara användas vid direktjämförelser. Men det ska bort ändå, vi har aldrig någonsin försvarat att påtaglighetsrekvisitet ska vara kvar men det är ett politiskt beslut och jag hoppas att de rödgröna kan trycka på så att alliansen skriver något i Civilutskottets betänkande så att det framgår att påtaglighetsrekvisitet inte ska kunna användas på det sätt som Bofast beskrev.