28 oktober 2011

Det finns anledning att hysa tvivel mot experter



Idag kommer det en liten blogg för lagnötare.

För jag gillar lagparagrafer, men jag gillar det som står skrivet i förarbetena, självaste motiven, till lagparagraferna ännu lite mer. Mer om det.

Men först noterar jag att Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna, återigen driver tesen, denna gång i Fastighetstidningen (ej på nätet), att eftersom det tog så lång tid att få den nya lagen om allmännyttorna på plats så måste den innehålla stora förändringar.

Men det kan ju vara precis tvärtom också. Att det tog väldigt lång tid innan regeringen var övertygad om och insåg att det inte var nödvändigt att göra så stora förändringar.

För det finns ingen som helst logisk eller annan koppling mellan graden av förändring och den tid det tar att få en lag genom riksdagen. Tvärtom, lagen föregicks av en långt utdragen och omfattande process i syfte att nå den balanspunkt där de olika intressena kunde förenas. Sådant tar tid.

En sak är i alla fall klar, lagen har inte tillkommit för att Fastighetsägarna ska kunna höja hyrorna efter eget gottfinnande. Fastighetsägarna ska med respekt för sin motparts uppdrag förhandla hyran.

Lite hårdsmält för en del men ändå ett faktum.

Reinhold Lennebo känner sig också manad att i sin ledare i Fastighetstidningen påpeka att vi lever nu, 2011. Jo precis, men det har väl knappast något att göra med tolkningen av lagen.

Lagtexten är skriven 2010 och det som ska tolkas är det som står där oavsett vad Reinhold Lennebo tycker är modernt eller omodernt.

Det vimlar också av ”expertutlåtanden” över denna balansakt till lag där man försökt tillgodose så många intressen. Till skillnad från de mera svepande tolkningar som florerar i debatten så gör experterna anspråk på att ha gjort en mera djuplodande analys.

Jag är inte expert men jag är läskunnig.

Häromdagen kunde man läsa i Fastighetsvärlden en inlaga av Lennart Sten. Han är sedan maj 2011 är Europachef vid den globala jätten GE Capital Real Estate.

Han skriver att:

”Hyresgästföreningen har mottagit den nya lagstiftningen och intagit positionen att trots den nya lagstiftningen har i grunden inget förändrats. Om det hade varit sant hade den nya lagstiftningen varit helt onödig.”

Det är klart att det skett förändringar, någon annan position har vi inte intagit, men förändringarna är kanske inte mest påtaglig i de delar Fastighetsägarna så hett önskat.

”Den viktigaste (förändringen) är i min mening kravet på affärsmässighet vad avser de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen” skriver Lennart Sten och det må han ju tycka.

Men så plötsligt i nästa mening kommer det där som gör att man hamnar i experttvivel.

”Det har i texten uttryckts som att de kommunala bostadsbolagen skall drivas med beaktande av affärsmässiga grunder” skriver han.

Och det har det ju inte alls.

Så här står det i propen, sid 48-49:

”I departementspromemorian drogs slutsatsen att SABO och Hyresgästföreningens beskrivning av affärsmässiga principer i deras gemensamma skrivelse var synonym med begreppet affärsmässiga grunder (Ds 2009:60 s. 70).

Organisationerna (SABO och Hyresgästföreningen) har dock invänt mot denna tolkning och att begreppet ska användas i samband med allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag”.

Och regeringen går på vår linje:

”Mot bakgrund av det anförda anser regeringen, till skillnad mot vad som föreslogs i promemorian, att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer.”

Inga grunder alltså.

Kan tyckas vara ordvrängeri men i lagstiftning är det orden och dess innebörd som har den avgörande betydelsen. Så även i detta fall. Grunder har en betydelse och förekommer i annan lagstiftning. Principer har en annan betydelse och förekommer bara i denna lagstiftning.

För den som vill läsa regeringens motiv till detta förtydligande citerar jag ur propositionstexten:

”Vidare har anförts att en stor skillnad jämfört med andra marknader är att prissättningen är underordnad särskild lagstiftning. Bestämmelserna i hyreslagstiftningen innebär att företagen inte ensidigt kan bestämma hur hyrorna ska sättas.

Till detta kommer att bostadshyresmarknaden kännetecknas av investeringar med mycket lång varaktighet och därför kräver ett särskilt långsiktigt förhållningssätt också vad gäller affärsmässigheten.

För de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen gäller också ett särskilt lagstadgat krav att erbjuda hyresgästerna inflytande som inte gäller för privata fastighetsägare.

Båda organisationerna föreslår därför att begreppet affärsmässiga principer används i den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Som organisationerna påpekat finns enligt regeringens mening en skillnad mellan hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet och övriga kommunalt ägda företag som bedriver sin verksamhet på affärsmässiga grunder.

Skillnaden består bl.a. i att affärsmässigt bedrivna allmännyttiga kommunala bo-stadsaktiebolag har en skyldighet att följa särskilda regler om värdeöverföringar från bolagen (se avsnitt 7.5).

Andra kommunala företag som ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder har inga särskilda skyldigheter vad gäller begränsningar på vinstutdelning eller andra värdeöverföringar.

Mot bakgrund av det anförda anser regeringen, till skillnad mot vad som föreslogs i promemorian, att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer.

Därmed tydliggörs skillnaden mot annan kommunal verksamhet som på en marknad med andra aktörer ska bedrivas på affärsmässiga grunder”.

Slut citat.

Lång blogg om ett litet men ack så betydelsefullt ord. Och en blogg om att man måste ha en skeptisk hållning till experter.

2 kommentarer:

  1. Hej Barbro!

    Oavsett vilken betydelse du menar att regeringen lägger i att i lagtext skriva ”affärsmässiga principer”, så kan näppeligen prisbildningen bli en annan än om det vore drift enligt ”affärsmässiga grunder”, eller hur?

    Affärsmässighet avgörs av ägarnas syfte, inte det faktiska resultatet. Den principen har tillämpats länge inom skatterätten och är ju allmänt accepterad som definition på om näringsverksamhet föreligger eller inte. Det ligger nära till hands att den får genomslag för bedömningen av affärsmässigheten, när den väl skall upp.

    //Jesper

    SvaraRadera
  2. Men Jesper, det är ju det faktum att prisbildningen är annorlunda som gör att regeringen, för att bland annat klargöra det, använder begreppet affärsmässiga principer. De skriver på sidan 48 under rubriken Skäl för regeringens förslag "vidare har anförts att en stor skillnad jämfört med andra marknader är att prissättningen är underordnad särskild lagstiftning. Bestämmelserna i hyreslagstiftningen innebär att företagen inte ensidigt kan bestämma hur hyrorna ska sättas"

    På sidan 49 under samma rubrik står det också

    "Ett kommunalt bostadsföretag ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler som gäller för denna sektor.
    Lägg märke till uttrycket "givet de begränsningar" och " inom ramen för de regler som gäller".

    Det finns särskilda regler för prisbildningen/ hyressättningen på hyresmarknaden. Det regleras i hyresförhandlingslagen och genom bruksvärdessystemet.

    Så Jesper, prisbildningen sker inte alls på samma sätt som inom de kommunala verksamheter som omfattas av verksamhet som bedrivs på affärsmässig grund exempelvis kollektivtrafik, turism mm

    SvaraRadera