Att tolka Svea rikes lag borde vara en allvarsam sysselsättning.
Uttolkarna borde rimligen gräva ner sig i lagparagraferna och fundera på vad lagstiftaren haft för avsikt med lagen.
Så verkar nu inte vara fallet.
En del allmännyttor har fått för sig att varje liten uppgift som läcker ut om hur bolaget handskas med skattebetalarnas och hyresgästernas pengar kan störa konkurrensen med de privata bolagen.
Inte vet jag hur konkurrensen med de privata fastighetsägarna ser ut i Åkersberga utanför Stockholm men där anser tydligen bostadsbolaget Armada att konkurrensen skulle snedvridas om det kom ut vad deras VD har för lön.
I Åkersberga väger offentlighetsprincipen lätt i förhållande till en VD lön.
Det riktigt märkliga är att Kammarrätten i Stockholm gav Armada rätt att hemlighålla sin VD:s lön och förmåner.
Försvann därmed en av hörnstenarna i svensk lagstiftning, offentlighetsprincipen?
Nej förmodligen inte, det skakade väl bara till lite i grundfundamenten.
För samma Kammarrätt som tyckte att VD löner kan hemlighållas i Åkersberga fattade nyligen ett helt annat beslut om en annan VD lön.
Då tyckte man inte att den inte kunde hemlighållas.
Nu får vi se vad den högsta förvaltningsrätten säger om hemlighetsmakeriet i allmännyttan.
I Mönsterås storsatsar allmännyttan på tv-reklam.
VD:n Klas Palmqvist tror att om de berättar hur mycket av hyresgästernas pengar de lägger på tv-reklam så kan privata företag gynnas av dessa uppgifter.
I Mönsterås är man alltså beredd att offra offentlighetsprincipen för att få hemlighålla hur mycket man lägger på TV reklam.
Så lätt ska det väl inte gå att göra sig av med en av de viktigaste principerna i det svenska samhället.
Fast man vet ju inte, det kan avgöras av hur dagsformen är i Kammarrätten.
I Nora vill kommunen höja borgensavgiften från 0,2 till 0,6 procent. Det skulle innebära en hyreshöjning på 3,4 %.
Hur de har kommit fram till att just 0,6 % är en rimlig borgensavgift är höljt i dunkel. Helt enkelt för att de har fått för sig att en borgensavgift inte är en borgensavgift utan den är till för att finansiera vård, skola och omsor.
Det är den inte.
Christer Stromberg (NP) sa i en intervju till Hem & Hyra:
- Vi är som alla vet i en sådan extrem situation att de kommunala bolagen måste vara med att stötta upp kommunens verksamhet. Det är inte orimligt. Vi har en ny lag som säger att bolagen ska drivas affärsmässigt och jag hoppas att hyresgästerna kan känna sig glada över att vara med och bidra till vård, skola och omsorg.
Christer, tänk hur glada villaägarna och bostadsrättsinnehavarna i Nora skulle bli om de också fick vara med. Du kan ju ge de den chansen om du höjer skatten för det är så vi finansierar vård, skola och omsorg.
I Nora tycker politikerna tydligen att man kan höfta till lite så där egen hand hur hög borgensavgiften ska vara och bestämma sig för att en borgensavgift inte är borgensavgift utan en finansieringskälla för annan kommunal verksamhet.
Om inte annat så kan ju Nora politikerna läsa den skrift SKL, SABO och Kommuninvest givit ut om hur man ska beräkna borgensavgifter.
Då kommer de inte att hitta en enda stavelse om att borgensavgifter kan tas ut för att betala vård och omsorg.
Affärsmässighet och fri marknad innebär högre hyror som innebär segregation. Läs DN idag. Många huvudstäder i Europa tycker det är ett problem med att bara rika kan bo centralt i städera. Medelklassen strax utanför centrala delarna och de med små inkomster i förorter. Även för Stockholm beskrivs det som ett begynnande problem. Varför inte redan nu se till att det inte blir marknadshyror i Sverige med segregation. Istället för att kommunen ska köpa in centrala fastigheter och låta människor med låga inkomater bo där till låga hyror är det nog bättre att se till att ha en allmännytta värd namnet och ett bruksvärdessystem för hyrorna som gör att människor med höga inkomster och med låga inkomster kan bo grannar med varandra. Det tjänar hela samhället på. Men det är klart vill man ha ett segregerat samhälle med ökade konflikter mellan människor så ska man förespråka marknadshyror och att kommunerna ska använda sina bostadsföretag till sådant de inte har kommit till för.
SvaraRaderaMaggan
Maggan, problemen är inte primärt segregation, utan bostadsbrist. Segregationen är mellan de som kan få bostad och de som måste köa. Situationen har uppstått i´nom bruksvärdessystemet. Då är det högst osannolikt att samma system som orsakat problemen, kan lösa dem.
SvaraRaderaÅ andra sidan förefaller inte den typ av segregation som du oras över ha undvikits inom bruksvärdessystemet. Antar att centrala hyresrätter främst bebos av de med s k BR-profil, medan hyresrätterna i ytterstaden har en annan social sammansättning, så bruksvärdesystemet verkar inte kuinna ordna den saken heller.
//Jesper
Jesper, centrala hyresrätter bebos inte av "de med sk BR profil". till skillnad från i bostadsrätt så bor det människor med både låga, mellan och höga inkomster i hyresrätt. Oväntat många tillhör låglönegruppen.
SvaraRadera