Här kommer den debattartikel som var införd i Dagens Industri i lördags. Läs och begrunda:
Situationen på den svenska bostadsmarknaden gör att det måste bli enklare och billigare att bygga bostäder. Med kommunala särkrav på bostadsbyggandet blir effekten den motsatta. De leder till högre priser och mindre byggande, skriver inflytelserika bostadsdebattörer.
Många kommuner ställer i dag egna krav på byggande utöver de krav som Boverket fastställer nationellt i sina byggregler. Särskilt vanligt är det att kommuner ställer krav på byggnaders energiprestanda. Dessa krav leder till ökade kostnader.
Siffror som nyligen har presenterats av statliga Byggkravsutredningen pekar på att de kommunala särkraven medför ökade byggkostnader med mellan 10 och 15 procent. Kostnadsökningar som antingen kommer att tas ut i form av högre bostadspriser och hyror eller i värsta fall, leder till att bostäder inte byggs över huvud taget. Allvarligast blir effekterna på byggandet av hyresrätter eller bostäder utanför områden med snabb tillväxt, eftersom det där är svårare att ta ut de ökade kostnaderna som de kommunala särkraven medför.
Sammantaget motsvarar särkraven en extra kostnad om 2 miljarder kronor per år. Med en snittkostnad på 2 miljoner kronor per lägenhet skulle dessa pengar ha kunnat användas för att bygga ytterligare 1 000 lägenheter varje år. Det kan översättas till 12 000 lägenheter som inte har byggts sedan millennieskiftet. Med det här sättet att räkna kunde 25 000 personer ha fått en bostad om inte särkraven funnits; det motsvarar befolkningen i städer som Köping, Härnösand eller Ludvika.
I ett land där bostadsbristen ökar, trångboddheten ökar och bostadsbyggandet minskar från en redan alltför låg nivå är detta allvarligt.
Ett argument som i debatten ofta förs fram för kommunala särkrav är att kommunerna måste kunna få gå före i klimat- och energiarbetet. Problemet med det synsättet är att kommunala krav på energiprestanda riskerar att dela upp Sverige i 290 delmarknader. Denna fragmentering förhindrar billiga industriellt byggda lågenergihus att slå igenom på marknaden. Sådana hus hade behövts för att Sverige på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna nå sina klimat- och energimål. Med andra ord blir det goda det bästas fiende.
Vi ställer oss bakom de mål för energieffektivisering som Sverige har satt upp, det vill säga att energianvändningen i byggnader ska effektiviseras med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050, jämfört med 1995. De nationella energikraven behöver skärpas för att vi ska kunna möta EU-kravet att alla byggnader ska vara nära nollbyggnader 2021. Men en effektiv klimat- och energipolitik måste bedrivas på nationell nivå, inte lokalt.
Situationen på den svenska bostadsmarknaden kräver att vi gör det enklare och billigare att bygga nya bostäder. Genom att använda långsiktiga, tydliga och nationellt fastställda bygg-regler kan vi klara det. Vi delar därför Byggkravsutredningens syn på behovet av nationell samordning.
Samtidigt kan vi förstå den kritik som förs fram och som säger att vi måste gå längre i utvecklingen av energieffektiva bostäder. Vi skulle därför välkomna strängare men enhetliga nationella krav. Det skulle förbättra energiprestandan på framtidens bostäder och skapa förutsättningar för en mer effektiv bostadsproduktion.
PETER WÅGSTRÖM vd och koncernchef, NCC,
BARBRO ENGMAN förbundsordförande, Hyresgästföreningen,
JOACIM OLSSON vice förbundsdirektör, Villaägarna,
ANDERS LAGO förbundsordförande, HSB Riksförbund,
CARIN STOECKMANN vd, Byggmästar'n i Skåne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar