Vem ska ha glädje av allmännyttan?

På pricken teckning av Sara Granér

Vilka får hyra av allmännyttan? Det har Ekot kollat. Det får de som tjänar 3-4 ggr årshyran, som har fast jobb, bra referenser och som inte har några betalningsanmärkningar.

Samma resultat som Hem & Hyra fick när de gjorde samma granskning.

Men folk ska väl kunna betala hyran? Jamensan, absolut ingen tvekan om det.

I Eko inslaget lät det på marknadschefen Elke Herbst, hos min gamla hyresvärd, Kopparstaden i Falun som om deras krav var anpassade till att just vaska fram de som skulle kunna betala hyran.

Men kan man bara det om man har fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar?

För det utesluter en hel ungdomsgeneration om man hårdrar det hela. Unga människor är de som förmodas gilla lägre ungdomslöner, vikariat och påhugg av olika slag. De har emellanåt fastnat i något obetänksamt och illa genomtänkt SMS lån och det kan vara klent med referenser därför att de bott i andra, tredje eller fjärdehand.

Men oftast tar de sig vidare, om inte alla stoppar de förstås, till jobb och skaffar sig en annan inställning till pengar och lån. Man kan ju exempelvis checka av om de i själva verket varit självförsörjande i många år och knegat sig fram och lyckats betala för ett andrahandsboende innan man säger nej.

Men i allmännyttans värld gör man tydligen inga individuella bedömningar. Där drar man alla över en kam.

Jag vet att det finns, och det vet ni också, mängder av ungdomar, pensionärer, sjukskrivna och andra som inte klarar allmännyttans nuvarande spärregler men som klarat av att betala hyra i många år. För en gång när bostadsbristen inte gjorde det möjligt att välja och vraka bland hyresgästerna så fick de tak över huvudet.

Det märkliga är att regeringen ville vara hygglig mot just de här grupperna, som inte göre sig besvär hos allmännyttan eller hos privata fastighetsägare, genom att ändra reglerna för andrahandsboende så att de skulle få glädjen att betala mer i hyra än alla andra.
De som inte klarar en förstahandshyra skulle alltså klara en betydligt högre andrahandshyra.

Ibland är det lite si och så med den samhälleliga logiken.

Till slut några citat ur förarbetena till lagen om allmännyttiga kommunala bostasaktiebolag.

För de har ett annat uppdrag än att sätta upp spärrar för de bostadssökande.

I hyresförhandlingarna möter vi många hårdföra allmännyttor som driver vinstkraven hårdare än att se till sitt egentliga uppdrag så det ska bli ännu högre hyror och ännu högre inkomstkrav.

Så här tyckte riksdagen i juni 2010 om allmännyttans uppdrag.

"Enligt regeringens mening är det nödvändigt att tydliggöra syftet med att kommuner driver bostadsaktiebolag. Begreppet ”allmännytta” bör således komma till uttryck i lagstiftningen. Utan ett allmännyttigt syfte kan det kommunala bostadsaktiebolaget komma att reduceras till att enbart ha vinstmaximering som mål. Något motiv for en kommun att vare sig bilda eller äga ett sådant företag finns inte, vilket också flera remissinstanser har påpekat.”

”Det bakomliggande motivet till att ett kommunalt företag bildas är att tillgodose ett allmännyttigt syfte. Det övergripande allmännyttiga syftet för ett kommunalt bostads-företag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta ingår exempelvis att tillgodose olika bostadsbehov, dvs. inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på̊ bostadsmarknaden, utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster. Detta är också̊ orsaken till att företagen en gåing bildades."