Svar på fråga om allmänyttan och hyrorna

Förlåt, förlåt det blir en lång blogg idag. Bloggaren Inger har nämligen en gås oplockad med mig vilket jag gärna vill skriva om. Hon skriver att:

”Problemet för mig är att Barbro aldrig kommer till det som är viktigt: den överenskommelse som hon och SABO gjort om allmännyttan och våra framtida hyror. Inte ett ord har hon sagt sedan april om denna överenskommelse och skänk från ovan till Mats Odell”.

Hon misstänker att jag inte vill prata om den. Jag vill gärna prata om den. Men ett faktum är att jag får väldigt få, om några alls, propåer om att skriva, tala och förklara innehållet i överenskommelsen efter att den lämnats in till finansdepartementet. Jag och andra skrev, talade, processade och förklarade motivet och innehållet mycket och ingående under hela den tid det tog för Hyresgästföreningen att värka fram en överenskommelse som kändes hållbar och som skulle gagna hyresgästintresset. Nu är det upp till finans- och justitiedepartementet att lägga förslag till riksdagen. Jag hoppas innerligt att det blir ett förslag som baseras på vårt förslag (läs mer om förslaget här).

Man kan välja två vägar här i livet. Antingen håller man fast vid sina ståndpunkter oavsett om världen förändras eller inte. Då får man vänta på vad andra, i vårt fall riksdagen, fattar för beslut. Eller så skrider man till verket, analyser läget, drar slutsatser och formulerar en ståndpunkt. Vi valde det senare.

För att ta två exempel. Allmännyttan har inte bara varit hyresnormerande den har också varit hyresledande menar en del. Sedan vi började förhandla med de kommunala bolagen 1956 har de gått från att vara stiftelser till aktiebolag för att under senare år i allt högre utsträckning ingå som en del i en koncern. Vi drev ett projekt med namnet Notan för att granska om detta inneburit att hyrorna går till kommunkassan. Så var det i många fall. Hyresgästerna betalar både skatt och hyra till kommunal verksamhet. Det är förstås inte acceptabelt att ha den typen av hyresdrivande inslag när man ska vara tak också för de privata fastighetsägarna. Vi befann oss i ett läge där hyrestaket läckte och det innebar en förmögenhetsöverföringar till de privata fastighetsägarna. För att göra en lång historia kort så fanns det inget som talade för att det fanns en majoritet i riksdagen som skulle ställa sig bakom att allmännyttan även i fortsättningen skulle vara tak för hyrorna. Inget talade heller för att man ville staga upp regelverket runt allmännyttan så att det fanns garantier för att hyrorna användes till det dem är avsedda. Detta krävde handling och icke väntan.

Jag anser att vi medverkat till en lösning som är bra för oss men som ställer höga krav på vår förhandlingskompetens.

Så till frågan om att sätta hyror efter hyresgästernas värderingar. Hela bruksvärdessystemet bygger på att hyrorna ska sättas efter hyresgästerna allmänna, inte enskilda, värderingar. Så har det varit sedan bruksvärdessystemet infördes i slutet av 60-talet. Eftersom jag redan spräckt alla gränser för hur lång en blogg får vara klipper jag in hyresnämndens beskrivning av bruksvärdessystemet:

”En lägenhets bruksvärde är det praktiska värde den har ur hyresgästens synvinkel. En lägenhet som har en planlösning som gör den lätt att möblera, har till exempel ett högre bruksvärde än en i övrigt likvärdig lägenhet som har en sämre planlösning.
Det är hur hyresgäster i allmänhet värderar lägenhetens egenskaper som bestämmer dess bruksvärde. Olika individers skilda värderingar och behov påverkar inte bruksvärdet.

Om till exempel hyresgästerna i ett hus har tillgång till goda lekplatser, innebär detta inte att bruksvärdet är högre för de hyresgäster som har barn och lägre för de hyresgäster som inte har barn. Lägenhetens bruksvärde är alltså oberoende av vem som för tillfället bor i den.

Vad tar man hänsyn till när man bestämmer bruksvärdet?
De egenskaper som bestämmer en lägenhets bruksvärde är bland annat dess:

• storlek
• modernitetsgrad
• planlösning
• läge inom huset
• reparationsstandard
• ljudisolering

Förmåner som är knutna till lägenheten kan också inverka på bruksvärdet, till exem-pel:

• hiss
• tvättstuga
• sopnedkast
• särskilda förvaringsutrymmen
• god fastighetsservice
• garage och biluppställningsplats

Också faktorer som husets allmänna läge, boendemiljön i stort och närhet till kommunikationer påverkar bruksvärdet. Eftersatt underhåll kan ha betydelse för bruksvärdet. Däremot inte den försämring i lägenhetens skick som normalt uppkommer mellan två ordinarie underhållstillfällen”

På många håll i landet har man idogt i många år jobbat med att hyressättningen ska spegla just hyresgästernas allmänna värderingar. På andra håll har man inte varit lika idog vilket lett till ett ifrågasättande av förhandlingssystemet. Till slut var det tydligt. Antingen tar riksdagen över och vi får en lag som bestämmer var, när och med hyror mycket hyran ska höjas. Eller så behåller vi systemet med att parterna sätter hyran. Vi har valt att jobba för att behålla ett system där hyran även i fortsättningen är fråga mellan parterna med den skillnaden att det nu blir upp till bevis även för de privata fastighetsägarna som inte längre ska kunna åka snålskjuts på allmännyttan.