Att bo handlar om hela samhällsbygget

Igår talade jag länge länge med en 90 årig dam. Hon grät förtvivlat, hade ångest, var rädd och kände sig ensam och övergiven. Hon upplevde att det blixtrade i lamporna när hon satte på radion och hon kunde inte komma på någon att vända sig till för att få det ordnat.

Hon var rädd både för sin egen upplevelse och för vad människor skulle säga om hon berättade. Hon hade ingen runt omkring sig som skulle förstå hur det var och hon var orolig för att hyresvärden skulle kasta ut henne om hon kontaktade de. Hon var inlåst och fast i sin egen rädsla.

Samtalet med henne hängde kvar långt efter det vi hade lagt på. Som så många gånger tidigare så påminns man om att detta med att bo handlar om så oerhört många saker.

Hur vi bor, var vi bor och med vilka förutsättningar vi bor handlar om hur hela samhällsbygget fungerar och är organiserat.

Bostadspolitik är, eller borde i alla fall vara, välfärdspolitik för det hänger intimt samman med hur vi utformar sjukvården, socialtjänsten, pensionssystemet, äldreomsorgen, barnomsorgen, skolan, arbetsmarknaden, hemtjänsten, kollektiv trafiken och allt annat som avgör hur vårt liv kommer att te sig.