Se presskonferensen live här!

Se presskonferensen om allmännyttans villkor och hyrorna live här. Klockan 11.00.

Det går även att se presskonferensen i efterhand genom att klicka på länken ovan.

UPPDATERAT: Ekot om allmännyttans villkor och hyrorna här.

TT (i Aftonbladet) här.

SVT här.

DN här.

Hem & Hyra här.

I SvD här.

Pressträff om allmänyttans villkor och hyrorna

Det var en strålande sommardag på Gotland den 7 juli 2004. Glad och uppåt efter ett lyckat seminarium vi själva hade haft klev jag kl 13.30 in i Fornsalen på Mellangatan i Visby för att delta i ett annat Almedalsseminarium.

Ernst & Young hade på de privata fastighetsägarnas uppdrag ”utrett omfattningen av stöd som ges av kommunerna till de kommunala bostadsföretagen och i vilken mån detta påverkar hyressättningen för de privata fastighetsföretagen” som det stod i inbjudan. Föga anade jag då att detta seminarium skulle bli startskottet på fem års intensivt arbete för att undanröja de konsekvenser för hyresgästerna som denna Ernst & Young-utredning skulle kunna få. Den ledde också till att Fastighetsägarna anmälde svenska staten till EU-kommissionen för brott mot EU:s statsstödsregler och konkurrensrätt.

Idag kl 11.00 är det pressträff på Bella Venezia, Rosenbad. Se här.

Då kommer det att lämnas besked om hur det gick med anmälan, hyressättningen och reglerna för de allmännyttiga bolagen.

Det går att kolla på pressträffen live. Gå in på hyresgastforeningen.se så kan du klicka dig vidare till Rosenbad.

Tretton hyresnollor

Nu finns det tretton nollor. De hyresförhandlingar som hittills är klara har slutat med en nolla i hyreshöjning. Och det som är bra för hyresgästerna är också bra för Sverige. Vi hyresgäster betalar varje år 100 miljarder i hyra. Ökar den summan minskar också hyresgästernas köpkraft. Det är precis tvärtemot vad som behövs i en finanskris med ökande arbetslöshet.

När Botryggs vd, Mikael Cocozza, hade presskonferens för att meddela att han gjort upp om oförändrade hyror sa han att det gått bra för fastighetsägarna 2009. Just det. Men det kan väl inte bara vara Mikael Cocozza det gått bra för?

Hur kommer det sig att de kommunala bolagen i Malmö och Sandviken tycker att man ska slå till med krav på jättehöjningar?

Varför kan inte de när Mikael Cocozza, Karlshamnsbostäder, Bollnäs Bostäder, Kalmarhem, Ludvikahem, Vätterhem, Bjärnumshus , Östhammarshem, Hyresbostäder i Växjö, Bankerydshem , Grännahus, Hallstahem, Hallstahammar, Mimer i Västerås eller som Tyresö Bostäder som blev klart idag kan?

Jag bara undrar.

Upp och ner i Malmö

Trapphus i Herrgården.

I Malmö är det både upp och ner. Hyresnämnden sänkte hyrorna med 5,5 procent i de omtalade mögelhusen i Herrgården. MKB, allmännyttan i Malmö, kräver att hyrorna höjs med 2,85 procent från och med januari 2010. Dessutom begär de ytterligare höjningar på 3,4 procent per år under åren 2011 till 2013. Totalt innebär det hyreshöjningar med 13,7 procent.

Det mest fantastiska förutom nivån på höjningen är MKB:s motiv.

- Vi har ett ansvar gentemot våra hyresgäster att agera långsiktigt och ge dem stabila förutsättningar för att de ska kunna planera sin ekonomi och sitt boende. För att undvika framtida, kraftiga hyreshöjningar då räntorna återgår till normala nivåer måste hyresnivån successivt värdesäkras, skriver Haqvin Svensson, vice vd på MKB, i bolagets pressmeddelande.

De känner sådan omsorg om hyresgästerna att de vill både vill höja hyran och ”värdesäkra” hyresnivån. Det är väl snarare MKB som vill säkra sina intäkter. Hyresgästerna förmodas sitta hemma och planera sin allt sämre ekonomi och vara tacksamma mot MKB som tagit ett sådant ansvar för dem. MKB sällar sig nu till de fastighetsägare som vill höja hyran när det är låga räntor för att det kommer ju ändå att bli höga räntor. Den typen av omsorg betackar vi oss för. Upplysningsvis är det så att MKB beräknas göra en vinst på 100 miljoner i år.

5,5 procent hyressänkning är inte mycket att komma med det heller. Varför ska man betala för en produkt man inte får? Kanske borde ARN, Allmänna reklamationsnämnden, ta hand om prövning av bostäder också. För ingen skulle behöva betala fullt pris för en brödrost som inte blir varm eller en dammsugare som inte suger.

Malmö har också begåvats med en annan hyresvärd som tar 3 000 för ettorna och 4 000 för tvåorna utan varmvatten, toalett och dusch. ”Det tycker jag inte är konstigt, jag blir inte ledsen om de flyttar”, säger fastighetsägaren Attila Miklos som inte tycker att hyrorna är höga.

För några dagar sedan ringde en hyresgäst till Hyresgästföreningen och klagade. Några timmar senare fick hon hem ett brev där det stod att hon var uppsagd.

Hyresgästernas framtid

Denna morgon har jag ägnat mig åt att försöka skriva svar på en del blogginlägg om vad framtiden kan tänkas innebära för hyresgästerna. Jag vet inte det. Hyran består av många olika delar. Nästan ingen av dem går att förutse.

Hur kommer taxor och avgifter för avfall, el, vatten mm att utvecklas? Hur kommer räntorna att utvecklas? Hur kommer moms och skatter på boendet att utvecklas? Vad kommer egentligen renoveringarna av miljonprogrammet att kosta? 70 miljarder eller 300 miljarder? Vem ska stå för de kostnaderna? Hur kommer regelverket för de kommunala bolagen att se ut? Kommer vi att ha kvar hyresförhandlingssystemet? Kommer vi att ha kvar bruksvärdesystemet? Kommer fastighetsägarna att fortsätta att driva sina frågor i EU?

Det finns fler frågor än svar just nu.

Men det finns alltid någon som sitter inne med svaret. Någon eller några med tillräckligt mycket makt kommer förr eller senare att fatta besluta om allt det som påverkar hyresgästernas vardag och ekonomi. Det gäller att hitta dem och ligga i och på för att besluten ska gå i vår riktning. Det lägger vi ner all vår kraft och energi på.

Vi vill ha bruksvärdeshyror och inte marknadshyror, vi vill ha kvar hyresförhandlingssystemet, vi vill inte ha fria inflyttningshyror, enskilda förhandlingar och efterfrågepåslag. Vi vill ha allmännyttiga bostadsbolag, inte marknadsstyrda. Vi vill ha en svensk lösning, inte en som är beslutad i EU.

Men Hyresgästföreningen är också viktig och har inflytande över människors vardag och ekonomi. Därför jobbar vi lika hårt med att rusta oss inför de nya utmaningar och prövningar som säkerligen kommer att komma i vår väg (Agenda 2016).

Att förhandla och sätta hyror är ett svårt och krävande jobb. Det krävs ett bra regelverk och det krävs skärpa och kunskap för att vi ska kunna göra ett gott jobb. Men bland Hyresgästföreningens 537 000 medlemshushåll finns mycket skärpa och kunskap som kommer att vara till nytta om vi får behålla förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet.

Läget på förhandlingsfronten

Det är ingen riktig sprutt på förhandlingarna om 2010 års hyror ännu. Många bostadsbolag ligger lågt och kraven låter vänta på sig (här kan man se läget så här långt).

Förra hösten när vi startade förhandlingarna var räntan 4,75 procent och ingen låg lågt. Nu ligger räntan på 0,25 procent och beräknas göra sig under lång tid. Bostadsbolagen sitter väl på kammaren och räknar som de gjorde förra gången, fast tvärtom. Men det verkar vara betydligt lättare att räkna ut vad en hög ränta betyder än vad en låg ränta betyder. Fast inte överallt.

I Hallstahammar har de både rivit lägenheter, byggt nytt och hållit igen på hyrorna. ”Anledningen till nollhöjningen är dels det låga ränteläget, dels att företaget tar ett tydligt ansvar för att hålla igen hyrorna i den svåra lågkonjunkturen”, meddelar SVT Tvärsnytt.

Hallstahammar vill vara en attraktiv kommun dit människor vill flytta då duger det inte att locka med höga hyror. Fast det är inte bara i Hallstahammar det finns nolluppgörelser.

I Karlshamn, Bollnäs, Ludvika, Jönköping, Östhammar, Växjö (delvis, de har tre bolag), Bankeryd, Gränna och Kristianstad blev det också noll i höjning. Även de som bor hos Botrygg AB kan se fram emot samma hyra 2010 som 2009.

Men i Sandviken drog de till med 4,8 procent i höjningskrav, högst i landet. Vad har Sandviken som inte Hallstahammar har förutom ett besvärligt läge med utflyttning, lågkonjunktur och varsel? Ja, inte vet jag men i Sandviken: ”har många tvingats acceptera löneminskningar, andra har drabbats av uppsägningar inom främst Sandvik. Arbetslöshetssiffrorna i Sandviken är värre än i övriga Sverige. Långtidsarbetslösa har ökat med över 200 procent på ett år” som Hyresgästföreningen i Sandviken uttrycker det i en debattartikel i Arbetarbladet.

Nu verkar det som om Sandvikenhus också vill göra sitt och bidra till eländet genom att toppa med höga hyreshöjningskrav. Hyresrätten riskerar därigenom att helt enkelt prisa ut sig.

I början av 90-talet hade vi 3 500 tomma lägenheter. Några år senare hade vi 65 000. Hyrorna höjdes kraftigt på grund av den skatteomläggning som genomfördes och i ett sådant läge flyttar de som kan till hus, till en mindre lägenhet, hem, bort, till sommarstugan eller vad de nu än hittar för alternativ när hyran är större än vad plånboken tål.

November är fantastiskt

November kan tyckas vara en sällsynt trökig månad. Det finns de som hävdar att det är en helt igenom onödig månad som med fördel skulle kunna tas bort ur almanackan. Jag tycker inte det.

November är en fantastisk månad helt befriad från de plikter som tynger alla andra månader. Det finns inga helger eller semestrar som urholkar ekonomin och skapar köpångest. Det finns inga krav på varken gräsklippning, badning eller skidåkning. Vi kan med gott samvete sitta inne, läsa lite, tända smålamporna i fönstret och tänka ut smarta saker. Dessutom är det helt okej att gnälla och gnöla över livets orättvisor. Sådant kan man inte hålla på med när dagarna är ljusa och långa och solen skiner.

Nu stundar en helg i grått med regn, dimma, mörker och korta dagar. Det är bara att njuta. Trevlig helg.

Byggherredag - eller här är en kund begraven

Vd för Byggherrarna, Mats Björs. Foto: Cecilia Larsson

Gudrun Schyman och jag hade en debattartikel i Expressen i söndags. Den var lite lurig. Det var inte Gudrun och jag som påstod en massa saker om gubbarna i byggbranschen, för då hade det blivit ett herrans liv på herrarna. Vi citerade bara vad de själva säger.

De fungerar inget vidare i byggbranschen påstår de i utredning efter utredning. Dessutom har de döpt sina utredningar till ”Skärpning gubbar” och ”Sega gubbar”, vilket väckte en viss förundran och häpnad i London där en svensk utredarman berättade om den svenska byggutredningen ”Pull your self together, chaps”.

Nu har de varit Byggherredag. Byggherrar har de säkert hetat sedan urminnes tider, fast man kan väl inte påstå att det låter särskilt modernt. De jobbar onekligen hårt på sin gubbidentitet. Samverkan var ledordet under Byggherredagen. Fastighetsnytt var på plats och talade med Örjan Wikforss, Arkitekt SAR/MSA, professor i projektkommunikation KTH Arkitektur och samhällsbyggnad, samt ordförande IVA avd. III, Samhällsbyggnad.

Han ser gärna att man även tar upp ordet konkurrens i diskussionen. Han är lite frå-gande över att alla talar om behovet av samarbete och samverkan. I andra industrier talar man om konkurrens, om att tävla och vinna. Varför talar byggsektorn hela tiden om samarbete och väldigt lite om kund eller bästa pris? Jomen jäklar vilken kritik. Lite försiktigt och lågmält förpackad kanske, men ändå. Konkurrens är ju ordet för dagen. I alla sammanhang ska det konkurreras för det kommer vi konsumenter att gynnas av heter det alltid överallt och hela tiden. Utom när byggherrarna har byggherredag. De talar inte om kunden heller.

Örjan Wikforss, han med den långa titeln, säger också att: ”när vi pratar byggande i dag så tänker nästan alla på hur man skruvar ihop komponenter till hus, inte hur man tänker ut vilka hus enskilda hyresgäster eller företag behöver. Där behövs det göras mycket mer”.

För några år sedan talade jag på en sådan Byggherredag på IVA. Jag hade då en bild där det stod: ”Här är en kund begraven”. Detta gäller uppenbarligen fortfarande. IVA betyder inte intensivvårdsavdelning utan Ingenjörsvetenskapsakademin. Vore kul med ett namnbyte. Då kanske tillfrisknandet och rehabiliteringen kunde komma igång.

Renovera mera

Det rör sig på renoveringsfronten. I alla fall när det gäller insikter och åsikter. I Herrgården ber fastighetsägarna om ursäkt för bristande insikter. På SABOS:s renoveringsseminarium flödade åsikterna, jag var en del av det flödet så jag ska inte klaga. Det är inte fel att ha åsikter. Fast det måste det bli något av dem.

De lärde tvistar dock om huruvida det finns ett renoveringsbehov eller inte. Hans Lind, professor på KTH, kom med den lite udda idén att det kanske inte alls finns något behov av att renovera en massa lägenheter. Sveriges Byggindustrier, som inte var där igår, anser att det kostar 300 miljarder att renovera miljonprogrammet. SABO tror att det kostar minst 50 miljarder. Hans Lind kommer billigast undan. Han bidrog med följande exempel: Alla åker inte runt i lyxbilar utan en del far omkring i begagnat. Det skulle betyda att folk också borde kunna bo begagnat och inte ha så stora renoveringskrav.

Idag bor en del i stora lyxvåningar med sjöutsikt och en del tränger ihop sig i pyttesmå lägenheter med utsikt åt gården. Så begagnade bilidén är väl redan genomförd kan man tycka. Frågan är väl snarare om vi ska titta på när ratten går av, däcken exploderar och bilen hamnar i diket. Det skulle aldrig bilprovningen tillåta, så frågan är om det finns någon anledning för hyresgäster och fastighetsägare att tillåta det.

Det byggdes 1,4 miljoner bostäder 1961-1975. Man har lite svårt att ta in att det kommer som en överraskning att de blivit medelålders.

- Behoven är självklart mycket stora i ett 40 år gammalt område som i princip aldrig renoverats. Därför känns det positivt att nu kunna presentera en helhetsplan som ser till hela området, säger exempelvis Peter Schönfelder som på Bostad AB Gröningens (Malmö, Herrgården)

Varför de i princip aldrig renoverats framgår inte. Det är ju inte precis någon naturlag att låta bli att renovera de hus man äger. Det byggdes en massa villor också dessa år. Jag tror inte att det finns några villaägare som valt som princip att inte renovera.

Nä, det är dags för regeringen att lägga lite rättviseaspekter på ett och annat. Varför ska villaägare och bostadsrättsinnehavare ha en massa skattefördelar, bidrag och avdrag när hyresgästerna får vara utan? Moderaterna vill ju bli som de gamla sossarna. Då kan jag rekommendera lite läsning av Per-Albin Hansson. I hans folkhem fanns inga styvbarn.

Blandade upplåtelseformer - eller hur hyresgäster måste blandas upp med andra mera ordentliga typer

Nu förtiden talar alla om att vi måste ha blandade upplåtelseformer. Det låter bra på alla sätt och vis, hyresrätter, bostadsrätter och villor i en salig blandning i alla bostadsområden. Så är det ingen som är emot heller.

Det verkar så bra om den som vill klippa gräs kan bo i villa, den som vill gå på gårdsstädning kan bo i bostadsrätt och den som vill resa kan bo i hyresrätt och alla kan vi bo i samma område. Men om man granskar vad som döljer sig under detta mantra så är det inte att förverkliga denna valfrihets tanke det handlar om.

Jag hör det dagligen. Det är hyresgäster som måste blandas upp med andra mera ordentliga typer. Igår var det en chef på ett konsultbolag som sa det allt fler säger nuförtiden. Det är först när man äger som man inte förstör och håller på att sabba det hus och den lägenhet man bor i.

På den socialdemokratiska partikongressen var de också för blandade upplåtelseformer. Ett kommunalråd i Umeå tyckte absolut att det var nödvändigt. Då kunde kommunen sälja av lite hyresrätter. För pengar behöver dem. Vad som än sägs av de blandade upplåtelseformsanhängarna slutar det alltid med att det är hyresrätten och hyresgästerna som antingen måste blandas upp eller säljas av. Jag tror inte att kommunalrådet i Umeå ens kan föreställa sig att man borde ”sälja av lite villor” för att få in lite hyresrätter i de segregerade villaområdena. Det låter ju som en provocerande tanke. Han skulle förmodligen slås av att det är folk av kött och blod som berörs. När man säljer av hyresrätter får man intrycket av att det inte berör människor av kött och blod. Det är kommunpolitiker som spelar monopol och flyttar pjäserna lite bara.

För säkerhets skull ska jag tillägga att jag vet att man inte kan införa samma system för villor och bostadsrätter som för hyresrätter. För tänk vilket liv i luckan det skulle bli i villaområdena om grannarna gavs rätt att knacka på villorna och meddela att en majoritet vill ombilda till hyresrätt, de får gärna bo kvar i sin äganderätt men det är det nya hyresbolaget sköter trädgårdar, gator, de gemensamma utrymmena samt förhandlar om avgiften för detta. För i villaområdena respekteras valfriheten och sätts inte ut för omröstning.

Just nu säljs hyresrätten ut och pratas ner. Fortsätter vi med det kommer vi inte att ha tre bra boendeformer som vi kan välja mellan i framtiden.

Bygg framtiden

Inte ett ord över mina läppar idag om att bostadspolitiken lever ett undanskymt liv. Den som haft huvudet på skaft denna helg har kunnat konstatera att det rört sig på den bostadspolitiska arenan.

Gudrun Schyman och jag skrev i Expressen här i går om att byggbranschen verkar tycka att det är okej att vi som bor ska betala för deras slarv, slöseri, bristande produktivitet, bristande logistik och bristande kvalitetsarbete . Om de inte tycker att det är okej så borde de väl ha gjort något för att effektivisera och sänka byggkostnaderna kan man tycka.

Jag är så innerligt trött på att alla jagar de som ska betala och att ingen jagar de som år efter år förorsakar allt högre byggkostnader.

Om (S)-kongressen får som den vill kommer det att byggas mycket igen. Och då duger det inte att ha byggkostnader på de nivåer vi har nu.

(S) tycker att man borde:

• Få fart på bostadsbyggandet och vill införa ett investeringsstöd för hyresrätter.
• Skärpa lagen om bostadsförsörjning så att kommunerna får ett tydligare ansvar.
• Genomföra ett miljardprogram för miljonprogramsområdena.
• Skapa neutralitet mellan boendeformerna.

Idag ska Hyresnämnden på syn till Herrgården i Malmö kl 10.00. Hoppas att de får syn på fukten, möglet, kackerlackorna, parkett som ser ut som plockepinn, hissar som inte går och framför allt barnen. Det borde de få. Är blicken skarp borde de också se var fukten målats över och underhållet slarvats över. Ser de inga kackerlackor borde de se fällorna.

Se där, de bostadspolitiska inslagen denna helg var helt i linje med Hyresgästföreningens nya kampanj med start 1 november: Bygg framtiden.

Någonting har hänt i bostadspolitiken

Någonting har hänt i bostadspolitiken. Kravet på marknadshyror har tystnat, kravet på fria inflyttningshyror har tystnat, kravet på att låta var och en förhandla sin egen hyra har nästan tystnat och kravet på bruksvärdessystemets omedelbara upphörande har också tystnat.

Idag gör till exempel fastighetsägarna i Stockholm gemensam sak med (S) politikerna Helen Hellmark - Knutsson och Anders Johansson på DN debatt där de sjunger hyresrättens lov (läs här). Det är bra det, hyresrätten är värd en lovsång.

Man ska väl i det läget inte vara så petig av sig så att man påminner om att samma Knutsson och Johansson skrev på DN debatt den 24 augusti. Då sjöng de ägandets lov här:

”Drömmen om det egna hemmet får inte stanna vid en dröm: Drömmen om den första, egna lägenheten måste kunna bli verklighet för fler. Och när familjen växer måste också de som vill bo i villa ha möjlighet att göra det. För oss är det en självklarhet att två heltidsarbetande ska ha råd att bo i eget hus. En ny egnahemsrörelse för storstadens familjer behövs.

Att bo i eget hus eller i bostadsrätt i storstäderna har alltför länge setts som en form av lyxboende av ledande socialdemokrater. Därför har det inte heller varit riktigt accepterat att ge fler människor den möjligheten. Vi anser tvärtom att vi måste underlätta för fler att göra boendekarriär.”

Det är bra när folk kan ändra sig och inse att den stora satsning som gjorts på att underlätta ombildning till bostadsrätter och skattegynna villaboende och bostadsrättsboende har varit tillväxthämmande.

Det mest uppseendeväckande med dagens DN debatt är att fastighetsägarna fått med sig de två socialdemokraterna på att skriva att ”enskilda hyresgäster (måste) få ställa krav på och bli överens med sin hyresvärd om lägenhetens standard och utrustning och priset för detta. Det gäller även det geografiska läget”

Nytt för dagen, ledande socialdemokrater vill avskaffa förhandlingssystemet och ersätta detta med individuella förhandlingar? Eller vad betyder denna kryptiska formulering om att enskilda hyresgäster ska bli överens om priset med sin hyresvärd?

Bildrapport från Amsterdam

I Amsterdam bor alla på kajerna eller i båtar vid kajerna. Nu ska alla båtar som inte kan ta sig fram för egen maskin bort. Annars blir det böter. En Amsterdamvariant av rivningar.


Tegel, tegel, tegel överallt bygger de i tegel. Det är lika vanligt som falurödfärg är i Dalarna, det vill säga det finns nästan inget annat. Kameraövervakningen höll i en dag sedan riktades kameran upp i himlen för att på tredje dagen vara helt ur funktion. Så kan det gå när ungdomarna äntligen skulle få sin stund i rampljuset.


De har kvar den gamla modellen med att avsätta pengar till konst som vi avskaffade i mitten av 90-talet. Lite synd det. Det piggar onekligen upp. De har heller inga problem med att blanda friskt. I samma hus finns dyra hyresrätter, billiga hyresrätter och ägarlägenheter.


Fastighetsskattekonstruktioner är ju ofta lite underliga och svårbegripliga. I Holland är till och med stadsbilden präglad av gamla tiders fastighetsskatt. Man fick betala mindre skatt om husen inte var bredare än sju meter mot gatan. Alltså är husen väldigt långsmala. Dörrarna målades i grönt för att markera att det var ett lågskattehus. Så hör ni uttrycket Amsterdamgreen så är det ett resultat av fastighetskatten på 1700-talet.


Det är lika knöligt att begripa det holländska systemet för byggande och hyressättning som det är för den oinvigde att förstå sig på det svenska bruksvärdessystemet. En Jan Peelen, svensktalande bostadskunnig guide, är en nödvändighet för den som vill fatta något på kort tid.

Stop de huurontploffing

Huurontploffing (hyresexplosion) är det risk för överallt. Alla de frågor som sysselsätter oss sysselsätter också Hyresgästföreningen i Holland. EPF (Europeiska fastighetsägare federationen) har anmält både Sverige och Holland till EU-kommissionen. Det skapar och har skapat oändligt med problem och oro för dem liksom för oss. Men det ser ut som om Holland kommer att kunna klara sin variant av bostadspolitik genom att göra en överenskommelse med EU kommissionen. Vi hoppas givetvis på att kunna klara hem den svenska varianten.

Krav på höjda hyror är förstås ett återkommande inslag överallt. Förslag om förändringar av lagstiftningen som kan få besvärliga konsekvenser för hyresgästerna dyker också upp med jämna mellanrum. Renovering och upprustning, nyproduktion, privatisering, segregation och krav på energi effektivisering är lika problematiska och hög-aktuella här som hos oss. Det ser inte annorlunda ut i deras nedslitna områden. Förutom parabolerna som var omgjorda till konstverk och brydde fasaderna i ett område.



Vi delar samma bekymmer men lösningarna ser olika ut. Fast inte helt och hållet. Vi har en trepartsöverenskommelse i Holland har de en fyrpartsöverenskommelse. De har också staden/kommunen med som part. Det upplägget skulle man gärna vilja knycka. Alla inser ändå med tiden att de boendes aktiva medverkan i förnyelsen av bostäder och bostadsområden är helt nödvändig.

I Holland har de till och med en lag som stipulerar samverkan kring renoveringar, utförsäljningar och boendevillkor. Det vore inte dumt alls att ha. Då kunde vi ge oss i kast med de lite större diskussionerna om hur vi ska forma våra städer och bostadsområden som också inbegriper skolor, dagis, parker, vägar, affärer och allt annat som skapar goda boendemiljöer.

Alla utom Sverige har marknadshyror?

Bostadsföretaget de Alliante efter att brandlarmet gått.

I går kollade vi in den nederländska allmännyttan. Brandlarmet gick när vi satt på tionde våningen hos bostadsföretaget de Alliante och försökte begripa hur de finansierar boendet och byggandet. Nederländerna har ett helt annat system för byggande och hyressättning än vad vi har Länderna i Europa är mera olika än lika, vilket knölar till det för EU och för alla som gillar att jämföra. I den bostadspolitiska debatten haglar det av jämförelser. Ska man tro jämförelseivrarna så har alla länder utom Sverige marknadshyror, det är superlätt att få bostad överallt utom i Sverige, det byggs mycket mer i alla andra länder och människor i andra länder äger sina lägenheter.

Så är det förstås inte.

Andelen hyresrätter i Wien är 77 procent, Berlin 89, Bryssel 57, och London 44.
Sverige har vi 44 procent hyresrätter. I Holland har de haft sin variant av hyresreglering sedan 1945. De har sitt alldeles egna system med sociala bostäder som omfattar 2,4 miljoner bostäder och utgör 75 procent av hyresmarknaden. Alla lägenheter med en hyra lägre än ca 6 600 kr är reglerade. Hyran sätts efter ett poängsystem och får inte höjas mer än inflationen. Spis, kyl, frys, skåp och tvättmaskin får man köpa själv. I hyran ingår inte vatten, värme, el och sophämtning. Men i Amsterdam finns en inkomstgräns på cirka 400 000 kr.

EU har spanat in Holland efter en anmälan från Europeiska fastighetsägarfederationen och det sägs att EU kommit överens med Holländska regeringen om att de måste införa en inkomstgräns. Mer om det.

Idag ska vi träffa Hyresgästföreningen. För sådana finns oavsett system.