Fjärmvärmeeländet

Det finns fram och baksidor i alla boendeformer. Men det finns mycket som förenar oss oavsett hur vi bor. Fjärrvärmeeländet är en sådan sak. Det är dyrt med de kommunala monopolen oavsett om vi bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa.

Denna morgon rapporterar Rapport återigen om hur dyrt och hur olika det blir när någon, i det här fallet kommunerna, har monopol. Det är inte bara energibolagen som gör används som kassako av kommunerna. Hyresgästerna hos de kommunala bolagen är vana vid att stångas med bolagen om vad hyran ska gå till, hyresgästerna och husen eller in i kommunens balansräkning.

Sådana här katten på råttan-system är både dyra och ineffektiva. Kommunen ställer höga vinstkrav på energibolaget som i sin tur höjer priset och tvingar det kommunala bostadsbolaget att i sin tur att kräva allt högre hyra av hyresgästerna för att täcka de allt högre priserna från ett annat kommunalt bolag.

Konsumenterna är de stora förlorarna på alla monopolmarknader och borde därför lägga in en högre växel och intensifiera sin gemensamma kamp mot de kommunala monopolen.

Mer om fjärrvärme:

Här är ett inslag från Gomorron Sverige där SABO:s Ulrika Jarfelt debatterar med Svensk fjärrvärmes vd, Lena Sommestad.

Här kan man läsa mer om fjärrvärme i Nils Holgersson-rapporten som tas fram av bostadsorganisationerna, däribland Hyresgästföreningen, varje år.

Jakten på det strandnära

Jakten på det strandnära tar sig allt märkligare uttryck. Detta är ett skogsnära hus som för säkerhets skull har döpts till Strandvilla eftersom ingen strand finns att skåda. För att förstärka det strandnära intrycket ligger en båt förtöjd på gräsmattan. Detta upplägg kommer att fungera utmärkt så länge klimatförändringarna leder till höjda vattennivåer. Förr eller senare blir detta skogshus ett strandhus. Det finns nämligen vatten, fast en bra bit bort.


Detta är ett fiskenät som aldrig kommer att lämna kroken för att fånga fiskar i. Det är närmast att likna vid en husaccessoar. Jag tror att vi kommer att se flera varianter av sådana husaccessoarer. Tinnar och torn för att ge ett mera slottsliknande intryck till exempel. Eller så kan man hänga upp en sliten grimma för att ge intryck av det rör sig om en hästgård.

Stora stabila bostadsbolag kräver höga hyreshöjningar

UPPDATERAD! Igår var jag i Göteborg. På den årliga Kvalitetsmässan skulle vi debattera vi som brukar debattera. När Kurt Eliasson, SABO, Reinhold Lennebo, Fastighetsägarna, Hans Lind, KTH , Daniel Liljeberg, Finansdepartementet, Johan Löfstrand (S) och jag äntrade podiet talade allt för att det skulle bli en uppvisning i konsten att lösa svåra problem.

Den svenska modellen består och vi var till synes nöjda med det. Då hux flux och utan förvarning kastades Norge in i debatten. Nu när vi precis har enats om att inte ha marknadshyror utan behålla den svenska modellen skulle vi införa marknadshyror och ha en norsk modell – på andrahandsmarknaden och vid uthyrning av ägarlägenheter. Man upphör aldrig att förvånas.

Reinhold Lennebo viskade till mig att det hittills fanns åtta ägarlägenheter, så det är väl ingen direkt succé eller ett särskilt omfattande problem. Det slutade med att Daniel Liljeberg ville ha svenska hyror men med norsk skattelagstiftning. Hans Lind ville ha hela Norgepaketet.



Innan debatten träffade jag SVT som gjorde ett inslag i Västnytt om hyrorna (som även sändes i Rapport). Nolluppgörelserna fortsätter ramla in, till och med en sänkning blev det igår, men det finns några stora stabila bolag som drar till med krav på jättehöjningar. Märkligt fenomen.

I Göteborg är de nöjda med sin modell med Kvalitetshyror. Förutom de vanliga bruksvärdesfaktorerna mäter de också förvaltningskvaliteten. Dåliga hyresvärdar får avdrag på hyran.



TV 4 rapporterade igår om hur hyresgästerna har det i Allaktons risiga lägenheter. Det blir ett nytt inslag idag om att regeringen tar bort den lag som förhindrar Allakton, Acta och andra fastighetsägare att köpa nya fastigheter. I Herrgården i Malmö begärde Hyresgästföreningen hyressänkning på grund av att hyran inte motsvarade bruksvärdet. Det visar hur viktigt det är att sätta hyror efter bruksvärdet.

UPPDATERAT: Del två i TV4 om oseriösa värdar.

Vi lyckades över all förväntan

Vi lever i en tid där marknaden ska fixa allt, där det mesta privatiseras och säljs ut och där kollektiva lösningar utmönstras. På hyresmarknaden råder inte marknaden. Där har vi kollektiva förhandlingar, ett bruksvärdessystem, ett besittningsskydd och allmännyttiga bostadsbolag som inte får lämna ifrån sig sina vinster hur som helst. Så har det varit och så kommer det att förbli. Vi är det enda landet i Europa, förmodligen det enda landet i världen, där konsumenterna har en så stark ställning.

Många tycker att det är rester av en förgången tid, rena planekonomin och de får politiska frossbrytningar bara av tanken på att inte allmännyttan sålts ut och hyresgästerna får förhandla sin hyra bäst de vill.

När utredningen om EU, allmännyttan och hyrorna kom så kom också alla förslag man kunde förvänta sig som ligger i linje med den tidsanda vi lever i. Låt marknaden sätta hyrorna, inför ett efterfrågepåslag och fria inflyttningshyror. Låt de allmännyttiga bolagen slippa sitt allmännyttiga uppdrag och tvinga dem istället att agera i enlighet med ”principen om den private marknadsinvesteraren”.

Hyresgästföreningen ryckte ut med allt vi har av juridisk kunskap på kommunalrätt och EG-rätt, vi anlitade utomstående experter och vi opinionsbildade i Bryssel, i riksdagen och engagerade medlemmar samlade namn och protesterade överallt de kom åt. Vi använde alla de verktyg en stor folkrörelse kan använda sig av när det blåser snålt. Och vi lyckades över all förväntan.

Men vi saknar ett verktyg. Det är inte vi som trycker på röstknapparna i riksdagen Det gör de riksdagsledamöter som svenska folket röstat fram i valet. I Riksdagen finns en mycket klar majoritet som tycker att de privata fastighetsägarna ska få förhandla på egen hand med oss och att den hyresnormerande rollen allmännyttan därför ska bort.

I det läget räcker det inte med att bara säga nej, det blir ja ändå. I en sådan situation måste vi agera och jobba för, visserligen en annan lösning, men en lösning som vi är nöjd med. Det har vi gjort och för att citera ur ett mejl jag fick häromdagen: ”Jag ser fram emot att få ”sätta tänderna” i ett nytt förhandlingssystem".

Hyrorna i Umeå

Förutom att bruksvärdessystemet har många år på nacken så är det tämligen komplicerat. Det är många faktorer som avgör vilken standard och kvalitet man har och som man ska betala hyra för. Bruksvärdessystemet är ett slags kvalitetssäkringssystem. Du ska betala för den standard och kvalitet lägenheten, fastigheten och området har. Då måste man ge sig på att ta reda på hur det ser ut i lägenheten, fastigheten och området så att hyran blir rättvis och begriplig. I annat fall får man agera för att bruksvärdessystemet avskaffas och ersätts med något helt annat system för att sätta hyror.

Den faktor som rör upp de hetaste känslorna och orsakar de flesta debatterna är frågan om lägets betydelse för hyran. En del hävdar att man inte ska betala ett dugg mer för att man bor i det som betraktas som ett attraktivt område medan andra tycker att det är självklart att man ska betala också för läget. Och det ska man. I alla fall om man hävdar att man är anhängare av bruksvärdessystemet. Läget liksom alla andra faktorer som är en del i bruksvärdessystemet ska viktas utifrån hyresgästernas allmänna värderingar. Så har det varit och så ska det förbli.

I Umeå har allmännyttan och Hyresgästföreningen arbetat med att sätta hyror efter ett poängsystem i över 15 år. Numera finns ett väletablerat system, med nästan 100 faktorer och över 500 variabler, skriver tidningen Bofast.

Här kommer att utdrag av artikeln som jag tycker ger en bra bild av både bruksvärdessystemet och det arbete det kräver:

”De flesta faktorer rör standarden i lägenheten. Hur många plattor har spisen, vilket slags golv finns i kök och vardagsrum, vetter balkongen åt väster, söder, norr eller öster, finns förråd och i så fall hur stort. Och så vidare.

Det gjordes också en indelning i geografiska områden. Där gavs sedan poäng efter närhet till centrum, kollektivtrafik, buller och friluftsområden.

Även närmiljön poängsattes – till exempel parkeringsmöjligheter, storlek på lekytor, framkomlighet för rullstolar och om huset ligger högt, lågt eller soligt.

Skillnaden i hyra för en likvärdig lägenhet som ligger centralt jämfört med området med lägst poängtal blev nästan 30 procent.

Trots att förändringarna i hyressättningen var relativt stora utlöstes ingen protestvåg bland de boende.

– Det blev bara en insändare i tidningen, säger Sven-Ove Lindström.

Så varför tog Umeås hyresgäster de nya hyrorna med ett sådant jämnmod när samma tankar – framför allt lägets påverkan på hyrorna – har orsakat så mycket diskussioner i andra städer? Och var införandet så smidigt och lyckat som systembyggarna och pressklippen berättar?

Läs fortsättningen här.

"Seger för hyresgästerna" - "Eller synd att det inte blir marknadshyror"

Det är spännande att läsa tidningar. Ibland vet man inte vad man ska tro. Samma händelse beskrivs ofta på helt olika sätt, framförallt de som har en politisk dimension.

Denna morgon har jag spanat in rapporteringen av en mycket speciell händelse som är av stort intresse för hyresgästerna. I fredags var det pressträff om vad som ska hända med hyrorna och allmännyttan. Vad förslagen kommer att innebära och om det är bra för hyresgästerna eller inte är ju av väldigt intresse.

Läsarna i Oskarshamn får reda på att det är skrutt med den här typen av enighet mellan fastighetsägare och hyresgäster. Läsarna av GP i Göteborg kan däremot läsa att det är alldeles strålande med enighet om hur spelreglerna ska se ut.

Sundsvalls Tidning tycker att det är synd att det inte blir några marknadshyror. Blekingeläns tidning har rubriken ”En seger för hyresgästerna” (ej på nätet än). SvD hade i vanlig ordning en korrekt och bra beskrivning av förslagen. DN hade en bra rapportering i nätupplagan men när papperstidningen damp ner i brevlådan blev det bara förvirrat (inte på nätet).

När Rapport intervjuade mig började reportern varje fråga med: ”Nu när det ska bli höjda hyror...” I det läget spelar det ingen som helst roll att jag började varje svar med: ” Det här förslaget innebär inte att vi får höjda hyror...” Rapportinslaget handlade alltså om hur svårt det var att få reda på om detta betydde höjda hyror.

På bloggen samlas de kritiska rösterna och i mejlboxen samlas de positiva. Märklig fördelning, men så ser det ut. De som skriver kommentarer på min blogg kommer nästan uteslutande från Stockholms innerstad och de är oroliga för kraftigt höjda hyror. Medan Barometern skriver: ”Som vanligt är däremot de som hyr de efterfrågade lägenheterna i stadskärnor vinnarna – deras hyror blir fortsatt relativt låga".

Se presskonferensen live här!

Se presskonferensen om allmännyttans villkor och hyrorna live här. Klockan 11.00.

Det går även att se presskonferensen i efterhand genom att klicka på länken ovan.

UPPDATERAT: Ekot om allmännyttans villkor och hyrorna här.

TT (i Aftonbladet) här.

SVT här.

DN här.

Hem & Hyra här.

I SvD här.

Pressträff om allmänyttans villkor och hyrorna

Det var en strålande sommardag på Gotland den 7 juli 2004. Glad och uppåt efter ett lyckat seminarium vi själva hade haft klev jag kl 13.30 in i Fornsalen på Mellangatan i Visby för att delta i ett annat Almedalsseminarium.

Ernst & Young hade på de privata fastighetsägarnas uppdrag ”utrett omfattningen av stöd som ges av kommunerna till de kommunala bostadsföretagen och i vilken mån detta påverkar hyressättningen för de privata fastighetsföretagen” som det stod i inbjudan. Föga anade jag då att detta seminarium skulle bli startskottet på fem års intensivt arbete för att undanröja de konsekvenser för hyresgästerna som denna Ernst & Young-utredning skulle kunna få. Den ledde också till att Fastighetsägarna anmälde svenska staten till EU-kommissionen för brott mot EU:s statsstödsregler och konkurrensrätt.

Idag kl 11.00 är det pressträff på Bella Venezia, Rosenbad. Se här.

Då kommer det att lämnas besked om hur det gick med anmälan, hyressättningen och reglerna för de allmännyttiga bolagen.

Det går att kolla på pressträffen live. Gå in på hyresgastforeningen.se så kan du klicka dig vidare till Rosenbad.

Tretton hyresnollor

Nu finns det tretton nollor. De hyresförhandlingar som hittills är klara har slutat med en nolla i hyreshöjning. Och det som är bra för hyresgästerna är också bra för Sverige. Vi hyresgäster betalar varje år 100 miljarder i hyra. Ökar den summan minskar också hyresgästernas köpkraft. Det är precis tvärtemot vad som behövs i en finanskris med ökande arbetslöshet.

När Botryggs vd, Mikael Cocozza, hade presskonferens för att meddela att han gjort upp om oförändrade hyror sa han att det gått bra för fastighetsägarna 2009. Just det. Men det kan väl inte bara vara Mikael Cocozza det gått bra för?

Hur kommer det sig att de kommunala bolagen i Malmö och Sandviken tycker att man ska slå till med krav på jättehöjningar?

Varför kan inte de när Mikael Cocozza, Karlshamnsbostäder, Bollnäs Bostäder, Kalmarhem, Ludvikahem, Vätterhem, Bjärnumshus , Östhammarshem, Hyresbostäder i Växjö, Bankerydshem , Grännahus, Hallstahem, Hallstahammar, Mimer i Västerås eller som Tyresö Bostäder som blev klart idag kan?

Jag bara undrar.

Upp och ner i Malmö

Trapphus i Herrgården.

I Malmö är det både upp och ner. Hyresnämnden sänkte hyrorna med 5,5 procent i de omtalade mögelhusen i Herrgården. MKB, allmännyttan i Malmö, kräver att hyrorna höjs med 2,85 procent från och med januari 2010. Dessutom begär de ytterligare höjningar på 3,4 procent per år under åren 2011 till 2013. Totalt innebär det hyreshöjningar med 13,7 procent.

Det mest fantastiska förutom nivån på höjningen är MKB:s motiv.

- Vi har ett ansvar gentemot våra hyresgäster att agera långsiktigt och ge dem stabila förutsättningar för att de ska kunna planera sin ekonomi och sitt boende. För att undvika framtida, kraftiga hyreshöjningar då räntorna återgår till normala nivåer måste hyresnivån successivt värdesäkras, skriver Haqvin Svensson, vice vd på MKB, i bolagets pressmeddelande.

De känner sådan omsorg om hyresgästerna att de vill både vill höja hyran och ”värdesäkra” hyresnivån. Det är väl snarare MKB som vill säkra sina intäkter. Hyresgästerna förmodas sitta hemma och planera sin allt sämre ekonomi och vara tacksamma mot MKB som tagit ett sådant ansvar för dem. MKB sällar sig nu till de fastighetsägare som vill höja hyran när det är låga räntor för att det kommer ju ändå att bli höga räntor. Den typen av omsorg betackar vi oss för. Upplysningsvis är det så att MKB beräknas göra en vinst på 100 miljoner i år.

5,5 procent hyressänkning är inte mycket att komma med det heller. Varför ska man betala för en produkt man inte får? Kanske borde ARN, Allmänna reklamationsnämnden, ta hand om prövning av bostäder också. För ingen skulle behöva betala fullt pris för en brödrost som inte blir varm eller en dammsugare som inte suger.

Malmö har också begåvats med en annan hyresvärd som tar 3 000 för ettorna och 4 000 för tvåorna utan varmvatten, toalett och dusch. ”Det tycker jag inte är konstigt, jag blir inte ledsen om de flyttar”, säger fastighetsägaren Attila Miklos som inte tycker att hyrorna är höga.

För några dagar sedan ringde en hyresgäst till Hyresgästföreningen och klagade. Några timmar senare fick hon hem ett brev där det stod att hon var uppsagd.

Hyresgästernas framtid

Denna morgon har jag ägnat mig åt att försöka skriva svar på en del blogginlägg om vad framtiden kan tänkas innebära för hyresgästerna. Jag vet inte det. Hyran består av många olika delar. Nästan ingen av dem går att förutse.

Hur kommer taxor och avgifter för avfall, el, vatten mm att utvecklas? Hur kommer räntorna att utvecklas? Hur kommer moms och skatter på boendet att utvecklas? Vad kommer egentligen renoveringarna av miljonprogrammet att kosta? 70 miljarder eller 300 miljarder? Vem ska stå för de kostnaderna? Hur kommer regelverket för de kommunala bolagen att se ut? Kommer vi att ha kvar hyresförhandlingssystemet? Kommer vi att ha kvar bruksvärdesystemet? Kommer fastighetsägarna att fortsätta att driva sina frågor i EU?

Det finns fler frågor än svar just nu.

Men det finns alltid någon som sitter inne med svaret. Någon eller några med tillräckligt mycket makt kommer förr eller senare att fatta besluta om allt det som påverkar hyresgästernas vardag och ekonomi. Det gäller att hitta dem och ligga i och på för att besluten ska gå i vår riktning. Det lägger vi ner all vår kraft och energi på.

Vi vill ha bruksvärdeshyror och inte marknadshyror, vi vill ha kvar hyresförhandlingssystemet, vi vill inte ha fria inflyttningshyror, enskilda förhandlingar och efterfrågepåslag. Vi vill ha allmännyttiga bostadsbolag, inte marknadsstyrda. Vi vill ha en svensk lösning, inte en som är beslutad i EU.

Men Hyresgästföreningen är också viktig och har inflytande över människors vardag och ekonomi. Därför jobbar vi lika hårt med att rusta oss inför de nya utmaningar och prövningar som säkerligen kommer att komma i vår väg (Agenda 2016).

Att förhandla och sätta hyror är ett svårt och krävande jobb. Det krävs ett bra regelverk och det krävs skärpa och kunskap för att vi ska kunna göra ett gott jobb. Men bland Hyresgästföreningens 537 000 medlemshushåll finns mycket skärpa och kunskap som kommer att vara till nytta om vi får behålla förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet.

Läget på förhandlingsfronten

Det är ingen riktig sprutt på förhandlingarna om 2010 års hyror ännu. Många bostadsbolag ligger lågt och kraven låter vänta på sig (här kan man se läget så här långt).

Förra hösten när vi startade förhandlingarna var räntan 4,75 procent och ingen låg lågt. Nu ligger räntan på 0,25 procent och beräknas göra sig under lång tid. Bostadsbolagen sitter väl på kammaren och räknar som de gjorde förra gången, fast tvärtom. Men det verkar vara betydligt lättare att räkna ut vad en hög ränta betyder än vad en låg ränta betyder. Fast inte överallt.

I Hallstahammar har de både rivit lägenheter, byggt nytt och hållit igen på hyrorna. ”Anledningen till nollhöjningen är dels det låga ränteläget, dels att företaget tar ett tydligt ansvar för att hålla igen hyrorna i den svåra lågkonjunkturen”, meddelar SVT Tvärsnytt.

Hallstahammar vill vara en attraktiv kommun dit människor vill flytta då duger det inte att locka med höga hyror. Fast det är inte bara i Hallstahammar det finns nolluppgörelser.

I Karlshamn, Bollnäs, Ludvika, Jönköping, Östhammar, Växjö (delvis, de har tre bolag), Bankeryd, Gränna och Kristianstad blev det också noll i höjning. Även de som bor hos Botrygg AB kan se fram emot samma hyra 2010 som 2009.

Men i Sandviken drog de till med 4,8 procent i höjningskrav, högst i landet. Vad har Sandviken som inte Hallstahammar har förutom ett besvärligt läge med utflyttning, lågkonjunktur och varsel? Ja, inte vet jag men i Sandviken: ”har många tvingats acceptera löneminskningar, andra har drabbats av uppsägningar inom främst Sandvik. Arbetslöshetssiffrorna i Sandviken är värre än i övriga Sverige. Långtidsarbetslösa har ökat med över 200 procent på ett år” som Hyresgästföreningen i Sandviken uttrycker det i en debattartikel i Arbetarbladet.

Nu verkar det som om Sandvikenhus också vill göra sitt och bidra till eländet genom att toppa med höga hyreshöjningskrav. Hyresrätten riskerar därigenom att helt enkelt prisa ut sig.

I början av 90-talet hade vi 3 500 tomma lägenheter. Några år senare hade vi 65 000. Hyrorna höjdes kraftigt på grund av den skatteomläggning som genomfördes och i ett sådant läge flyttar de som kan till hus, till en mindre lägenhet, hem, bort, till sommarstugan eller vad de nu än hittar för alternativ när hyran är större än vad plånboken tål.

November är fantastiskt

November kan tyckas vara en sällsynt trökig månad. Det finns de som hävdar att det är en helt igenom onödig månad som med fördel skulle kunna tas bort ur almanackan. Jag tycker inte det.

November är en fantastisk månad helt befriad från de plikter som tynger alla andra månader. Det finns inga helger eller semestrar som urholkar ekonomin och skapar köpångest. Det finns inga krav på varken gräsklippning, badning eller skidåkning. Vi kan med gott samvete sitta inne, läsa lite, tända smålamporna i fönstret och tänka ut smarta saker. Dessutom är det helt okej att gnälla och gnöla över livets orättvisor. Sådant kan man inte hålla på med när dagarna är ljusa och långa och solen skiner.

Nu stundar en helg i grått med regn, dimma, mörker och korta dagar. Det är bara att njuta. Trevlig helg.

Byggherredag - eller här är en kund begraven

Vd för Byggherrarna, Mats Björs. Foto: Cecilia Larsson

Gudrun Schyman och jag hade en debattartikel i Expressen i söndags. Den var lite lurig. Det var inte Gudrun och jag som påstod en massa saker om gubbarna i byggbranschen, för då hade det blivit ett herrans liv på herrarna. Vi citerade bara vad de själva säger.

De fungerar inget vidare i byggbranschen påstår de i utredning efter utredning. Dessutom har de döpt sina utredningar till ”Skärpning gubbar” och ”Sega gubbar”, vilket väckte en viss förundran och häpnad i London där en svensk utredarman berättade om den svenska byggutredningen ”Pull your self together, chaps”.

Nu har de varit Byggherredag. Byggherrar har de säkert hetat sedan urminnes tider, fast man kan väl inte påstå att det låter särskilt modernt. De jobbar onekligen hårt på sin gubbidentitet. Samverkan var ledordet under Byggherredagen. Fastighetsnytt var på plats och talade med Örjan Wikforss, Arkitekt SAR/MSA, professor i projektkommunikation KTH Arkitektur och samhällsbyggnad, samt ordförande IVA avd. III, Samhällsbyggnad.

Han ser gärna att man även tar upp ordet konkurrens i diskussionen. Han är lite frå-gande över att alla talar om behovet av samarbete och samverkan. I andra industrier talar man om konkurrens, om att tävla och vinna. Varför talar byggsektorn hela tiden om samarbete och väldigt lite om kund eller bästa pris? Jomen jäklar vilken kritik. Lite försiktigt och lågmält förpackad kanske, men ändå. Konkurrens är ju ordet för dagen. I alla sammanhang ska det konkurreras för det kommer vi konsumenter att gynnas av heter det alltid överallt och hela tiden. Utom när byggherrarna har byggherredag. De talar inte om kunden heller.

Örjan Wikforss, han med den långa titeln, säger också att: ”när vi pratar byggande i dag så tänker nästan alla på hur man skruvar ihop komponenter till hus, inte hur man tänker ut vilka hus enskilda hyresgäster eller företag behöver. Där behövs det göras mycket mer”.

För några år sedan talade jag på en sådan Byggherredag på IVA. Jag hade då en bild där det stod: ”Här är en kund begraven”. Detta gäller uppenbarligen fortfarande. IVA betyder inte intensivvårdsavdelning utan Ingenjörsvetenskapsakademin. Vore kul med ett namnbyte. Då kanske tillfrisknandet och rehabiliteringen kunde komma igång.

Renovera mera

Det rör sig på renoveringsfronten. I alla fall när det gäller insikter och åsikter. I Herrgården ber fastighetsägarna om ursäkt för bristande insikter. På SABOS:s renoveringsseminarium flödade åsikterna, jag var en del av det flödet så jag ska inte klaga. Det är inte fel att ha åsikter. Fast det måste det bli något av dem.

De lärde tvistar dock om huruvida det finns ett renoveringsbehov eller inte. Hans Lind, professor på KTH, kom med den lite udda idén att det kanske inte alls finns något behov av att renovera en massa lägenheter. Sveriges Byggindustrier, som inte var där igår, anser att det kostar 300 miljarder att renovera miljonprogrammet. SABO tror att det kostar minst 50 miljarder. Hans Lind kommer billigast undan. Han bidrog med följande exempel: Alla åker inte runt i lyxbilar utan en del far omkring i begagnat. Det skulle betyda att folk också borde kunna bo begagnat och inte ha så stora renoveringskrav.

Idag bor en del i stora lyxvåningar med sjöutsikt och en del tränger ihop sig i pyttesmå lägenheter med utsikt åt gården. Så begagnade bilidén är väl redan genomförd kan man tycka. Frågan är väl snarare om vi ska titta på när ratten går av, däcken exploderar och bilen hamnar i diket. Det skulle aldrig bilprovningen tillåta, så frågan är om det finns någon anledning för hyresgäster och fastighetsägare att tillåta det.

Det byggdes 1,4 miljoner bostäder 1961-1975. Man har lite svårt att ta in att det kommer som en överraskning att de blivit medelålders.

- Behoven är självklart mycket stora i ett 40 år gammalt område som i princip aldrig renoverats. Därför känns det positivt att nu kunna presentera en helhetsplan som ser till hela området, säger exempelvis Peter Schönfelder som på Bostad AB Gröningens (Malmö, Herrgården)

Varför de i princip aldrig renoverats framgår inte. Det är ju inte precis någon naturlag att låta bli att renovera de hus man äger. Det byggdes en massa villor också dessa år. Jag tror inte att det finns några villaägare som valt som princip att inte renovera.

Nä, det är dags för regeringen att lägga lite rättviseaspekter på ett och annat. Varför ska villaägare och bostadsrättsinnehavare ha en massa skattefördelar, bidrag och avdrag när hyresgästerna får vara utan? Moderaterna vill ju bli som de gamla sossarna. Då kan jag rekommendera lite läsning av Per-Albin Hansson. I hans folkhem fanns inga styvbarn.