25 juni 2014

Min alldeles egna blogg

Nu ska här tyckas på egen hand

Nu är det slut med att tycka för någon annans räkning. Nu ska här tyckas till om lite allt möjligt efter eget huvud.
Ingen bostadspolitik blir det. Det kommer min utmärkta efterträdare Marie Linder att hålla på med. Jag håller mig undan.
Igår startade jag mitt nya liv som kompledig med att bli krönikör i Gotlans Tidningen.
Den går inte att läsa på nätet så här kommer den.

Thomas de Leva undrar vem man ska tro på " när ingenting vi nånsin med nåt menar".  Och det kan man undra. Inte minst i politiken.
   
Ska vi tro på Mats Knutsson eller Stefan Löven, Margit Silverstein eller Fredrik Reinfeldt. Om det var mening att vi skulle tro att de partier vi förmodas lägga vår röst på och som vi sedan ska låta inta Rosenbad och styra upp våra liv själva var i stånd att berätta för oss vad de tycker så vore det ju enkelt. 
Men eftersom de förmodas slå blå alt röda dunster i våra ögon så har alla media ansett det nödvändigt att anställa ett antal uttolkare av politiken. Det är de som talar om vad vi just har hört partiledarna säga i Rapport, Tv4  eller i något radioprogram.
De talar sedan om hur vi ska tolka det partiföreträdarna sagt.
Det finns något lurt bakom varje politiskt förslag nämligen. Man kan därför inte tro att ex (S) menar att det ska byggas hyresrätter bara för att de säger det. De vill helt enkelt bygga hyresrätter bara för att något annat parti hann före dem med ett sådant krav.

Det kanske är så. Vad vet jag som bara är en enkel medborgare med rösträtt.
Kanske de politiska partierna har varit stadd i förfall under en lång tid utan att vi märkt det. Förr i tiden fanns det inga Mats Knutssonar som tolkade politiken åt oss. Partierna kanske var lika luriga då fast vi inte fattade det.
Men med stor sannolikt var det inte så. Visserligen har de politiska ideologierna med jämna mellanrum dödförklarats men vår förmåga att tänka själva har aldrig varit nära någon dödförklaring.

Men nu får vi veta vad som pågår. Vid varje toppnotering i Novus förmodas partistrategerna gå igång med att försöka agna med samma bete som de topplacerade och lägga sig där det verkar nappa bäst.

För hur ska man annars förklara att antalet feminister slog igenom glastaket efter EU valet?  
Nu slåss alla partier om vem som är mest jämställd.Tro inte att det är du Gudrun Schyman som fått oss till detta utropar Aftonbladet. Kom inte här och säg att vi vill vara feminister bara för att det verkar ligga i tiden.
Hur det är och inte är bör man klura ut själv innan vallokalerna öppnar.

Kremlologi var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning. 
Nu stundar det högsäsong för den svenska varianten. Almedalsveckan kommer att erbjuda rikliga tillfällen till tolkning av det politiska skeendet.
Håll hårt på ditt tolkningsföreträde, det är din röst som räknas.


16 juni 2014

Hejdå

Nu minsann har jag lämnat ordförandeklubban i Hyresgästföreningen till Marie Linder.
Hon har fått världens bästa upodrag och hon kommer att bli en strålande förbundsordförande.

För att vara exakt har jag skrivit 1070 bloggar om bostadsfrågan.
Den inrymmer nämligen hur många olika dimensioner som helst. 

Hur vi bor, var vi bor och med vilka förutsättningar vi bor är resultatet av hur resten av samhället fungerar.

Så hejdå.

Men jag måste ändå säga ett särskilt hejdå till Farbror Frej och Jonas som varit väldigt flitiga i kommentatorersfältet.

Jag kommer att fortsätta blogga men inte om bostadsfrågan utan om allt annat som rör sig i samhällskroppen.




Läs och begrunda. Så här ska det väl inte få vara inte!

14 juni 2014

Motståndet mot marknadshyror håller i sig


Idag fortsätter Hyresgästföreningens förbundsstämma i Visby.
Igår startade vi med lite input från Mikael Damberg och Stefan Attefall.

Hem o Hyra rapporterar att både S och KD står fast vid motståndet mot marknadshyror. 
Trots lite underliga snedsteg kan man tycka.

Inga socialdemokrater är så populära att dra fram i debatten som de s-märkta ekonomer och fd statsministrar som lutar mot att marknadsteorierna ändå måste ges någon slags tilltro.

Sedan spelar det ingen roll hur många bevis på motsatsen som kan anföras som bevis på att marknadshyror hittills i alla länder som prövat inte lett till ökat byggande utan bara lett till höjda hyror och socialhousing.

I dag skriver Irene Wennemo en utmärkt ledare i Aftonbladet om att marknadshyror inte är lösningen. Just precis.
Igår kunde man läsa i Metro att Anders Borg dragit samma slutsats. Just precis.



12 juni 2014

Suprise suprise Bokriskommissionen vill höja hyrorna.

Från kuttersmycke till hyreshöjare. 

Idag får vi reda på att den av Fastighetsägarna och Handelskamrarna finansierade Bokriskommissionen kommit fram till att hyrorna måste höjas. Suprise suprise

Denna "nyhet" låter de brisera på SvD debattsida idag.
Blir det DN, DI eller blir det SvD som upplåter utrymme tänkte jag igår. Det blev SvD. 

Tillgången till debattsidorna är nämligen obegränsad för dem som förfäktar att hyressättningen måste reformeras.

Att reformera betyder i detta sammanhang att hyrorna måste höjas.
Men höjningarna ska vara socialt godtagbara, skriver de.
Man vill inte i ett slag driva människor från hus och hem. Det ska ske så sakteliga.

"Efter några år får Sverige då en hyressättning som inte längre skapar inlåsningseffekter", skriver de.
Vad är en hyressättning som skapar inlåsningseffekter? 

Jo det är enl kommissionen en hyra som är så låg att människor bor kvar i sina hem istället för att inse att de är ett gäng stoppklossar som hindrar andra från att flytta dit i deras ställe.
Det är ett oskick kommissionen vill komma åt.  

För om människor bor kvar i sina hem hur ska då de som vill bo i där istället kunna flytta dit?
Har de dessutom bra med pengar skaver det extra mycket.
Pengar som är en så säker inträdesbiljett till det mesta funkar plötsligt inte vilket upprör en del av medborgarna och ett antal kommissioner.

De som vill bo där istället för de som bor där nu  brukar kallas outsiders och de är en prioriterad grupp för alla hyreshöjningskommissioner.
Insiders dvs de som lyckats gå från att vara outsiders till insiders ses däremot mest som ett stort bekymmer när de väl packat upp flyttkartongerna.
Hyresgästföreningen brukar anklagas för att stå på samma sida som alla insiders vilket även det anses vara upprörande. De är ung 3 miljoner.

Ordet insiders doftar lite illa och för tanken till tveksamma affärer. Det blir därför lite extra piffigt att använda tycker man i kommissions och fastighetsägarkretsar.

Nu tycker sig  Bokriskommissionen veta att 
"Skillnader i inkomster mellan boende i hyresrätt är inte mindre än bland bostadsrättsägare".

Hoppsan Kerstin hur ska det då gå? Tänk om de bor kvar i alla fall?

I alla fall några. För vad det är för mening med att titta på medelinkomsten vet inte jag. Hyran betalas ju inte kollektivt av en grupp hyresgäster. Den betalas av varje individ för sig. Och där är det spridning på tillgångarna. 
En del ryker redan vid den första hyreshöjningen. Såvida inte en kommande regering är beredd att gå in med några miljarder i bostadsbidrag förstås.   

Men då bor ju de som skulle stå för rörligheten bara kvar så det är ju lite kontraproduktivt.

Eftersom kommissionen anser att alla försök att hålla tillbaka segregationen misslyckats så är det lika bra att ge upp. 
Låt de som kan betala ta över.
Nu är det inte så att bruksvärdessystemet syftar till att förhindra segregation men det får jag hoppa över idag.

Så med hyreshöjningar på 5% per år så räknar kommissionen med att hyresgästerna ska röra på sig. 
Det kan de nog ha rätt i.
De inlåsta ska befrias och det görs ju bäst genom att göra det omöjligt för de att bo kvar. 

Och in ska ju de flytta som har råd att betala det som den som flyttade ut inte hade råd att betala.

Så alla ni outsiders som inte platsar bland de betalningsstarka ni får invänta nästa kommission.
En som inte finansieras av Fastighetsägarna och Handelskamrarna kanske?

Det som retar mig mest är det försåtliga användandet av språket.
Det finns inga subjekt. Det är som om detta inte berör några människor.
Rörligheten ska öka, inlåsningseffekter ska tas bort mm

Sedan håller de på ned det där med att man måste ha kontakter för att få en bistad. Men varför passade ni i kommissionen inte på att fråga era uppdragsgivare Fastighetsägarna varför de vill ha det så?
Det är ju de som motsätter sig att lämna alia lägenheter till den kontaktbefriade bostadsförmedlingen.
    



07 juni 2014

Äntä könstigt




Idag på DN debatt står det att svenska folket vill ha marknadshyror.
Enligt marknadshyresanhängarna skulle det lösa alla nu kända problem på hyresmarknaden.

Men politikerna törs inte införa marknadshyror. Säger de alla i kör.

Det stora gåtan, som väntar på ett svar, är varför politiker inte törs göra något som skulle lösa alla problem och som folket vill ha?

Det är väl ingen som skulle bli sur över det?

Eller så är det helt enkelt så att det inte löser några problem utan bara skapar nya. 
Dessutom finns det gott om undersökningar som visar att folket inte ropar på marknadshyror.

13 maj 2014

Det går inte att slå blå dunster i ögonen på folk



Det är väl bara Boverket som anser att vi inte har någon bostadsbrist.

Själva ministern över Boverket, Stefan Attefall, är i vart fall upptagen av att försöka råda bot på bostadsbristen.
Det är tur det, tycker jag, Det vore ju olyckligt om han anslöt sig till Boverkets ana-lyser.

Vi har haft en urbanisering som pågått i årtionden och därtill fick vi en babyboom som nu har vuxit upp och vill ha jobb och bostad.
Om någon hade slagit ihop de stora födelsetalen med den sedan länge pågående urbaniseringen så hade det självklara resultatet blivit bostadsbrist.

Men eftersom ingen gjorde det sitter nu många människor i klistret dvs de har konsekvenserna av bostadsbristen inpå bara skinnet.

I ett sådant läge tenderar nödlösningarna att bli de enda lösningarna.
Beståndet måste utnyttjas bättre blir vår tids mantra och lösningen på bostadsbristen.

Handelskammaren i Stockholm jublar i takt med förslagen om att andrahandsboendet ska underlättas och alltfler ska bli inneboende.

Med underlättas avses i detta fall att de som hyr ut ska få ta mer betalt, mycket mer betalt.

Attefall tycker också att det är kul när det kommer ut flera inneboenderum och andrahandslägenheter på ”marknaden”

För mängder av människor bor för stort sägs det. Det står tomma lägenheter och dräller lite här och var så här kan det skapas 20 000 ny bostadstillfällen i bara Stock-holm säger Andreas Åström, Stockholms Handelskammare.
Han är också glad över att de som hyr ut nu får ”kompensation” för sina kostnader.

Att måla nödlösningar i ljusa färger hjälper inte. För när den bistra verkligheten slår till så handlar det inte längre om att få kompensation utan om att få ett rejält över-skott på sin uthyrning.
Bara att hyra ett rum i Vasastan i Stockholm kostar 8 000 – 9 000 skriver Mitt i Va-sastan. 8 300 får man hosta upp för att hyra någons enrummare skriver samma tid-ning.
Även om den verkliga kostnaden är 3 000 så kan man ta ut 13 000. De flesta vill ha 16 000 säger en av alla som desperat jagar bostad till tidningen.

Själv hörde jag om en kille i Uppsala som betalade 1 500 för att få bo under trappen.

Så försök inte slå blå dunster i ögonen på folk. Då blir man omedelbart avslöjad.
.
Var de tomma lägenheterna finns och hur man hittar dit vet inte jag och ingen annan heller. Varken Boverket eller Handelskammaren ägnar sig åt någon djuplodande forskning på området.

Svenska Dagbladet beskriver i en artikelserie livet som inneboende. Inte kul. Man tvingas leva på andras villkor och hålla sig borta från köksbestyr och andra för hyresvärden störande inslag.
Nu kommer bergssäkert någon att reta upp sig och tycka att jag borde vara positiv och inte knöla.
För ”allt är väl bättre än ingenting” är det som gäller som rubrik över dagens bo-stadspolitik. Och det bör man tycka är bra.

Jag vet att man inte kan bygga hus över en natt och jag vet att det inte är någon me-ning med att vara sur över att ingen förstod att babyboomen skulle växa upp och flytta till städerna.
Men för den sakens skull behöver man väl inte låtsas att det är bra.

08 maj 2014

Va nu väl an?



Fastighetsägarna har varit världsmästare på att få alla att tro att det är en usel affär att äga hyresfastigheter. 
För det är bara när den bilden har blivit den etablerade sanningen som det går att hävda att hyrorna måste upp och att det är omöjligt att bygga nytt.

Men så hux flux så slår man upp Fastighetstidningen och där skriver Tomas Ernhager, chefsekonom på Fastighetsägarna att " stabila hyror och låga räntor skapade god lönsamhet i den svenska fastighetsbranschen".

Fast nu ska man ju inte glädja sig åt något sådant, det ligger inte för Fastighetsägarna.

Så idag skriver Billy McCormac VD Fastighetsägarna Stockholm i SvD, inte på debattsidan utan han har fått plats på ledarsidan att "rörligheten i det befintliga beståndet förbättras och hyressättningssystemet förändras"

Samma samma alltså. Den lilla meningen "rörligheten måste förbättras" döljer mycket dramatik. 
För det finns inga bostäder till dem inflyttade, menar McCormac. Så därför måste bostäder frigöras och det ska ske genom att "hyressättningssystemet förändras".

Höjda hyror får hyresgäster att flytta, enkel sanning, men ska vi verkligen behandla människor som om det vore fråga om att spela fia med knuff? 

Fastighetsägarna kunde kanske slå en pling till Boverket som har låtit höra av sig igen genom en ny marknadsrapport. 
Myndigheten Boverket anser inte att vi har någon brist på bostäder. Vi utnyttjar de som finns för dåligt bara.
Så om Fastighetsägarna ringer Boverket kan de kanske få reda på var alla de outnyttja bostäderna ligger. 

För nog måste väl Boverket ha gjort en rejäl undersökning och analys innan de slår fast att vi har gott om bostäder i Sverige och att de utnyttjas dåligt?


02 maj 2014

Det är lönsamt att äga hyresfastigheter, väldigt lönsamt

Detta är en annons som vi har i en rad tidningar idag.
Bostadsfrågan på väg upp. Yes! 
Nu måste man gå från ord till handling.

Det är lönsamt att äga och förvalta hyresrätter. Det är mycket lönsamt till och med.
Det vet alla som går på investerarmöten, IPD:s seminarium eller de som läser alla de rapporter som finns i ämnet.

Den som vill förkovra sig i ämnet lönsamma investeringar i hyresfastigheter kan läsa vidare här:

Men vad hjälper det? 
DN http://www.dn.se/ledare/huvudledare/osolidarisk-om-solidaritet/ tycker i alla fall att man kan skriva att det är olönsamt.

Allt är hyresregleringens fel skriver KG Bergström. Den har sina rötter i andra världskriget skriver han. Jaså minsann. Han tillhör det skara politiska bedömare som iglar sig fast i olika myter och som på kuppen mister sin trovärdighet.
Vår hyreslagstiftning har gått från ett regleringssystem till en förhandlingsmodell. Det är därför den klarat mängder av påfrestningar, skatteomläggning, finanskriser, hög och lågkonjunktur.

Men vad hjälper det?
KG Bergström skriver samma sak om och om igen oberörd av vad som händer. 

Vet KG Bergström hur hyrorna i våra innerstäder ser ut? För om de bara går upp så löser sig bostadsbyggandet automatiskt är hans bärande tes och då bör man veta hur höga hyrorna är i våra innerstäder.

Det skiljer 30-40% mellan innerstäderna och ytterområdena oavsett om man jämför nybyggda hus, orenoverade hus eller renoverade hus. 

Man kan ju så klart jämföra ett nybyggt hus i innerstaden med ett orenoverat hus i någon förort. Det verkar vara en populär sysselsättning hos de som är på jakt efter att hitta en billig hyra i någon förort som de sedan kan jämföra med en hög hyra innerstaden. Så att de kan bevisa sina teser om de låga hyrorna i innerstäderna och de höga i förorterna.

Om det inte vore för alla korkade politiker som vet att KG Bergström har rätt men som är så ihjäskrämda av de fåfal hyresgästväljare som bor i Stockhomms innerstad så de agerar mot bättre vetande vilket är en annan av hans teser. 


Hyreslagstiftningen en konsumentlagstiftning som är till för att skydda hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar och garantera besittnibgsskyddet. Glöm inte det.




01 maj 2014

Bostadskrisen seglar upp som valfråga


Bostadskrisen seglar upp som valfråga sa Tomas Ramberg i Ekot. Strålande. 
Socialdemokraterna vill föra över 3 miljarder från de statliga bolagen till SBAB för att fibansiera byggande av hyresrätter.

Hyresgästföreningen har under den senaste tiden velat underhålla det pyrande intresset för att människor ska få tak över huvudet genom att ta fram ett antal rapporter om hur illa ställt det är.

1.289 000 unga vuxna saknar bostad visade vi i den senaste Mamborapport som vi gjort i 16 år.
2. Vi är ett land av bostadsköer visade vi i en genomgång av hur länge man får köa för en hyresrätt runt om i landet
3. Kopplingen mellan arbetsmarknad och hyresmarknaden belyste vi en forskningsrapport
4. Vi har tagit fram rapporter om att det blir på tok för dyra hyror i nyproduktionen
5. Vi har tagit fram en rapport om hur lite inflytande hyresgästerna har vid ombyggnader 
6. mm det finns säker fler 

Men nu får man vara himla glad över att bostadsfrågan seglar upp. Nu gäller det att låta den ta sig fram för fulla segel.

För nog är det lite märkvärdigt att detta högteknoligiska och välmående land inte kan få till bostäder som befolkningen har råd att bo i. 

24 april 2014

Ett land fullt av bostadsköer, debatt, podd och luftballonger






Stor rusning efter hyresrätter. Rusning och rusning kan man kanske inte säga. 

Det ringlar sig i alla fall långa köer i snigelfart av hyresrätts intresserade över hela landet. Hyresgästföreningen, som gärna vill bidra med kunskaper, har tagit reda på hur det står till med längtan efter en hyresrätt. Ett vanligt missförstånd är att bostadsbrist skulle vara ett storstadsproblem. 
Det är det inte. Bara i Dalarna tar det kortare tid en ett år att ta sig fram till den hett eftertraktade bostaden. I Halland tar det ung. Lika lång tid som i Stockholm osv.

Häng med på min och Attefalls luftfärd. Nu får vi inte plats alla, även min efterträdare ska med, i själva korgen men du kan bidra genom ett knapptryck. 10 000 klick krävs för att det ska bli av. Där uppe i luften kommer vi att få en rejäl överblick över läget. Åtminstone på Gotland. Vi avser att landa under Almedalsveckan. Då kan alla dessa tusentals makthavare som är där  spana upp mot skyn och undra över vad som pågår i ballongen. 
Klicka du med www.härkanduköa.nu

Igår var jag på,debatt med Olle Westberg, Nybbyggarkommissionen. Han sa "Glöm det där med marknadshyror". Jag höll med. 

Igår poddade jag i Göteborg närmare bestämt i en lägenhet på Pennygången. Där ska Stena Fastigheter renovera och hyresgästerna driver hårda krav på dialog och inflytande. Borde vara härligt för Stena Fastigheter att ha så engagerade gäster. Hur det hela slutar är ännu höljt i dunkel men det kommer många Pennygångar framöver så ett lyckat exempel på dialog i dess djupa mening skulle inte sitta i vägen. 
Att vara ett lyckat exempel är ett lyft för alla inkl bostadsbolag som ska renovera.
Då kan man åka land och rike runt och göra reklam för sig själv och berätta hur man får sina hyresgäster med sig och inte emot sig.




Här syns jag med Mattias Axelsson och Daniel Carlenfors. Två hängivna poddare och bostadsentusiaster boende i Pennygången.

14 april 2014

Den kan vara glödhet och brännande in på bara skinnet hos de som drabbas men ändå inte förorsaka mer än en svag rodnad hos de ansvariga.




För 14 år sedan, skrev jag en debattartikel i Aftonbladet som jag funderar på att skicka in igen. 
Jag behöver nämligen inte lägga någon krut på att hitta nya formuleringar. Beskrivningen från 2000 håller, läget på bostadsmarknaden är sorgligt nog detsamma nu som då. Med ett undantag. 
Det var nog värst i Stockholm då. Idag är det ännu värre i Stockholm och det har spridit sig till resten av landet i små som i stora orter.

I dessa dagar är alla politiker jag träffar överens om att vi har en omfattande bostadsbrist i en majoritet av kommunerna. Att det drabbar tillväxten, att det byggs för lite hyresrätter, att hyrorna i nybyggda hus är för höga, att det inte verkar bra om människor måste flytta när deras hus byggs om
och hyrorna höjs långt utöver vad de har råd med, att hyresrätten är orättvist beskattad och att vi inte
ska ha marknadshyror. Fast just när det gäller marknadshyror så får man tråkigt nog räkna bort Centerpartiet.

Men bara för att det är ett riktigt elände behöver det ju inte vara en het politisk fråga. Den kan vara glödhet och brännande in på bara skinnet hos de som drabbas men ändå inte förorsaka mer än en svag rodnad hos de ansvariga.

För när det drar ihop sig till val vill alla partier fokusera på sina kärnfrågor. Och inte hos ett enda parti är det en kärnfråga om medborgarna ska ha någonstans att bo till rimliga hyror.

Men nu har i alla fall bostadspolitiken tagit upp sig till bubbelnivå. Nyligen genomförde Sifo en undersökning för vår räkning om vilka områden som väljarna rankar som viktiga. Bostadspolitik var, tillsammans med försvaret, den enda frågan som klättrade uppåt.

Om oroligheterna i Ukraina håller i sig så kommer givetvis försvarspolitiken klättra vidare uppåt. Nu vill alla renovera försvaret. Men försvarsfrågan är ändå inte i närheten av att vara så het som när säldöden tog MP in i riksdagen eller när Piratpartiet och Junilistan seglade in i EU på kraftigt växande opinioner som höll i över valdagen.

Det är annorlunda med bostadsfrågan. Den gnetar liksom på år efter år, det blir värre och värre men den kommer aldrig upp sig till de höga politiska höjderna. Märkligt är det. Ett land som inte kan se till att det byggs hus som människor kan bo i är illa ute.

I Godmorgon Världen i går deltog marknadshyresförespråkarna Anna Dahlberg, Expressen och Maria Ludvigsson, SvD. De tillhör de som menar att vi har korkade och fega politiker. De törs inte ge sig på bostadspolitiken och med bostadspolitik menar de vad jag förstår hyressättningen och ränteavdragen. Inför man marknadshyror så löser sig resten.

Det fick programledaren att sammanfatta deras resonemang med orden, bostadspolitik är alltså alltings utgångspunkt. 

Så ska man tro på detta så är bostadspolitiken långt ifrån någon bubblare. Alltings utgångspunkt kan väl inte bara vara en bubblare. Fast med deras definition av vad som är alltings utgångspunkt, marknadshyror, så hoppas jag att det inte ens är en bubblare.

Men Maria Ludvigsson, SvD, hyste gott hopp. Nu när till och med (KD ) blivit marknadsliberal, sa hon. Har de det?

Stefan Attefall (KD)  har inte ringt och meddelat mig att han ändrat sig och inte längre vill stå för sina formuleringar i vår gemensamma debattartikel. Men vem vet vad som kan bli hett i en valrörelse. Så debatten om marknadshyror kommer säkerligen att fortsätta på samma sätt som den gjort i 50 år. För hyresgästerna är det lika viktigt nu som det alltid har varit att delta i den debatten.
Marknadshyror har inte löst ett enda problem i de länder som provat.

07 april 2014

Likt skräddare lever debattörerna på den svaga ytspänningen




Bostadsdebatten lever på ytan. Förslagen svischar förbi men de har ytterligt sällan, om ens någon gång, föregåtts av några djupgående analyser och det görs aldrig några konsekvensanalyser.

Debattörerna tar sig aldrig under vattenytan.  Likt skräddarna opererar de i stillastående sötvatten och vilar på den tunna ytspänningen.Skräddare återfinns lite här och var. De förekommer flitigt i olika kommissioner och på en del ledarsidor inte sällan är de nationalekonomer

Men också någon enstaka statsvetare visar sig, förvånansvärt nog, vilja leva på ytspänningen. Jenny Madestam skrev i Expressen i lördags att:

" I utredning  efter utredning pekas ett antal grundläggande problem med svensk bostadsmarknad ut" 
Jaså minsann. Vilka utredningar då?

Enligt Wikidpedia är utredning är ett projekt som syftar till att analysera en fråga och sammanställa information dvs fakta kring den.

Och det är väl precis det som saknas i de rapporter som produceras och som nu upphöjs till utredningar. De är sprängfyllda med teorier och påståenden men inga fakta och inga analyser hår att spåra.

Till och med statliga utredningar låter bli att utreda.Hyresbostadsutredningen till exempel. Där förs inga djuplodande resonemang överhuvudtaget. Men så har den inte heller remitterats utan blivit kvar i någon låda på regeringskansliet. 
Man kan ju inte bara påstå vad som helst i en utredning. Då är det inte någon utredning. Ändå räknas den i debatten.

Nybyggarkommissionen med Göran Persson i spetsen har inte heller gjort någon utredning. 
De ägnar några rader åt att beskriva vad de kommit fram till efter att först ha försökt bli överens med sig själva. 
Agneta Dreber är uppenbarligen en ideologisk anhängare av marknadshyror.
Det är inte Göran Persson som säger i tidningen Bofast att han tycker att ekonomer kan vara rationella men deras teorier  spricker när de krockar med verkligheten.
Olle Westberg tycker inte att man ska komma med förslag som inte har någon politisk framtid.

Men vad spelar sådant för roll. Det är mumma för skräddarna på de borgerliga ledarsidorna när de kan få fatt i någon socialdemokrat som uttalat sig i riktning mot mera marknad i hyressättningen. Aldrig någonsin har väl Göran Persson och Mårten Palme framstått i ett sådan förklarat skimmer. 

Mårten Palmes sk forskningsrapport ägnade också några rader, inte till att redovisa forskning, utan till att påstå att det vore bra om hyrorna i attraktiva områden höjdes mm

En intressant fråga är om Mårten Palme vet hur hyrorna i attraktiva områden ser ut. Om man anser att de borde höjas så är det ju inte så dumt att tala om på vilka nivåer de ligger idag, vilka höjningar det skulle vara fråga om för att det hela ska fungera optimalt samt fundera på vilka konsekvenser för individ och samhälle det skulle få att gå mot marknadshyror. Fast något sådant gör han inte.

De flesta vet inte ett dugg om hur hyresnivåerna ser ut.  Jag träffade chefsekonomen på Swedbank för ett tag sedan. Hon hade ingen aning, hon trodde att hyrorna var betydligt lägre i centrum än i förorterna. 

Det är de inte. Oavsett om det handlar om icke renoverade och icke stambytta fastigheter, nyproduktion eller stambytta och renoverade fastigheter så skiljer sig hyran mellan centrala lägen och ytterstad minst 30%. Vi vet för vi förhandlar hyrorna. 
Här om veckan deltog jag i en debatt där en av deltagarna tyckte att hyrorna i attraktiva områden skulle höjas. När jag frågade på vilka nivåer hyrorna låg så visste han så klart inte.

Skräddarna googlar nämligen på varandra. Det är därför samma mantran återkommer i alla dokument enligt den välkända  modellen att om du upprepar en lögn tillräckligt ofta blir det så småningom en sanning.

Jenny Madestam vet inte heller hur hyrorna ser ut, det är jag nästan hundra på, men hon är säker på att det det bor människor i billiga hyresbostäder i attraktiva områden som inte flyttar på sig.

Men de måste fås att röra på sig. Rörligheten måste öka, åtminstone i hyresrätten. De andra kan väl vad jag förstår bo kvar om de trivs.  Ut med de i hyresrätt och in med andra som kan betala.  

Man måste ha kontakter och pengar för att få en lägenhet, skriver hon.

Just precis. Att det ska bygga på kontakter tycker  både fastighetsägare och politiker. 
Vad vore det för socialistiskt påhitt att tvinga fastighetsägarna att lämna lägenheterna till bostadsförmedlingen? Då är det bättre att vi kan välja hyresgäster själva, tycker de uppenbarligen och då blir det så.
Det är inte hyrornas fel det är så fastighetsägarna vill ha det.

Om inte Madesten vet det så kostar de nybyggda lägenheterna sådär 10 000 för en etta och 18 000 för en trea. 
Eftersom Madestam är statsvetare så vet hon så klart att vi avskaffat hyresregleringen och hon vet säkert också att hyrorna i nybyggda hus sätts efter en egen lag om presumerade hyror.

Det lönar sig inte att äga hyresfastigheter pga av hyresregleringen skriver hon. Gör det inte?  Madesten borde kanske i syfte att skaffa sig kunskap besöka nästa IPD seminarium. Där jublar de över vilken fantastisk avkastning bostadsfastigheter ger.

En sak som skräddare har gemensamt är att de tycker att politiker är dumma i huvudet. Väkdigt dumma, de förstår varken sitt eget bästa eller medborgarnas.

De är rädda för Hyresgästföreningen och avstår därför från att göra det som skulle vara bäst för hyresgästerna. 

Det kan hända att vi har politiker som kollar lite under vattenytan och upptäcker att ingenstans i något enda land har marknadshyror löst några problem. Däremot skapar det nya problem.

I Tyskland har de bostadsbrist trots att de har marknadshyror. De har tvingats införa en lag för att stoppa hyreshöjningarna, reglerade marknadshyror. Kul kombination. 

Det kostar de tyska skattebetalarna 17 miljarder euro i stöd till de som inte har råd att betala hyran eller till andra åtgärder.
Och så ser det ut i andra länder också. De som vill ha marknadshyror måste också säga att de vill ha ett system med "social housing". Det är den logiska konsekvensen av marknadshyror. Det finns inte något enda land som är bevis för motsatsen.











03 april 2014

Plockepinn-rapporter och hit och dit-utredningar




Denna twitterkonversation mellan riksdagsledamoten Nina Lundström (FP) och fastighetsägarlobbyisten Lindvall gick att läsa i förrgår. Martin Lindvall har upptäckt att Boverkets rapport om det svenska hyressättningssystemet kan ge upphov till "citatbonaza".

Eftersom bonanza enligt ordboken betyder guldåder, händelse som tillför framgång och rikedom, gudsgåva, manna-från-himlen så trodde jag att Boverkets rapport hade förflyttat Martin Lindwall till nya härliga bekräftelsehöjder.

Men så är det sannolikt inte för han tycks mena att man i Boverkets rapport, om det svenska hyressättningssystemet, kan hitta lite av varje. Både det som stöder ens åsikt och det som drar ner humöret på en. Och så är det inte bara med Boverksrapporter. Så är det med statliga utredningar och lagstiftning också.

Man kan ägna sig åt lite "plockepinn" lekar i alla dessa "hit och dit utredningar" som florerar. För något under av klarhet är de i sanning inte. Man kan hitta stöd för helt motsatta ståndpunkter i en och samma rapport/proposition/betänkande. Som upplagt för citatjakt. Vem vill inte ha regeringen/riksdagen bakom ryggen när man säger något?

I exempelvis lagen om allmännyttiga kommunala bolagen vimlar det av plockepinn-möjligheter eller citatbonaza för den som vill hitta citat som stöder ens åsikt.

Fastighetsägarna gillar skrivningarna om att allmännyttan ska verka på en konkurrensutsatt marknad där stöd till dessa företag kan bli konkurrenssnedvridande. Även de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen måste således agera affärsmässigt och åläggas normala avkastningskrav, står det.

Men kan väl utan vidare säga att jag själv brukar använda mig av det faktum att regeringen skriver att de kommunala bostadsaktiebolagen inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter. 

Mycket klargörande citat tycker jag.

Boverket kritiserar exempelvis i sin rapport dagens hyressättningssystem, vilket väl Lindvall tycker är lite manna-från-himlenaktigt. 

Men så lite längre fram konstaterar de att ”ett marknadsbaserat system troligen skulle leda till stora sociala konsekvenser om inte dessa motverkas med andra typer av insatser”.

Precis tänker jag då.

Det måste man väga in när man kräver marknadsanpassning vilket man exempelvis inte gör i de kommissionsrapporter/forskningsrapporter som sett dagens ljus på sistone.

Vi måste man resonera fram och tillbaka men inte i den här utsträckningen. Det skapar bara förvirring, inte bara i debatten utan också när domstolarna ska tolka lagen.

26 mars 2014

Hjälp, vi vill inte ha några stimulanser. Vi lovar att bygga ändå.




Vi ska inte ha något gammalt subventionssystem. Det måste vara en av de meningar Stefan Attefall har hört sig själv säga ett oräkneligt antal gånger.  Tätt följd av meningen: I Finland har de byggt dubbelt så mycket som oss. 

Byggbranschen vill inte ha några subventioner, säger Attefall. 
Ja, men bygg då. 

Men det gör de inte och bostadsbristen blir allt värre vilket DN rapporterar om idag.
Ingen annan bransch mig veterligt är sådana motståndare till stimulanser som byggbranschen.

Tänk om krogägarna hade satt sig på tvären och gått till angrepp mot regeringens planer på att sänka krogmomsen. De hade kunnat anföra att de visst kan laga mat och att det inte gör något  om folk inte har råd att äta. ROT-branschen hade kunnat använda snarlika argument. Vi kan visst renovera och det gör inget att folk inte anlitar oss. 

Men någon motståndsrörelse mot stimulanser syntes inte till, tvärtom. Ibland tycker regeringen att det är viktigt att stimulera verksamheter och branscher som de inte fungerar. Så då laddar de upp ned lite stimulansåtgärder för att få rull på det hela. Uppenbart fungerar inte bostadsbyggandet men där väljer regeringen bostadsbrist före bostadsbyggande.

Varför håller Attefall på med att hänvisa till Finland? Orsaken till att de bygger där är att de har ett subventionssystem. Sådant som Attefall inte tycker om.

20 mars 2014

Attefallshus


Här ses bostadsminister Attefall ta med sig finansministern in i det som kanske kommer att kallas Attefallshus eller c/o Attefall som Sommarnöjen döpt sin prototyp till.

De kanske gick in i huset och stängde om sig för säkerhets skull så inte lagrådet skulle komma och bråka. Lagrådet har med skärpa avstyrkt detta regeringsförslag som de anser strider mot en rad lagar bland annat grundlagen. Men det är bostadsbrist så då gäller det att hänga på låset och lansera lite alternativ till bostadslösheten.

Visserligen heter firman som tagit fram huset Sommarnöjen och i deras brochyr som jag fick av Attefalls statssekreterare Ulf Perbo sägs att huset är ett komplett andrahus för släkt, skräddarsytt bastuhus, gästhus och privatkontor.

Men det är det inte fråga om enligt den politiska beskrivningen, för då hade varken Borg eller Attefall tagit sig till Norrmalmstorg. Huset ska minska bostadsbristen är det tänkt.

Så in i husen ska alla de bostadssökande unga vuxna (289 000st) flytta. Inte några gäster som vill bada bastu.

Nu är det bara att hoppas att landets villaägare fyller upp sina tomter med Attefallshus och använder de till uthyrning. Ingen vill ju att det ska gå lika illa med den här satsningen som det gjorde med förra mandatperiodens största satsning, ägarlägenheter. De blev 23 st i Stockholm.

16 mars 2014

Breaking news





Ser vi på historien förefaller en slutsats uppenbar. ”Marknaden” har aldrig klarat av att bygga bra bostäder åt människor med låga inkomster. Redan på 1800-talet engagerade sig välgörenhetsstiftelser, kommuner och de företag där arbetarna jobbade för att bygga bostäder. Kommunerna fick undan för undan en starkare roll i detta bostadsbyggande, med staten som ekonomisk garant.

Det och mycket annat skriver jag och Hans Lind, KTH, i Svenska Dagbladet. 

Läs vettja, det är bara att klicka på 
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bostadsbristen-pressar-de-svagaste-grupperna_3355596.svd

07 mars 2014

Varför måste hyrorna i attraktiva områden höjas?



Lägesfaktorn måste få större betydelse. Hyrorna i attraktiva områden måste höjas.
   
Detta mantra återkommer och återkommer och så återkommer det igen i den ström av lite lätt akademiska kommissionsrapporter som sköljer över oss. Och förstås på ledarplats, på nyhetsplats och på debattsidan i DN. 

Men vad är det då som är så bra med allt högre hyror i attraktiva områden? Finns det möjligen någon gräns för hur höga hyrorna där ska vara?
Något sådant får man aldrig veta.

I samtliga kommissionsrapporter är det soprent på information om hur höga hyrorna idag är och hur de redan skiljer sig åt mellan olika områden. Myter är det däremot gott om men fakta lyser helt med sin frånvaro.  

Därför förs heller ingen diskussion om det kanske redan är tillräckligt stora skillnader eller om det ska skilja 50-60-70 eller rent utav 100% i hyra mellan olika områden.

Om man höjer hyrorna för de som har begränsade ekonomiska möjligheter att hänga med så ökar givetvis rörligheten. Åtminstone för stunden.   
För när de som bor där väl gett upp och flyttat på sig så flyttar någon in som kan betala en högre hyra. Men sedan då?

Tänk om de som har råd att betala höga hyror får för sig att bo kvar? Hur ska man då få bort dem så att ruljansen kan fortgå. 
Och vart ska de som måste flytta på sig flytta? 

Fast samtidigt påstår samma debattörer att det redan är sprängfullt med höginkomsttagare i attraktiva områden och eftersom de har råd att bo kvar även om hyrorna höjs så blir det väl lite si och så med rörligheten för deras del.

För bruksvärdessystemet har minsann inte stoppat segregationen säger de. 
Trots att alla försökt eller?  
Fastighetsägarna har gjort allt vad som står i deras makt för att se till att det ska bli så dyrt som möjligt att bo i våra innerstäder för att sedan klaga på hur misslyckad bruksvärdessystemet är som motkraft.

Hur mycket måste hyrorna upp för att få hyresgäster att flytta, de förmodas ju sitta där och tjyvhålla på sina attraktiva kontrakt.
Berätta gärna det för det är väl ett rimligt krav när man tycker sig lansera verkningsfulla förslag. 

Göran Persson och Mårten Palme, vad säger ni, hur mycket ska det kosta att bo centralt för att ni ska få till den rörlighet ni vill se?

Det är självklart att det är bra för de fastighetsägare som äger fastigheter i attraktiva områden. Det är vara att casha in. Det går ju strålande redan idag.

Men jag antar att man menar att om hyrorna höjs i attraktiva områden så kommer de attraktiva områdena att förtätas och så kommer det att byggas hus för mera vanliga inkomsttagare i de oattraktiva områdena.

Tittar man på hur de bygger när de slipper det förkättrade bruksvärdessystemet så är det ju inte precis det som sker.
Det som byggs nytt blir bara dyrare och dyrare ju mera kalkyler och ju mindre bruksvärde de får räkna med.
Varför tar de inte chansen att visa hur bra det går när de är befriade från bruksvärdessystemet? 

Nä säger de då, det är för osäkert att bygga hus när vi bara vet hur hyran ska bli de närmaste 20 åren! Det skulle göra andra investerare på andra marknader gröna av avundsjuka att ha det så förspänt. Dessutom på en bristmarknad som ser ut att vara det i årtionden framöver.

Det finns tiotusentals privata fastighetsägare och de äger i genomsnitt en handfull lägenheter och de bygger givetvis ingenting.  Allmännyttan i storstäderna gör gigantiska vinster och de bygger svindyra lägenheter i A lägen.

Men den vikigaste frågan är ändå vad samhället tjänar på att skilja människor ifrån varandra genom att införa en ekonomisk zonindelning av våra städer. Vad gagnar det till?

Vi bor inte i någon låda på tredje våningen. Vi bor i ett sammanhang och det sammanhanget ska vi vara rädda om.

05 mars 2014

Ekonomer, ekonomer , professorer och professorer lever i teoriernas värld


Så här tycker jag om S ekonomernas rapport 

http://www.hemhyra.se/riks/rapporten-ar-bade-slarvig-och-ogenomtankt

02 mars 2014

En frustrerad förvåning förenar alla marknadshyresförespråkare


En frustrerad förvåning förenar alla marknadshyresförespråkare. 

Att låta marknaden sätta hyran är en sådan självklarhet för de troende så det borde vara uppenbart för alla andra också. Punkt slut.

Anhängarna är därför ur stånd att hitta rationella förklaringar till varför det aldrig blir några marknadshyror. De är förblindade av sin teori.

Här har Assar Lindbeck, deras stora guru, slagits mot "hyreskontrollen" och för marknadshyror i flera årtionden och ändå håller en nästintill enig riksdag emot årtionde efter årtionde.

Det är klart att det måste kännas obegripligt för de övertygade och frälsta marknadsteoretikerna. 

För om det bara finns fördelar med  marknadshyror behöver väl ingen tveka? 
Ändå gör de flesta det.

En vanlig förklaring till att marknadshyror inte blir verklighet är att politiker av alla sorter är rädda för Hyresgästföreningen. 
Senast lanserad av Centerstudenterna.

Men varför ska en enda människa  behöva vara rädd för Hyresgästföreningen om marknadshyror bara har fördelar? Då finns det ju inget att skrämma hyresgästerna med.

Alla borde väl bli nöjda om marknadshyror skulle innebära att byggandet ökar,  köerna försvinner, alla outsiders blir insiders, ungdomar får förstahandskontrakt på en lägenhet med rimlig hyra, alla som vill kan bo i Stockholms innerstad, fastighetsägarna slutar med svarthandel av hyreskontrakt (det är bara fastighetsägaren som bestämmer vilket namn det står på hyreskontraktet) , fastighetsägarna börjar frivilligt lämna alla sina lägenheter till bostadsförmedlingen eftersom de är trötta på modellen med att det krävs kontakter för att få en lägenhet av dem.

Enligt Wolidarski i DN idag skulle godtycket upphöra, det skulle inte finns några tomma lägenheter, bostadsbeståndet skulle användas rationellt, stora ytor skulle inte används fel, människor som vill flytta skulle flytta och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter skulle upphöra. 


Peter Wolodarski teori är att ingen ledande politiker av taktiska skäl villl ta i frågan före valet, lika lite som en gång Bertil Ohlin.

Vadå för taktiska skäl?  

En god taktik när man vill lansera goda förslag är väl att passa på att göra det före valet. 

För inte kan väl Wolodarski mena att det finns en massa minusposter med marknadshyror som skulle kunna användas för att skrämma upp väljarna?

Inte kan väl marknadshyror leda till så stora hyreshöjningar så att det blir ett öronbedövande klirr i fastighetsägarnas kassakistor som redan är välfyllda.

Inte ska väl hyrorna bli så höga så att man behöver fasa in dem under mycket lång tid som Fastighetsägarna vill så att människor inte ska behöva flytta från sina hem.

Inte ska det väl bli så stora förmögenhetsöverföringar till fastighetsägarna så att man måste införa en vinstdelningsmodell som Assar Lindbeck föreslår.

Inte ska väl Anders Borg behöva hosta upp några miljarder för att täcka upp med bostadsbidrag så att folk ska klara den nya hyran.

Inte ska det väl bli lika illa som i Finland att byggandet inte ökade när man avreglerade.

Inte ska vi väl behöva införa en modell med social housing som alla andra länder med marknadshyror har. 
          
Det hade kanske varit lite lättare för både Wolodarski och andra om det funnits några exempel på länder med marknadshyror där det blivit precis så bra som de hävdar att det kommer att bli.

Men det finns inga sådana exempel.
Det finns bara en lång rad med exempel på motsatsen till det lyckorike som marknaden förmodas skapa om den fick sköta prissättningen.

Sanningen är att det är dyrt att bygga och att det är där det sitter fast. 

Marknadshyror leder inte till lägre markpriser, lägre byggmaterielpriser, lägre skatt på hyresrätten, fördelaktigare exploateringsavtal, kortare planprocesser, smartare upphandlingar eller någonting annat som gör att hyrorna i nyproduktionen idag är så förtvivlat höga.

Och inte ens med de hyresnivåerna kan de bygga. Då är det inte hyrornas fel.
      

     

20 februari 2014

Krisprogram för en politik i kris

Så har den då kommit.

Den första kommissionesrapporten om hur det ska gå till att erbjuda befolkningen tak över huvudet.
En uppgift som hittills visat sig vara för svår för det högteknologiska och ekonomiskt starka Sverige.

Vilket väl får betraktas som en politisk kris av stora mått. Alternativt är det en kris för den marknad som enligt många är dem som fått uppdraget att se till att det produceras bostäder som människor har råd att bo i.

Nu har det i vart fall blivit den växande konsultbranchen, som i stor utsträckning består av fd politiker, som tar på sig att ta fram förslag på politiska åtgärder. Sådant som de politiska partierna förr i tiden sysslade med.

Idag presenterade Nybyggarkommissionen, Göran Persson, Olle Wästberg, Agneta Dreber, ett 63 punkts program.

Ingen av de 63 punkterna är nya. Det ska man nu inte förvåna sig över. Det hade närmast varit en sensation om de hittat något som ingen annan tänkt på under alla år som alla skyllt på alla för att det inte byggs.

Den avgörande frågan nu är förstås vad riksdagspartierna tycker är möjligt eller omöjligt att genomföra.
Att ge sig på stora befolkningsgrupper ett valår har aldrig varit någon populär sysselsättning ett valår.

Kommissionen vill öka rörligheten på bostadesmarknaden. Det förutsätter att människor lämnar sina hem, hittar ett nytt hem så att de som saknar hem kan flytta in. Problemet är förstås inte lika bekymmersamt om det fanns några bostäder att flytta in i för de som ska flytta ut. Hade det funnits det så hade de som står utan bostad kunnat flytta in i dem utan att andra behövde flytta ut.

På hyresmarknaden är det populärt att föreslå att hyrorna ska höjas så att de som bor där drar iväg, kallas med ett finare uttryck för att rörligheten ökar. Marknadshyror skulle ju få precis avsedd effekt.

Hyrorna skulle höjas med 68%, enligt Boverket, och då behövs det inte mycket till ekonomiska kunnande för att räkna utt att många blir tvungen att flytta.
Så första delen är det väl inga problem med. Utom för de som måste flytta.

Men den endra delen av det hela är ju mer problematisk. Vart ska de flytta?

Så kommissionen säger att det inte är möjligt att införa marknadshyror på kort eller medellång sikt. Hur många år dessa sikten är vet inte jag. Men en sak vet jag marknadshyresförespråkarna slår sig aldrig till ro.

I minst 50 år har debatten om marknadshyror pågått. De politiska partierna spjärnar emot av goda skäl.
Det fungerar inte i något annat land varför skulle det då fungera här?

Man kan ju då undra över varför Göran Persson blivit en anhängare av marknadshyror.
Igår skrev jag en debattartikel med Socialdemokraternas talesperson Veronica Palm där Socialdemokraterna säger nej till marknadshyror.

Man får vara glad över att Göran Persson är konsult numera.

Kommissionen tycker att man ska införa en Stockholmsmodell för att få någon stil på hyressättningen i Stockholm. Det finns en sådan men de gick i stöpet när fastighetsägarna vill öka det totala hyresuttaget när en sådan modell skulle införas.
Alla tre VD:ar i allmännyttan i Stockholm hade visserligen undertecknat ett papper där det stod

"Stockholmsmodellen skall i sig inte leda till något ökat hyresuttag utan skall utgöra grunden för kommande fördelning av hyror vid tillämpning av modellen."

Arbetet med Stockholmsmodellen avstannade därför att man inte ville stå för vad man skrev under den 14 februari 2011

Vem vet det kanske tar sig igen nu när Nybyggarkommissionen skriver att
"Principen bör vara att det totala hyresuttaget inte ska öka till följd av modellens införande"




13 februari 2014

Vem är vem och vad är vad


 
Denna lite suddiga bild föreställer Ulrika Franke och Olle Westberg. Jag lyssnade på dem på en konferens häromdagen.

Den ene företräder Bokriskommissionen och den andre företräder Nybyggarkommissionen.
En av de är med och finansierar en av kommissionerna men sitter själv i den andra. 
Bägge tillhör samma parti. 

En kommission jobbar på uppdrag av Handelskammrarna och Fastighetsägarna. I den kommissionen ingår Ulrika Franke. Ulrika Franke är också VD för Tyrens som hyr och häpna är med och finanansierar den andra kommissionen där Olle Westberg ingår.

Det är förmodligen inget konstigt med det. 

Men Olle Westberg sa att hans kommission, som Tyrens är med och finansierar,  inte kommer att lägga några förslag som de politiska partierna kommer att rata. Oavsett vilken regering det är som sitter i oktober så ska de gilla Nybyggarkommissionens förslag.

Eftersom alla politiska partierna utom (C) har beslut på sina stämmor, landsmöten eller kongresser om att säga nej till marknadshyror, eller vad de nu är omdöpta till, så kommer det inga sådana förslag.
20 februari får vi som är på Medelhavsmuseet veta för då presenterar de sina förslag. 

Bokriskommissionen där Ulrika Franke ingår har däremot sitt fokus på hyressättningen. Den ska göras om, omregleras kallar Fastighetsägarna det. Man vill ha marknadshyror fast det ska ta väldigt lång tid och tas i omgångar.

Klas Eklund som är ordförande i denna kommission har ägnat mängder av mediautrymme åt att tala om hur uschlig vår hyressättning är. Fastighetsägarna lär få ut det de vill av hans kommission.
 
Fast det kan bli ett förslag som de politiska partierna kan komma att rata av samma skäl som gör att Nybyggarna avstår från den typen av förslag.

Olle Westberg är folkpartist. På folkpartiets landsmöte satt Ulrika Franke ordförande när de klubbade sitt nej till marknadshyror och ställde sig bakom den hyressättningsmodell vi har.

Det behöver inte vara något fel på detta, bara lite förvirrande kanske.

Eller som Gunther Grass sa. Att sitta på flera stolar håller en i form.