Här följer den artikel som är publicerad på Newsmill i dag.
Det är enklare att få till en lösning på ett problem, om man verkligen vill lösa det. Ta Saab till exempel. Svenska folket och dess politiker hade olika syn på hur det skulle lösas - men att det fanns ett engagemang hos de inblandade aktörerna det rådde det ingen tvekan om. Vilja gav framgång. I dag känns bilkrisen nästan avlägsen.
Bostadskrisen däremot, den är smärtsamt närvarande. I skrivande stund sover mängder av ungdomar i baracker och på vandrarhem på sina nya studieorter. Att det ens förekommer är ett misslyckande. Det har dessutom varit väldigt tydligt under många år att vi skulle hamna i den situation vi nu är i. En situation med stora kullar som ska ut på bostadsmarknaden, samtidigt som allt fler äldre vill byta till ett annat boende. Ytterligare en faktor har tillkommit genom det bolånetak som nu ska införas. Det kommer framför allt göra det svårt för yngre att finansiera sitt boende med lånade pengar. Kort sagt finns det sammantaget ett ökat behov av hyresrätter i vårt land. Det byggs mer 2010 än under den akuta finanskrisen. Men det som byggs räcker inte. På långa vägar.
Varför läser vi aldrig om kommunernas misslyckande med att skaffa fram skolbänkar till stora årskurser? Varför läser vi aldrig om äldre som tvingas bo på vandrarhem för att vårdplatserna inte räcker till? Svaret är enkelt. Det finns inget alternativ till att lyckas med välfärdens mest grundläggande beståndsdelar. Därför sker planering i god ordning. När resurserna inte räcker till tar man fram resurserna - annars knackar Janne Josefsson på dörren. Varför gäller inte det bostäder? Är det inte grundläggande välfärd att ha någonstans att bo?
Bostadsbristen har delvis tangerat valdebatten och det har varit bra. Verkligheten har knackat på hos partistrategerna, kan man säga. Sverige behöver bostadspolitiken mer än någonsin. Vi är inte längre betjänta av att diskutera vad bra det har varit om vi haft en social bostadspolitik. Vi är inte betjänta av att diskutera hur marknadskrafterna ska lösa bostadsbristen. De är uppenbarligen inte intresserade av att göra det till hyresnivåer som folk kan och vill betala. Vi är betjänta av att bostadspolitiken stöps om och anpassas till att hantera dagens och morgondagens problem.
I dag får vi veta vem som blir ansvarig för bostadsfrågorna i regeringen under de närmaste fyra åren. Vem det än blir, krävs det att ministern i fråga snabbt kliver ut på arenan för att tydliggöra en rad saker. De här frågorna behöver besvaras.
* Hyresgästföreningen har tillsammans med Fastighetsägarna och Sabo kommit med egna förslag som regeringen angett som "intressanta". Vi har kunnat visa på hur en vanligt hyresrätt är hårdare beskattad med upp till 2000 kronor i månaden, i relation till alternativa boendeformer. Skatterna på bostadsmarknaden missgynnar i dag hyresrätten kraftfullt, och det gör byggandet och rustningen mer svårhanterlig. Hyresrättens konkurrenskraft försvagas av skattepolitiken. Anders Borg har erkänt det. Mats Odell har erkänt det. Samtliga ledamöter i riksdagens civilutskott har erkänt det. När kommer utredningen som ska gå igenom detta och komma med konkreta förslag?
* Bostadsbristen är skriande. Vi vet att Alliansen vill införa skattereduktion för dem som hyr ut rum i sina privatbostäder framöver. Har regeringen fler lösningar på hur bostäderna ska räcka till i framtiden? Förslag som faktiskt innebär att människor kan få en egen bostad?
* Den ansvarige ministern Mats Odell har tillsatt arbetsgrupper på finansdepartementet som jobbar med byggpriser. Gruppernas uppgift är att i dialog med byggbranschen få ner de svenska byggpriserna. Misslyckas uppdraget väntar lagstiftning, enligt Odell. Kan regeringen lova att byggpriserna sjunker under den här mandatperioden, mot bakgrund av Odells löfte?
* I valdebatten har Fredrik Reinfeldt antytt att det finns anledning att titta närmare på hur miljonprogramsområden ska rustas för framtiden, av både miljöskäl och för att behålla en rimlig boendestandard. Vad är det resonemanget värt i praktiken? Är det hyresgästerna som själva ska bekosta miljonprogrammens upprustningsbehov, eller bör hyresrätten få ett ROT-avdrag som gör det möjligt att göra nödvändiga insatser?
Det är ännu oklart i vilken omfattning marknaden behöver fler Saab-bilar. Att marknaden kommer få dem under överskådlig tid står dock klart. I frågan om fler bostäder som folk har råd att bo i är situationen den omvända. Behovet är tydlig, men tillkomsten av dem är mer än lovligt höjd i dunkel. Nu krävs vilja för att göra något åt detta.
05 oktober 2010
Den nya ministern måste visa vilja
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Intressant analys. Saabkrisen över?
Ja de har ju BMW motorer nu.
HGF krisen då?
Skicka en kommentar