Gårdagens efterlysning gav inget resultat. Den om vilka bolag Fastighetsägarna ska granska alltså.
Det visar sig väl. Frågan är när. För inte går det väl att granska hur bolag som
"ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget" sköter sig efter bara några månader?
Hittills har jag i alla fall inte hört någon som hävdat att bolagen ska ägna sig åt kvartalsekonomi.
Jag debatterar numera bostadspolitik på Fastighetsmässor, Business Arena och snart har IPD (Svenskt Fastighetsindex) ett seminarium. Nej förresten glöm det, det handlar inte om bostadspolitik det handlar om avkastning och affärsmässighet.
För numera finns det ingen bostadspolitik och inget att avhandla i politiska sammanhang utan debatten har tagits över av investerare, värderare, fastighetsekonomer och en och annan professor. Och givetvis finns de privata fastighetsägarna på plats när avkastningen för de kommunala bolagen ska diskuteras.
Jag fick ett mejl från Anders som sett programmet för IPD:s seminarium:
"Och då till min vanliga fråga: "Räcker inte 377,6 procent (total)avkastning för bostadsfastigheter mellan dec96-dec-10!!.???
Detta enligt IPD:s avkastningsrapport i våras. Skulle inte en del av den avkastningen kunna användas både till nybyggnation (med rimliga hyror), ombyggnation och rimliga hyresförväntmingar framgent? Har svårt att hitta någon annan investering på vår jord som haft lika god totalavkastning! Slår allt jämförelsemässigt i Sverige i alla fall"
En mycket viktig passus hittar alla ni, som nu införskaffat ett eget exemplar av Regeringens proposition 2009/10:185, på sidan 45. Och förhoppningsvis har denna passus också nått debattörerna på IPD-seminariet.
”Det saknas enligt regeringen anledning att reglera vilket eller vilka mått som ska användas för att bedöma avkastningskrav och avkastningsnivå just i fråga om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som bedrivs affärsmässigt”.
Det är många som hoppat över den passusen och påstår sig veta vilket avkastningsmått som ska användas.
Även i detta sammanhang är det nödvändigt att förse sig med en portion experttvivel när ni stöter på någon tvärsäker uttolkare.
Bostadspolitik, i annan bemärkelse än vilken avkastning bolagen kan ge, diskuteras dock i alla sammanhang där ungdomar rör sig. Vare sig de sätter upp teater eller anordnar seminarier så spelar bostadsbristen en avgörande roll. Den är kännbar in på bara kroppen för alla de som flyttar runt i olika varianter av andrahandslösningar som aldrig ser ut att ta slut.
Det är långt mellan Buisness Arena och Blocket.
5 kommentarer:
Barbro, det blir svårt att få ihop ditt resonemang om att totalavkastningen varit högre än allt annat, samtiditigt som hyran varit reglerad. Matematiken funkar inte i normal modell, för så vitt inte underhåll och andra löpande utgifter hållits på ett minimum. Att vissa hus är undermåligt underhållna tycks flera anse (miljonprogrammet m.m.). Kan det vara en förklaring? Är det i så fall bra underhåll av egendom?
Regeringen avhåller sig från att reglera avkastningskravet, därför att det är ägarnas sak. Svårare är det nog inte.
Och ungdomarna vill nog hellre ha en bostad istället för bruksvärdesmodellen, om de tvingas välja.
//Jesper
Jesper, får jag påminna dig om att det bestånd av kommunala bostäder som finns i landet byggts upp just med hjälp av bruksvärdesreglering OCH bostadspolitik.
Att politiker idag agerar ansvarslöst inför bostadsbrist kan inte alls bortförklaras och skyllas på bruksvärdesmodellen. Ditt retoriska resonemang bärs inte heller av någon problemlösande inställning.
Risken är stor att du enbart uppfattas som en av de 1 % i samhället som redan har allt. Ställ istället din kunskap till förfogande för lösningar som inte fortsätter att gynna de som redan har utan istället kan hjälpa våra politiker att fatta långsiktiga ansvarsfulla beslut för samhället och de unga!
Söderhöna
Lite off topic, Söderhöna. Jag vet inte vad du själv har tänkt dig för lösning på våra bostadsproblem? Det enda jag kan påminna mig om är att du försvarar det rådande systemet, trots det smärtsamt uppenbara faktum att dagens problem uppstått inom just systemet och därmed p g a detsamma. Det klarar inte att leverera utan gigantiska statkiga bidrag. Förefaller därmed som att du är mer ideologiskt orienterad, än praktisk.
Dagens unga utan bostad har inte mycket hjälp av att bruksvärdet håller hyrorna nere, när de inte kan hyra något. Jag gissar att de därför föredrar att de kan hyra något än inget alls.
Vad jag föredrar för lösning - jag har därmed också bidragit där - är välbekant för alla som läser kommentarerna här. Det förvånar mig att du har missat det. Vad har du själv för lösning?
//JEsper
Hej Jesper. Vad gäller avkastningen är det bara att titta på IPDs årliga rapporter. Dock avser ju detta totalavkastning, dvs direktavkastning + värdeförändring. Givetvis har värdeförändringen gjort att vinsterna blivit mycket goda (undantaget enstaka år som 2008). Och det går sannolikt ingen nöd för fastighetsägarna heller i det löpande kortsiktiga; enligt IPD har inte bostadsfastigheter uppvisat ett enda år med negativ direktavkastning sedan mätningarna startade för (tror jag) 27 år sedan. Och jag kan ju som tonårsföräldrar önska att en del av dessa "häftiga" avkastningar kunde gå tillbaka både till befintliga hyresgäster (ombyggnation/underhåll) och kommande (nybyggnationer!).
//Andersistan
Hej Andersistan! Jag ifrågasätter inte a priori att hyresvärdarna har haft en de facto hög direktavkastning. Det kan nog stämma. Däremot innebär det att något annat i förvaltningen fått stryka på foten - enkannerligen underhållet. Någon måste betala för den höga direktavkastningen och om det inte sker direkt via prissättningen, måste något annat betala den. Är det då en bra investering på riktigt?
//Jesper
Skicka en kommentar