Nu blir det några bloggar där Regeringens proposition 2009/10:185 är ett återkommande inslag. Och det är inte alls tråkigt, tro inte det.
I det fall du känner för att kommentera det jag skriver vill jag flagga för att jag redan nu på morgonen begett mig till Borås där jag kommer att vara i två dagar.
Det är väldigt intressant och en smula lärorikt att följa hur Fastighetsägarna ligger i för att etablera sin bild av hur den nya lagen, som visserligen inte gäller de själva utan deras konkurrenter, ska tolkas.
Jag vet inte vilken PR-byrå de använder men det är onekligen ett ambitiöst och resurskrävande upplägg de använder sig av.
Det är ett innehållsrikt upplägg. Där finns allt från de inlagor om affärsmässighet som Fastighetsägarna uppdrog till Stellan Lundström och Hans Lind på KTH att författa, till de gröna gubbarna i Almedalen, till mängder av debattartiklar i lokalpressen, till besök hos de kommunala bolagen i syfte att tala om för de hur de ska räkna, till seminarier om hur kommunerna förmodas tolka den lag som visserligen inte berör själva arrangören, Fastighetsägarna, men som de ändå tycker att det åligger de att arrangera.
En annan del i arbetet utgörs av den granskning som Fastighetsägarna håller på med av tio kommunala bolag, eller möjligen sex. Jag vet inte riktigt vilka de håller på att granska, vem som gör granskningen och hur många de ska granska. Kanske någon annan vet, det kanske inte alls är hemligt?
För fastighetsägarna har utsett sig själva till både uttolkare av den nya lagen om allmännyttiga bolag och utvärderare av densamma. Det kan tyckas vara både ett märkligt och kostnadskrävande åtagande från en privat fastighetsägarorganisation.
Men det är förstås inte så att Fastighetsägarna drivs av ett allmänt rättspatos eller hyser någon allmän tveksamhet till de rättsvårdande instanser som samhället håller sig med. De vill att allmännyttan ska tolka lagen på deras sätt så att de känner sig tvingade att höja hyran. Fastighetsägarna kan sedan haka på. Precis som i gamla tider när allmännyttan var hyresnormerande.
I annat fall hade de väl kommit ilande till de hyresförhandlingar som nu drar igång med egna och väl genomarbetade förhandlingsunderlag. För de ville ju bli en fullvärdig part i förhandlingarna där ingen skulle sitta i knäet på någon utan alla skulle förhandla på egna meriter.
De kommunala bolagen i Stockholm jobbar sida vid sida med Fastighetsägarna i Stockholm. Det kommunala bolaget i Örebro har av någon märklig anledning blivit medlemmar i Fastighetsägarna.
Skulle de inte konkurrera? Det var väl därför Fastighetsägarna anmälde Sverige till EU-kommissionen`?
I alla fall trodde regeringen det. De skrev en lag som byggde på att man skulle undanröja hindren för konkurrens.
På sidan 49, Regeringens proposition 2009/10:185 (jag vill verkligen rekommendera er att skaffa en egen sådan så kan ni dra egna slutsatser) skriver regeringen under rubriken Skälen till regeringens förslag:
"Enligt regeringens uppfattning har ett kommunalt företag goda förutsättningar att påverka marknadssituationen i riktning mot en mer aktiv konkurrens. En väl fungerande konkurrens är till fördel för konsumenterna och bidrar till att hålla ner priser och till att utveckla nya produkter och tjänster."
Konkurrens skulle vara ordet för dagen, inte karteller och samarbete.
15 kommentarer:
Lite bitter?
Lite bitter?
Det är väl företagen och inte organisationerna som skall konkurrera?
//Jesper
Jo men visst, Jesper, framgick inte det?
Nej, inte riktigt när du skriver Fastighetsägarna (stor begynnelsebokstav). Då syftar du ju inte på att de enskilda medlemsföretagen och det är de som skall konkurrera med de kommunala.
//Jesper
Ok, eftersom de företräder företagen och deras synsätt så blev Fastighetsägarna samlingsnamnet. I fortsättningen får det bli liten begynnelsebokstav
När man definierar innebörden av begreppet affärsmässiga principer, bör man i första hand titta på vad lagstiftaren har uttalat i frågan. Lagstiftarens uppfattning framgår av propositionen. I denna anges bland annat som motiv för att ett annat begrepp ska gälla på detta område än på andra kommunala områden, är att ”prissättningen är underordnad särskild lagstiftning” och att bolagen ” inom ramen för” denna lagstiftning ska sträva efter att långsiktigt uppnå bästa möjliga resultat.
Den särskilda lagstiftning som bolagen ska arbeta ”inom ramen för” är bruksvärdessystemet, eller med ett annat vanligt förekommande ord ”hyresregleringen”. Denna ”hyresreglering” är inte förändrad utan har tvärtom en i princip enig riksdag bakom sig. Den innebär att hyran ska sättas i relation till andra likvärdiga lägenheter på orten och att hyran ska återspegla
”vad lägenheten med hänsyn till beskaffenhet och förmåner samt övriga faktorer kunde anses från hyresgästernas synpunkt vara värd i förhållande till likvärdiga lägenheter på orten”.
Jag vet inte vilket fall du syftar på i Malmö. Däremot kan man säga att det förekommer att enskilda lägenheter får en högre hyror i hyresnämnden för att hyran för en lägenheten är felsatt och inte korrekt återspeglar de allmänna värderingar som råder bland boende i t ex Malmö, t ex standard, läge eller någon annan bruksvärdesfaktor. Detta är en tillämpning av bruksvärdessystemet och har ingenting att göra med ”affärsmässiga principer”. Sådana ärenden har förekommit även före ikraftträdandet av den nya lagen den 1 januari 2011.
Det är inget likhetstecken mellan bruksvärde och en viss procentuell hyreshöjning. Det finns m a o inget i bruksvärdesprincipen som strider mot höjningskrav om 6%. Regeringens uttalande i propen om skillnaden mellan ”affärsmässiga grunder” och ”affärsmässiga principer” är tämligen svävande och till intet förpliktande. Det finns ingen tydlig anvisning att ”affärsmässiga principer” skulle vara något annat än att ha ett affärsmässigt syfte, t. ex. Uttalandet är allmänt hållet om att skillnaden med ”affärsmässiga principer” främst har med prismekanismen - kollektivt förhandlade hyror - att göra, inte med prisläget i sig. Det går nog inte att blanda ihop prismekanismen och de allmännyttiga bolagens funktionssätt som du vill göra gällande.
Bolagen skall drivas enligt ”affärsmässiga principer”. Om det innebär att ”affärsmässigt” betyder något annat än det normalt gör, finns inget tydligt uttalande om i propen. Texten du citerar säger ju bara att bolagen skall drivas med affärsmässiga principer och med beaktande av prismekanismen. Båda parametrarna skall gälla samtidigt. Eftersom ”affärsmässigt” står i lagtexten, kan det inte sakna betydelse och är något enligt affärsmässiga principer, finns också ett affärsmässigt syfte. Att regeringen inte har definierat begreppet mera, får anses utgöra en klar indikator på att begreppet ”affärsmässighet” skall tolkas enligt vanligt språkbruk och analogt med annan lagtext. Sedan får prismekanismen anpassa sitt funktionssätt till bolagens tillämpning av ”affärsmässiga principer”. Det är väl det vi har sett inledningen på nu?
//Jesper
Ojoj, mycket retorik och demagogi blir det.
Om allt vi gör – inklusive gröna gubbar i Almedalen – handlar om att ”etablera vår bild av den nya lagen”, ska då den avsevärda mängd miljoner ni spenderar på olika kampanjer betraktas som insatser för att ”säkra att den nya lagen uppfattas som onödig och utan konsekvenser”?
Och vill du verkligen blanda in ekonomi? Det är ingen hemlighet att vi har en bråkdel av era ekonomiska resurser. Vi hushåller därför noga med våra utgifter och säkerställer att medlemsavgifterna används där de gör mest nytta för våra medlemmar. Där har vi inget att skämmas för. Att som ni, delfinansiera verksamheten med 144 kronor per år och hyresgäst – oberoende av om de boende är medlemmar i Hyresgästföreningen eller ej – kan vi inte heller.
För våra medlemmar är det viktigt att lagen följs över hela landet. SKL och SABO – som rimligen vet mer om de kommunägda bostadsbolagen och deras ägare än du Barbro – vittnar om att alla berörda tjänstemän och förtroendevalda inte ännu tagit till sig vad lagändringen betyder för den löpande verksamheten. Att med just SKLs och SABOs medverkan bidra till att öka förståelsen kan därför svårligen beskrivas som ett försök att sprida en lagtolkning som du ogillar, om du inte ogillar deras också förstås.
Eftersom du konsekvent utelämnar SABO och SKL i din beskrivning av våra seminarier förstår jag att du antingen ogillar deras medverkan eller (troligare) att det inte passar in i den bild av oss du försöker teckna. Vi kommer därmed heller inte att få läsa något i din blogg om att vi huvudsakligen ställer oss bakom den tolkning av lagen som SKL och SABO redovisat. Vi kommer inte heller få läsa att både SKL:s och SABO:s främsta experter påpekat att lagändringen kommer att medföra betydande förändringar för kommunerna och de kommunala bolagen – vilket du ivrigt förnekat.
Vi har inte utsett oss till uttolkare och utvärderare. Olikt dig (?) ser vi gärna att lag tolkas i domstol. Eftersom lagen tillkommit för att säkra konkurrensneutralitet för våra medlemmar vore det emellertid underligt om vi inte a) bidrar till att lagen får genomslag, b) löpande utvärderar hur den fungerar samt c) om vi efter en period skulle finna att brott mot EU:s statsstödsregler alltjämt förekommer påpekar detta och ytterst låter svensk domstol pröva om det begåtts brott mot den nya lagen.
För alla dessa delar är det värdefullt att titta på hur de förhållanden som regleras i lagen följs ute i kommunerna, inklusive någon form av benchmarking mot nuläget. Det är inget dramatiskt i det. Vi följer – hemska tanke – även upp hur den nya Plan- och Bygglagen fungerar. Antyder du på allvar att Hyresgästföreningen aldrig följt upp vilken effekt olika nya regelverk har fått på fastighetsägares verksamhet och agerande? Eller är vi tillbaka vid att du tillåter dig en moralisk måttstock för Hyresgästföreningen och en annan för oss andra?
Vill vi att allmännyttan ska tolka lagen på vårt sätt och sedan fortsätta vara hyresnormerande? Nej. Vi vill att lagen beaktas i kommuner och kommunägda bolag – och då utgör som sagt både SKLs och SABOs tolkningar en god grund – med de eventuella effekter det får även på avkastningskrav, finansieringsmöjligheter och annat som ytterst kan påverka hyressättningen. På vissa håll kanske inte alls, på andra mer. Det har vi redovisat och det sista du kan anklaga oss för att förhala förhandlingarna. Vi har runt om i landet varit snabbt ute både med att påkalla förhandlingar och presentera generella yrkanden.
Hur konkurrenssituationen för Fastighetsägarna som organisation ser ut är väl ganska ointressant. Det är våra medlemmars möjlighet att konkurrera på lika villkor vi verkat och verkar för. Vad Öbos medlemskap hos oss har för betydelse i det här sammanhanget förstås jag därför inte. Trots dina försök att framställa oss som alienerade är det symptomatiskt att deras medlemskap upplevs som en allvarligare sak för dig än för både SABO och oss.
Nu tycker jag nog att du en aning lättvindigt minimerar betydelsen av det som en i princip enig riskdag har fattat beslut om.
Du säger att lagstiftarens uttalande om skillnaden mellan ”affärsmässiga principer” och ”affärsmässiga grunder” är ”svävande och till intet förpliktande”. Vidare säger du att det inte finns ”någon tydlig anvisning” och att lagstiftarens uttalande är ”allmänt hållet”. Av detta verkar du vidare dra slutsatsen att det nog inte har någon som helst betydelse i sammanhanget vad lagstiftaren sagt om de kommunala bostadsföretagen och varför man också valt en särskild form av affärsmässighet för dessa företag. Du verkar tro att lagstiftaren egentligen inte menade något med detta, eller kanske till och med att det var ett förbiseende.
Detta är nog den avgörande skillnaden mellan oss. Jag menar tvärtom att just det förhållandet att lagstiftaren har valt en annan benämning än vad som annars gäller, är centralt. Just det förhållandet markerar att lagstiftaren faktiskt menade något med det. För att använda ditt sätt att resonera; Varför skulle lagstiftaren annars välja denna benämning och knyta denna form av affärsmässighet till hur hyran bestäms? Varför har lagstiftaren särskilt bemödat sig att motivera en annan innebörd av affärsmässighet om man egentligen menade något annat?
Frågan som blir efter dina resonemang: kan vara affärsmässig på fler än ett sätt? Mitt svar är nog tämligen okontroversiellt, nej! Givet prissättningsmodellen – bruksvärdering i kollektivt förhandlad lösning – kan man inte bedriva en affärsmässigt principstyrd verksamhet med mindre än att ägarna har ett affärsmässigt syfte.
Riksdagen har beslutat om lagtexten, inte regeringens motiv. Det är ju lagtexten som skall tolkas i första hand, inte regeringens motiv. De senare är endast tolkningsdata där lagtexten är otydlig. Som lagtexten ser ut, är den nog tydligare än regeringens motiv som du har citerat.
När du medger att någon form av legal förändring har skett, förefaller det inte ologisk att också tillstå att läget mot tidigare också har förändrats, även om du inte vill ange vad som har förändrats.
//Jesper
Jesper, visserligen avslutade jag aldrig mina juridikstudier i Uppsala men när du hävdar att att "det är lagtexten som ska tolkas, inte regeringens motiv" så har du fel. Lagtexten ska tolkas på basis av de resonemang som förs i förarbetena till lagen. Så allt det som är motivtext utgör ett underlag för rättsinsatnsernas tolkning av lagen. Varenda dom innehåller också hänvisningar och tolkningar av lagstiftarens avsikt med en spec lag.
Jesper, ett ytterligare förtydligande.
Angående förarbetenas särskilda ställning i svensk rätt, från SOU 2008:38, EU allmännyttan och hyrorna, sid 308: ”En sådan lagstiftningsteknik används inte i Sverige, utan den gängse metoden i svensk lagstiftningstradition är i stället att, med utgångspunkt i ganska generellt hållna bestämmelser, i förarbetena ge mer detaljerade redovisningar för bestämmelsernas syfte och anvisningar för deras tillämpning”.
Vid oklarhet, Barbro, kan man hämta ledning i förarbeten. När lagtexten är klar saknas behov av regeringens motiv. Framförallt om motiven är oklarare än lagtexten eller i vissa fall kontradiktorisk. Rättskällehierarkin sätter förarbeten lägst numer, efter doktrin. I mitten av 90-talet lades t ex fram en doktorsavhandling om legalitetsprincipen inom skatterätten. Resonemanget blir en aning akademiskt, men slutsatsen blir att oavsett vad regeringen hade defnierat begreppet "affärsmässig" med, kan det knappast motsäga en allmän tolkning enligt normalt språkbruk vid tillämpning av lagtexten.
//Jesper
Skicka en kommentar