Den som kommer i närheten av Västmanlands läns tidning idag kan läsa en inlaga av Esa Pasanen, som är fastighetsjurist på Fastighetsägarna i Mellansverige.
Han beskriver vad han anser att årets hyresförhandlingar ska bygga på.
Nog för att det pågår ett omfattande tolkningsarbete av den nya lag, som styr de kommunala bolagen och delvis också hyressättningen, men ibland blir man onekligen lite extra förvånad.
Hyrorna ska inte "längre sättas efter självkostnadsprincipen", skriver han.
Nä, det är väl riktigt men det slutade man med för 10-15 år sedan. Det vet alla som förhandlat och det vet regeringen. I förslaget till ny lag skriver de mycket riktigt att bolagen sedan lång tid tvingats agera affärsmässigt.
Den nya lagen var till stora delar därför en anpassning av det som redan gällde.
Jag trodde att vi numera var överens med de privata fastighetsägarna om det?
Vidare skriver han att bolagen ska "driva verksamheten och sätta hyrorna efter rent affärsmässiga principer".
Det är helt rätt att företaget ska drivas efter affärsmässiga principer.
Men hyrorna ska inte ingalunda sättas efter affärsmässiga principer. De ska sättas efter förhandlingar. Bolaget ska visserligen drivas efter affärsmässiga principer men "med hänsyn till de begränsningar" som följer av annan lag eller regelverk. En sådan begränsning är hyresförhandlingslagen.
Bruksvärdessystemet har för övrigt inte förändrats ett dugg.
"Hyresgästernas efterfrågan ska styra". Det ska de inte. Det fanns förslag, i Mikael Kochs utredning, om att efterfrågan och betalningsviljan skulle styra hyran men alla de förslagen försvann under processen fram till den nya lagen.
Det trodde jag också att vi var överens med de privata fastighetsägarna om.
De säger visserligen att de kan kräva vad de vill och det kan de väl. Men de kan inte hävda att det finns ett lagstöd för den här typen av krav.
Hyresjusteringarna kan också bero på "hur attraktiv orten är i sig. Orter med stark tillväxt, befolkningsökning och brist på bostäder som exempelvis Västerås måste få en hyresjustering som tar hänsyn till detta", skriver han vidare.
Något sådant inslag finns inte. Bruksvärdessystemet bygger på att hyrorna ska sättas "som om marknaden var i balans". Detta just därför att bostadsbristen inte ska få påverka hyrorna. Det så kallade ortsbegreppet är inte heller ändrat i den nya lagen.
Jag vet inte vilken proposition fastighetsjuristen i Mellansverige läst, men det vore onekligen intressant att få veta vilka sidor ha läst allt detta på.
07 oktober 2011
Land ska med lag byggas - men hur ska den tolkas?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Men Barbro, vän av ordning och reda, nu får du faktiskt ta och ge dig. Det är tredje gången i ordningen som jag läser att du anser att efterfrågan inte styr hyressättningen. Men herregud, det ÄR en befintlig parameter i dagens hyressättning och HAR varit en sådan sedan flera år tillbaka. Naturligtvis är fastighetens läge, lägenhetens standard tunga och övervägande faktorer men efterfrågan finns med i underliggande dokument och bedömning vid den systematiserade hyressättningen.
anonym, efterfrågan är ingen parameter i dagens hyressättning. Däremot är hyresgästernas allmänna värdering om hur lägesfaktorn ska viktas en parameter.
Så har det varit i alla år.
Men det är stor skillnad på vad man menar när man hävdar att efterfrågan ska spela roll för hyran. Det var ett förslag som lanserades av Mikael Koch och som sedan skrevs bort. Han menade att hyran skulle höjas ända till efterfrågan upphörde.
Det kan tyckas vara en sematisk fråga men det är det inte.
Finns idag orter där den systematiserade hyressättningen kommit långt och där efterfrågan/läge haft och har stor betydelse för parterna när brukvärdesprinciperna skall fastställas. Därmed inte sagt att andra parametrar väger tyngre. Den generella uppfattningen, finns säkert undantag, är att ett bättre läge skapar en större efterfrågan och vice versa. Differensen mellan hyrorna på Östermalm kontra Flemingsberg är på tok för små, därav en icke fungerande hyresmarknad i Stockholmsregionen. Det är en semantisk tolkning av ordet efterfrågan och där skiljer vi oss åt i uppfattning.
Hur kan du som företrädare för hyresgästerna säga att vår efterfrågan inte ska få styra? Är det inte dags att hyresgästföreningen börjar betrakta hyresgäster som myndiga och beslutsmässiga medborgare?
"Vår efterfrågan" heter besittningskydd! Den ger hyresgästen rätt att hyra/bo kvar under förutsättning att hyresgästen följer de avtal som undertecknats med fastighetsägaren.
Efterfrågan i dessa sammanhang ovan handlar tyvärr om bostadsbristen. Så länge som det finns fler bostadssökande än lägenheter att hyra så vill fastighetsägarna liksom kunna skumma av grädden för mjölken och låta de som kan betala mest få tillgång till hyreslägenheterna. Var de som inte har samma betalningsförmåga skall bo bryr de sig inte ett smack om. Utan hänvisar till att "marknaden" kommer att lösa bostadsbristen. Som om det vore förbjudet idag att ta av avansen och investera i fastigheter!!
Söderhöna
Jag vet inte vad du kan om ekonomi, Söderhöna, men jag gissar att det inte är din starka sida. Om det skall finnas investeringskapital, måste det bildas. Om hyrorna är låga och följaktligen vinsterna låga, blir kapitalbildningen lidande. Avkastningen är högre på kapital på andra håll än i hyresfastigheter. dÄrför är underhållet eftersatt på många hålla.
Besittningsskyddet existerar inte i ett vacum. Du kan mycket väl ha kvar besittningsskyddet, även om hyrorna höjs. De har helt enkelt inget samband. Sedan kan ju högre hyror göra att man tycker sig ha svårt att behålla lägenheten, men besittningsskyddet är fortfarande oförändrat.
//Jesper
Skicka en kommentar