10 september 2013

En podcast för djuplodning och en utredning utan lod

I Kiruna o Malmberget pågår en samhällsomvandling av sällan skådat slag. Striden står het om vem som ska betala när husen riskerar att ramla ner i gruvhålen och städerna måste ritas om.

Men bakom oss lägger vi ett Kiruna med en säregen historia men som också säger mycket om vår samtid. Framväxten av Kiruna ägnas kanske med rätta liten eller ingen uppmärksamhet alls nu när det nya Kiruna ska formas.

Men så intressant det blir när det som snart är ett minne blott uppmärksammas.

Det är för lite av sådana djuplodningar. Det ska nu Sverige Arkitekter råda bot på. I den första podcasten får vi gå på stadsvandring i Kiruna med Dan Hallemar och Håkan Forsell.

Häng med på den och alla andra som kommer här.

Någon djuplodning verkar det dock inte vara fråga om när Fastighetsägarna tillsammans med Handelskamrarna ska ge sig på hyressättningen. I utredningsdirektiven har de för säkerhets skull skrivit in vad denna bokriskommitté ska komma fram till. De ska komma fram till att den hyressättningsmodell riksdagen fattade beslut om 2010 och som gäller from 2011 ska bort.

Inget att fundera över alltså för krisgruppen.
Annars hade de ju kunnat fundera på detta.

1. Leder inte friare hyressättning till att vi kommer att behöva sociala bostäder i Sverige? I andra EU länder är andelen sociala bostäder 15-35 procent av bostadsbeståndet (England, Frankrike, Holland, Danmark). I storstäder som Amsterdam, Paris och London är andelen ännu högre där upp till 50 procent är sociala bostäder. I Holland är drygt 75 procent av hyresbostäderna sociala bostäder.

42 procent av Holländarna har rätt att bo i sociala bostäder. I Frankrike utgör de sociala bostäderna cirka 17 procent av det totala beståndet.

60-70 procent av fransmännen har rätt att bo i de sociala bostäderna. Är det önskvärt att Sverige tar ett steg mot social housing? Vad kommer det att kosta för staten (2005 var Franska statens stöd till bostadssektorn 1,6 procent av BNP)? Vilken effekt kan det få för byggandet? Vilka hushåll kommer att gynnas/missgynnas?

2. Regelverk för hyressättning är inget konstigt i EU-sammanhang. I Frankrike är hyressättningen reglerad genom HLM (habitation à loyer modéré). I Tyskland skyddas sittande hyresgäster av en referenshyra, mietpreis, och kappungsgrenze som är ett tak för den som bott länge.

Dessutom är fastighetsägarna skyldiga att informera hyresgästen om vilken referenshyra som råder om hyran skall höjas. I Tyskland kan löpande underhåll inte leda till hyreshöjningar. I Holland är alla hyreslägenheter med en hyra under ca 7200 kr/mån sociala bostäder. Årliga hyreshöjningar är reglerade för dessa bostäder.

Kommer en avreglering i Sverige verkligen innebära färre regler? Vilka nya regler kommer att krävas för att klara behoven av sociala bostäder?

Detta hade de kunnat fundera på. Om funderandet hade varit fritt vill säga. Men det är det inte.

Inga kommentarer: