För 31 år sedan lämnade jag in en motion om obligatorisk bostadsförmedling

En kö till en gammal bostadsförmedling i Helsingborg.

I september 2009 ska Malmö äntligen få en bostadsförmedling. Tänk att det sitter så långt inne detta med att införa rättvisa och konsumentvänliga sätt att förmedla hyresrätter. Det kan inte finnas någon annan vara eller tjänst där man lägger ner så mycket tid och kraft på att försvåra för konsumenterna. Att på ett lättillgängligt sätt visa upp vad man har att erbjuda är en helt främmande tanke på hyresmarknaden.

Annonser, visningar och homestyling är förbehållet villor och bostadsrätter. Det hela är lite obegripligt. I ett utvecklat IT-samhälle som Sverige verkar det korkat att människor ska jaga fastighetsregister och kolla telefonkataloger för att hitta fastighetsägare som kan tänkas ha en ledig lägenhet. Det finns 45 000 privata fastighetsägare, så det är inte gjort i en handvändning. De som gör sig grova pengar på en marknad där man ägnar sig åt att tjuvhålla på och hemlighålla sina produkter är en lång räcka privata förmedlare och svartuthyrare.

I min flytt ingår att sortera papper vilket är rätt så kul och emellanåt lite lätt deprimerande. Under mina år i riksdagen på 70-talet ägnade jag mig åt ekonomisk brottslighet, det vill säga att bekämpa densamma. Hyreshus var då föremål för en omfattande spekulation, i många fall för att dölja annan brottslighet. I de osorterade pappershögarna hittade jag igår en motion som jag lämnade in den 23 januari 1978 om obligatorisk bostadsförmedling. Det är 31 år sedan. Inte går det fort inte.