Nöjesguiden är en svensk gratistidning med inriktning på bland annat nöje, musik, film och uteliv. Den utkommer varje månad och distribueras i huvudsak i större städer, i tidningsställ placerade på välbesökta ställen som till exempel centralstationer och musikaffärer.
Regeringsförklaringen är statsministerns tal inför riksdagen. Där redovisar statsministern vilka mål regeringen har med sin politik. Den läses upp en gång per år vid riksmötets öppnande och distribueras till bland annat riksdagsledamöter och TT.
Avsaknaden av bostadspolitik har fått så förödande konsekvenser så till och med den nöjesinriktade Nöjesguiden har känt sig föranlåten att använda 20 000 tecken för att beskriva eländet på bostadsmarknaden. Rubriken är ”Var ska vi bo?
Regeringen använder 34 tecken i regeringsförklaringen till samma sak. Men frågan om var vi ska bo har ännu inte nått författarna till regeringsdeklarationen varför det inte finns några försök att besvara den.
Om Reinfeldt är intresserad av att få några röster från de som jagar bostad så kan han ju höra efter med Nöjesguiden om han får knycka deras beskrivning till nästa år.
Tänk så härligt det vore om Regeringsförklaringen kunde kryddas med lite inside stories om hur det egentligen förhåller sig på bostadsmarknaden.
För nog borde du kunna knåpa ihop fler än 34 tecken till nästa gång, Reinfeldt?
34 tecken krävs för att skriva, Hyresrättens ställning ska stärkas. Fast några ställningsstärkande åtgärder har ännu inte sett dagens ljus.
27 januari 2012
Nog borde du kunna knåpa ihop mer än 34 tecken, Reinfeldt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Min bostad! Mitt hem, är min grundläggande trygghet - allas som har en.
En grund som ingen ska kunna ta ifrån mig. Platsen vi utgår ifrån, där vi har allt som vi står för. Den står för integritet, tillhörighet, säkerhet, vår trevnad och utgör en grundförutsättning för att vi ska kunna existera och leva ett någorlunda "normalt" liv.
För de allra flesta är det en självklarhet att ha en egen bostad att komma hem till.
Många människor som inte har det hamnar ganska snart i missbruk, får psykiska besvär, ofta framkallade av all den ångest och stress som det innebär att inte ha en fast punkt i livet. Hur kan vi låta människor som aldrig befunnit sig i denna situation tro att de kan sätta sig in i och förstå vad en hemlös behöver?
Hur ska dessa oförstående människor kunna känna hur det känns att längta efter ett hem?
På grund av denna okunskap och bristande förståelse skapar vi istället en mycket snabbt växande sekundär "boendemarknad" där problemorienterade social-frivilligproffs skapar sig sin egen inkomstbringande grundtrygghet. Alla dessa kontrollerande och fostrande "boenden" som byggs för hemlösa och fattiga, byggs bara i "skademinskningssyfte". Och i dessa ”där-har-du-för-att-du-är-en-sådan-där- boenden” ska du vara mycket tacksam, även om du vet sanningen om den ofta livslånga väntan på ett tryggt hem.
Våra röstfiskande politiker hörs inte någonstans debattera eller skämmas över detta enorma problem som hela tiden växer.
Varför ger vi vårt förtroende till politiker som ena året är i opposition och säger; det behövs byggas en massa billiga hyresrätter. För att året efter sitta vid makten och bygga lika dyrt och stort som alltid.
Varför är det ingen politiker som väljer att prata klarspråk om varför vi inte bygger bort bostads/hemlösheten?
Kan allt bero på hur mycket bostadsrätterna skulle sjunka i värde eller den sänkta hyresnivån om det skulle finnas bostäder till alla?
Kanske är dessa frågor för känsliga och skamliga att tala om, i alla fall om de vill fortsätta som politiker.
De väljer istället att tala om trängselavgifter, superarenor, skatter, istället för att prata om att det dör människor på våra gator på grund av en totalhavererade bostadspolitik.
Det finns nollvisioner om antalet döda i trafiken, men inte i hemlöshet. När alla människor har fått en bostad kan vi sedan ge det stöd och den hjälp som behövs för att behålla den för de som vill eller behöver det.
Vi kan inte fortsätta skylla på missbruk, skulder, psykiska sjukdomar eller de problem vi hela tiden söker efter så länge människor dör.
Problem föder problem. Okunskap föder okunskap. Fördomar föder fördomar, men vänskap föder vänskap och lösningar bygger trygghet.
Skicka en kommentar