Tiotusentals människor är oroliga för hyreshöjningar. Därför går jag och drar ett band med 59 997 namn på till Riksdagshuset. Jag tänker på alla som nätt och jämt klarar årets hyreshöjningar. Hur de ska klara sig om det blir ännu svårare för oss att hålla emot kraven på hyreshöjningar. Jag möter många heja på-rop och uppmuntrande nickningar längs demonstrationsvägen (se filmen här).
Jag vet inte om det rörde sig några politiska analytiker på Drottninggatan denna regniga torsdag. Men om det var så borde de ha gått hem till sina uppdragsgivare och rapporterat att det där med hyreshöjningar inte verkar vara en valvinnande fråga. Jag hann inte mer än ut från riksdagshuset så kom tidningen Riksdag och Departement ut med ett nytt nummer.
”Vi vill ha Socialdemokraternas stöd för en ny politik. Det vore en pyrrhusseger att genomföra en reform som inte står sig över flera val framåt", säger Mats Odell i intervju med R&D. Mats Odell välkomnar tankegångarna från socialdemokraternas rådslag i bostadsfrågor, där man ställt sig bakom en utveckling mot högre hyror i attraktiva områden och större möjligheter för den enskilde att äga sin bostad. Socialdemokraterna har närmat sig regeringens syn på dessa frågor, säger han. Jag tycker att det är en helt fantastisk mening. Välkomna en utveckling mot högre hyror! Vadå välkomna?
Kan någon någonstans föreställa sig en politiker som går ut och välkomnar en utveckling mot:
1. Högre matpriser
2. Högre boendekostnader för villaägare
3. Högre boendekostnader för bostadsrättsinnehavare
4. Högre hyror för studenter
5. Högre avgifter i äldreboendet
Välkomna?
Konung Pyrrhos av Epirus led stora förluster vid sin seger över romarna vid Auscu-lum 279 f. Kr. och påstås efter drabbningen ha utropat: "En sådan seger till och jag är förlorad." Man kan förstå att Mats Odell är rädd för sådana segrar.
Men vad säger socialdemokraterna? Välkomnar ni verkligen en utveckling mot högre hyror? Närmar ni er alliansen?
Vad säger (mp) och (v)?
Och vad säger (c ), (fp) och (m), välkomnar ni högre hyror?
Svara i kommentatorsfältet (eller mejla svar om ni hellre vill göra det: barbro.engman@hyresgastforeningen.se).
27 januari 2009
Konung Pyrrhos av Epirus - eller att välkomna hyreshöjningar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Nej, Barbro, vi välkomnar verkligen inte högre hyror och det är kanske därför Mats Odell inte ser oss i vänstern som några han vill samarbeta med. Vi i Vänsterpartiet ser allmännyttans hyresnormerande roll som oerhört viktig för att pressa ner hyrorna och även i framtiden kunna har ett fungerande hyrestak. Den efterfrågestyrda hyran som Mats Odell önskar sig (och även (s) har närmat sig) kommer att driva upp hyrorna i centrala delar av Stockholm, Göteborg och Malmö men även i andra stora städer i Sverige till nivåer där nuvarande hyresgäster kommer att tvingas bort. Det är så nära marknadshyror vi kan komma och alla sådana hyressystem tar vänsterpartiet bestämt avstånd ifrån. Att vi sedan behöver se över bruksvärdessystemet är en annan sak och måste kombineras med ett fortsatt stabilt hyrestak. Vi vill också stimulera byggandet av fler hyresrätter, vi vill stärka allmännyttans ställning och vi vill ha ROT-avdrag också för ombyggnationer i flerfamiljshus. Men det visste du väl redan?
Hälsningar
Lars Ohly
Mejlsvar från Carina Moberg (s):
Nej, vi välkomnar verkligen inte en utveckling mot högre hyror. I det stora hela fungerar det bra som det är idag. Vi ser inte något behov av att göra några större förändringar i hyressättningssystemet utom på ett område - hyresgästerna måste få ett bättre skydd mot stora hyreshöjningar när lägenheten renoveras.
Bruksvärdessystemet ska vara kvar. Hyrorna ska baseras på hyresgästernas gemensamma värderingar. Värderar hyresgästerna läget ska det också vägas in. På en del håll, framför allt i Stockholm, har man inte satt hyrorna utifrån bruksvärdessystemet. Nu har man inlett arbetet med att se över hyrorna på samma sätt som man gjort på många andra håll i landet – bland annat i Malmö - och det är bra. Likvärdiga lägenheter ska ha lika hyror. Det ska finnas ett hållfast hyrestak som skyddar hyresgästens rätt att bo kvar. Parterna på hyresmarknaden måste stå för konstruktionen av det hyrestaket. Om de inte kan bli överens överlåter de till politiska beslut att ta över. Lika lite som vi vill ha politiskt satta löner vill vi ha politiskt satta hyror.
Om högre hyror i centrala, attraktiva delar i en storstad kompenseras med lägre hyror eller lägre hyreshöjningar i ytterområdena har jag inga problem att acceptera dessa hyreshöjningar.
I Malmö har man en större spridning av hyresnivåerna och vad jag vet fungerar det bra.
Centerpartiet ser inte marknadshyror som en lösning men att hyreslagstiftningen behöver förändras är det ingen tvekan om. I detta ligger bl.a. att ta bort allmännyttans hyresnormerande roll. Däremot är förutsägbarheten för hyresgästerna viktig. Undertecknade avtal ska gälla och man ska vara trygg i sitt boende.
Låt mig konstatera att den modell som hyresgästföreningen företräder har skapat just den bostadsbrist som vi har idag, där många helt saknar bostad och det gäller inte minst våra ungdomar. Vi måste därför ha modet att förändra och pröva nya vägar och i det arbetet ser vi gärna att hyresgästföreningen bidrar från sin horisont.
Hälsningar
Lennart Pettersson riksdagsledamot(C)
Centralt läge = marknadshyra = rättvisare hyra.
Frågan är varför någon skulle vilja bo i en hyresrätt när en bostadsrätt tvärs över gatan kostar lika mycket och då får man tillgodoräkna sig värdeökningen, få en ren självkostnad och slipper allmännyttans påhittade hyreshöjningar.
Hyresgästföreningen är historia den dagen bostadsbristen är bortbyggd, kanske något riksdagsparti kan ombesörja.
Det finns naturligtvis ingen som välkomnar en hyreshöjning i sig och det är inte det som handlar om. När det sedan gäller att människor är oroliga för hyreshöjningar tycker jag att alla måste ta sitt ansvar i debatten och föra en saklig debatt utan övertoner.
Vad handlar det då om?
Skall den bostadsbrist som finns på väldigt många håll i landet få en lösning måste vi ge förutsättningar för en bättre fungerande hyresmarknad med ett långsiktigt hållbart regelverk där alla känner sig trygga och kan agera långsiktigt. Gäller såväl hyresgäster som fastighetsägare och byggare.
Precis som Odell säger i artikeln så talar ingen längre om marknadshyror. Vad de flesta däremot är överens är att vi skall behöver ett reformerat bruksvärdessystem som verkligen speglar människors värderingar. Som jag uppfattar det har man kommit betydligt längre med detta i Malmö, men även i Göteborg, om man jämför med Stockholm. De flesta människor tycker nog att det är rimligt att betala mer i hyra i ett attraktivt läge än i mindre attraktivt. Inte minst Malmömodellen har man visat detta.
Folkpartiet står bakom att ta bort allmännyttans hyresnormerande roll, men vi säger också att det innebär att det måste skapas en annan typ av skyddsregel för orimliga och oförutsägbara hyreshöjningar. De bästa är naturligtvis om hyresmarknadens parter kan komma överens om detta.
Vad Folkpartiet välkomnar är med andra ord en väl fungerade hyresmarknad.
@Lennart Pettersson:
Tanken är alltså att det ska vara dyrt att bo i ett fint kvarter? Därmed är det bara den som har det gott ställt ska kunna bo på fina gatan? Har jag tolkat dig rätt?
@Lars Tysklind
Du säger:
"Det finns naturligtvis ingen som välkomnar en hyreshöjning i sig och det är inte det som handlar om."
Nähä, vad handlar det om då? Om det inte handlar om en möjlighet för hyresvärdar att tjäna mera på sina fastigheter är du kanske är du ute efter samma sak som Lennart Pettersson, att sortera människor efter inkomst?
Nej för alla ska betala lika mycket? De som bor i förorterna ska betala lika mycket som de som bor centralt? VANSINNE!!!
>>Roberth: Nej, naturligtvis ska inte alla betala lika mycket. Så ser det inte ut och tanken är heller inte att det ska se ut så. En bra lägenhet ska ha högre hyra än en sämre. Såklart.
Tycker att det är otroligt fräckt av Lennart Pettersson riksdagsledamot(C), att skylla på att det är hyresgästföreningens fel att det är sådan bostadsbrist idag. Jag anser att det är all utförsäljning av alla hyresrätter som gör att det är sådan brist på bostäder idag. Det har väl knappast hyresgästföreningen ordnat.
Mejlsvar från Ewa Thalén Finné (m):
Vi välkomnar att resonemang kan föras runt frågan om hyressättningen.
Fakta kvarstår att hyressättningssystemet och framför allt allmännyttans hyresledande roll är mycket omdiskuterad inom bostadspolitikens område.
De privata fastighetsägarna är en grupp som är mycket kritiska, möjligen på olika grunder men många framhåller att de gärna skulle vilja föra en egen dialog med sina hyresgäster, även ”Allvill” utredningen konstaterar att utifrån konkurrensskäl är den rollen mycket tveksam. Till och med de allmännyttiga företagen själva kan tänka sig att få slippa vara hyresledande. Å andra sidan finns ni inom Hyresgästföreningen som tycks anse att det är den enda tänkbara skyddsregeln som kan finnas.
När det gäller resonemang runt hyressättning, hyror och hyresnivåer blir gärna tonen i debatten både onyanserad och hög. Framför allt blir debatten mycket hög i Stockholm, medan man på många andra håll i detta land knappt förstår frågan.
Vi kan konstatera att vilka hyresnivåer som ska gälla självklart skapar diskussioner mellan dem som bor i ett område och dem som bor i ett annat, mellan dem som har en bostad och dem som ännu inte har någon, mellan dem som bor i ett mer attraktivt område och dem som bor i områden som inte ses som lika attraktiva, mellan dem som har en större börs och dem som har en mindre. Det är naturligt att dessa olika intressen alltid måste vägas mot varandra.
Att ta steg som påminner om de steg som tagits i Malmö när det gäller hyressättning tror vi är viktigt. Ofta hävdas det från bl.a. ert håll att det har man minsann gjort i Stockholm, utifrån den kunskap som vi fått när det gäller Malmömodellen skulle jag vilja påstå att så inte är fallet.
Att ha en hyressättning som har som utgångspunkt att spegla hyresgästers preferenser i generella termer, tror jag är viktigt. Det innebär att en lägenhets standard så väl som läge ska vägas in. Ungefär så ser det ut redan i dagsläget men utredningen pekar på att läget troligtvis behöver väga aningen tyngre. Dock är det ju inte på något sätt det enda som kan spela in.
För att över huvudtaget kunna diskutera bostadspolitik tror vi att det är viktigt att man kan göra både bredare och djupare analyser. För oss står det tämligen klart att subventionspolitiken inte har varit speciellt framgångsrik när det gäller byggandet av hyresrätter. Det gör bland annat att vare sig byggare eller fastighetsägare behöver se över sina metoder för både byggande och beställningar, vi anser att det är viktigt att sätta ett stort tryck på branschen för att de öka sin produktivitet och effektivitet.
Naturligtvis kan det vara viktigt för stabiliteten och förutsägbarheten att vi kan få till stånd breda politiska uppgörelser om bostadspolitiken. Detta förutsätter dock att vi i grunden delar vissa problemformuleringar. Om så är fallet är breda lösningar bra för alla parter.
Byggandet i Sverige kommer i år att bli mycket lågt, till största delen beroende på finanskrisen. Å andra sidan har byggandet inte hängt med utvecklingen på många år, och en bidragande orsak är hävdar branschen bristande lönsamhet för nybyggnationer. Men som jag skrev ovan vet vi också att byggbranschen har en låg produktivitetsökning, bland annat på några få dominerande byggföretag och ett låst läge mellan arbetsmarknadens parter. Åt det sistnämnda kan vi dock inte göra så mycket åt.
Å andra sidan är ju egentligen en lågkonjunktur guldläge för ökat byggande av just hyresrätter då priserna på material är sjunkande och byggnadsarbetare finns tillgänliga.
Att konsekvenserna av en mer realistisk bostadspolitik skulle bli enligt vad Barbro Engman listar på sin blogg stämmer inte. Ingen har föreslagit höjda hyror för studenter, ökade avgifter för äldreboenden eller större kostnader för villaägare. Däremot vet vi ju att över tid ökar både kostnader och löner.
Ewa Thalén Finné (M)
Det grundläggande problemet är att Hyresgästföreningen anser sig kunna översätta hyresgästernas värderingar till "rättvisa" hyror. Problemet är bara att värderingarna kraftigt skiljer sig åt mellan människor. Av den anledningen hittar vi inte endast ett märke standard-cornflakes i matbutikerna utan en uppsjö av märken i olika prisklasser. Som tur är saknar vi en matprisförening som anser sig veta vad apan vill betala för varan, det avgör apan bäst själv.
Det enklaste sättet att sätta priserna är att låta hyresgästerna bestämma på samma sätt som vi alla gör i en matbutik: anser vi att priset är för högt köper vi inte varan.
En hälsning från det söndersubventionerade rikemansreservatet.
/Apan
Hej Apan på gatan, kul att höra av dig igen. Likt cornflakes paket finns det en uppsjö av lägenheter. Stora, små, kaklade, oklaklade, dusch, bad, inte bad, kokvrå, altaner på 40 kvm, kyffen över gården, ute i skogen, vid hötorget osv. Du ska betala hyra i relation till den standard och kvalitet du får. Hyran ska vara olika för olika lägenheter och lika för lika lägenheter. Det är egentligen ett kvalificerat kvalitetssäkringssystem om det användas precis som tänkt. Husen ska hållas i gott skick om hyrespengarna ska ticka in.Nu behöver man ju inte tycka om den typen av konsumnetskydd i alla fall om man tycker att en bostad är som vilken ost som helst. Nu är det ju lite löjligt att ta just mat, det finns väl inget som är så genom reglerat och där det finns så mycket subventioner och EU pengar.
Ewa Thalén Finné har tydligen skrivit ett svar till dig på sin blogg: http://ewatf.wordpress.com/2009/02/02/svar-till-hyresgastforeningen/
Alla lägenheter är olika. De har olika byggnadskostnader, olika underhållskostnader och de har olika hyresgäster. I Barbros marxist-leninistiska hyreskasernsvärld är dock alla hyresgäster lika och betalar en fiktiv hyra som inte alls stämmer med självkostnaden. Tycker du ska införa rättvisare hyra bland bostadsrättsföreningar, kunde bli intressant och se vilka som skulle bo kvar då.
Mejlsvar från Jan Lindholm (mp)
Barbro Engman har naturligtvis rätt, ingen politiker förespråkar höjda matpriser eller höjda boendekostnader och det gör naturligtvis inte miljöpartiet de gröna heller. Miljöpartiet förespråkar i grunden marknadslösningar men inser att det rätt ofta krävs att samhället justerar de avarter och orimligheter som rena marknadslösningar kan leda till. Det är av den anledningen vi exempelvis förespråkar ekonomiska styrmedel som sänker priset på arbete för att öka sysselsättningen och höjningar på skatter och avgifter på föroreningar och ändliga råvaror i syfte att stimulera ren teknik och öka återbruk och återanvändning.
Något egenvärde i höjda hyror kan Miljöpartiet inte se. Vi har däremot kunnat konstatera att hyrorna idag inte alltid återspeglar det värde hyresgästerna uppfattar att de får för pengarna. Vi har uppfattat att såväl hyresgästerna som hyresgästföreningen är positiva till en ökad differentiering av hyrorna utifrån en värdering av de enskilda lägenheternas upplevda värde. Det har utvecklats modeller för detta på flera håll bl.a. den så kallade Malmömodellen.
Vid en sådan ökad differentiering av hyrorna bör det rimligtvis vara lika självklart att hyror i mindre attraktiva lägen och i eftersatta lägenheter sänks som att hyror höjs. Vi anser även att denna förändring inte bör drabba de boende fullt ut omedelbart utan i första hand genomföras i samband med att lägenheterna byter hyresgäst. Det är inte rimligt att den som bott i en lägenhet under lång tid och just genom detta själv mycket troligt ha bidragit till områdets och lägenhetens attraktivitet skall utsättas för stora förändringar av de ekonomiska villkoren. En bostad är mer än tak över huvudet, det är en del av den boendes liv, och individens sociala nätverk som oftast finns i närområdet är viktigt att värna. Vår uppfattning är att hyresgästerna själva utgör en del av det vi kallar bovärdet och att det är orimligt att fastighetsägaren skall kunna ta betalt för något som de inte erbjuder utan som de boende själva skapar. Vi menar därför att den här typen av omvärderingar inte kan få genomslag i någon väsentligt snabbare takt än omflyttningstakten.
Miljöpartiet värnar även mångfald i boendet. Det innebär att vi försöker förhindra en utveckling där privatisering och standardhöjningar i vissa områden på sikt tvingar bort vanligt folk vilket leder till att de mest betalningsstarka samlas i dessa områden. Vi anser att en sådan utveckling kan vara farlig. En blandning av bebyggelsen såväl i fråga om upplåtelseformer och standard är en förutsättning för att en sådan utveckling inte skall bli verklighet. Vi är därför motståndare till att en utveckling mot ökad differentiering av hyror utifrån upplevd standard av fastighetsägarna används för att aktivt i samband med renoveringar och byte av hyresgäster till att förändra bostäderna så att segregationen ökar.
Detta är alltså vår generella inställning till hyresnivåer. Vi tror det är positivt med de förhandlingar som pågår om att i ökad utsträckning anpassa hyrorna utifrån de faktiska värden hyresgästerna uppfattar att lägenheterna har. Vi är dock oroade över att hyreshöjningar tycks vara vanligare än hyressänkningar som resultat av dessa överenskommelser.
Eftersom vi i grunden förespråkar marknadsekonomi så menar vi att det måste vara möjligt för den som förvaltar en fastighet att få täckning för sina kostnader och ha möjlighet att göra en rimlig vinst på sitt förvaltande. Vi har uppfattningen att det har varit och fortsatt är mycket lönsamt att förvalta äldre hus och att problemet med lönsamhet i huvudsak är kopplat till nybyggnation.
Oppositionspartierna är överens om att regeringens förändringar av villkoren för nyproduktion har varit förödande för branschen. Förmodligen finns det vissa skillnader mellan S, V och MP när det gäller detaljer om hur offentliga stödformer skall utformas men vi är överens om att det krävs stöd i någon form för att få fart på nybyggnation av hyresrätter. Räntegarantier och räntesubventioner kan vara en form men vi har inte låst oss utan det är sådant som skall förhandlas inom ramen för de olika arbetsgrupper som nu skall börja arbeta inom ramen för samverkan mellan de tre oppositionspartierna.
Den ryckighet i villkor som finanskriser, konjunktursvängningar och politiska omsvängningar skapar leder till ökade kostnader. De två första fenomenen är det svårt att styra över men vi kan åtminstone försöka verka för långsiktiga regler och villkor för att underlätta. När politiskt motiverade förändringar skall genomföras är det viktigt att det sker i samarbete med de berörda så att skadorna minimeras. Den situation vi befinner oss i nu är till stor del konsekvensen av en desperat förändringsvilja hos en nytillträdd regering som fullständigt struntat i effekterna av sina beslut i den verklighet som företag och konsumenter lever med. Så blir det när ideologi går före förnuft.
Jan Lindholm, riksdagsledamot (MP)
Skicka en kommentar