Igår föreslog de rödgröna ett investeringsbidrag för att få igång byggandet . Sådant hamnar bara i byggarnas fickor, säger Mats Odell.
Sänkta skatter hamnar bara i byggbolagens egna fickor, säger Lars Ohly i Svenska idag.
Uppenbarligen menar bägge två att så fort man gynnar byggandet genom avdrag eller bidrag så hamnar det i fickorna hos byggbolagen.
.
Då kan man ju tycka att de som kan stoppa varenda extra krona i fickorna inte skulle behöva några pengar överhuvudtaget. Det är väl bara att bygga på, de har uppenbarligen de medel som behövs..
Men det byggs inte i tillräcklig omfattning. Det är alla överens om.
Den vanligaste förklaringen är trots allt att det inte går att räkna hem kalkylerna. Bruksvärdessystemet ”hindrar värdarna från att sätta hög hyra varför husen stannat på ritborden” som Malin Siwe uttrycker det i DN idag.
Då kunde man ju tycka att det vore bra om de fick lite hjälp på traven att räkna hem kalkylen inte minst därför att hyresrätten har mindre bidrag och avdrag än andra upplåtelseformer.
Men där låser det sig. Jag kan givetvis dela oron för i vems fickor pengarna hamnar för det brukar inte vara i hyresgästernas.
För att investeringsbidrag ska få effekt på hyrorna måste de nämligen kopplas till ett krav på att det ska leda till lägre hyror.
Sven Bergenstråhle utredare på Hyresgästföreningen har botaniserat i statistiken och funnit att den gången vi hade investeringsbidrag som var kopplade till hyrorna minskade också produktionskostnaderna.
För det är de som måste ner.
Malin Siwe har en uppräkning av det hon anser vara brister i byggsektorn.
Man kan tillägga att detta är en bransch som också begåvats med ett antal statliga utredningar med namn som Skärpning gubbar och Sega gubbar just därför att det är det som behövs och hindrar ett effektivt byggande med ständigt galopperande byggmaterialkostnader.
Ändå blir hennes slutsats att hyrorna måste upp så att de kan täcka upp alla dessa miljarder det kostar att ha ett ineffektiv byggande.
Märkligt varför ska hyresgästerna betala för kvalitetsbrister, bristande logistik, ålderdomliga strukturer och bristande konkurrens?
Så till slut Malin Siwe, det finns inga betalningsvilliga som inte kan få en hyresrätt. Det vimlar av nyproduktion på nivåer som de flesta inte kan drömma om.
Det finns dessutom en alldeles särskild lag om presumerade hyror som innebär att nyproduktionshyrorna på höga nivåer ligger utanför bruksvärdesystemet.
Byggarna klagar ändå..
Sänkta skatter hamnar bara i byggbolagens egna fickor, säger Lars Ohly i Svenska idag.
Uppenbarligen menar bägge två att så fort man gynnar byggandet genom avdrag eller bidrag så hamnar det i fickorna hos byggbolagen.
.
Då kan man ju tycka att de som kan stoppa varenda extra krona i fickorna inte skulle behöva några pengar överhuvudtaget. Det är väl bara att bygga på, de har uppenbarligen de medel som behövs..
Men det byggs inte i tillräcklig omfattning. Det är alla överens om.
Den vanligaste förklaringen är trots allt att det inte går att räkna hem kalkylerna. Bruksvärdessystemet ”hindrar värdarna från att sätta hög hyra varför husen stannat på ritborden” som Malin Siwe uttrycker det i DN idag.
Då kunde man ju tycka att det vore bra om de fick lite hjälp på traven att räkna hem kalkylen inte minst därför att hyresrätten har mindre bidrag och avdrag än andra upplåtelseformer.
Men där låser det sig. Jag kan givetvis dela oron för i vems fickor pengarna hamnar för det brukar inte vara i hyresgästernas.
För att investeringsbidrag ska få effekt på hyrorna måste de nämligen kopplas till ett krav på att det ska leda till lägre hyror.
Sven Bergenstråhle utredare på Hyresgästföreningen har botaniserat i statistiken och funnit att den gången vi hade investeringsbidrag som var kopplade till hyrorna minskade också produktionskostnaderna.
För det är de som måste ner.
Malin Siwe har en uppräkning av det hon anser vara brister i byggsektorn.
Man kan tillägga att detta är en bransch som också begåvats med ett antal statliga utredningar med namn som Skärpning gubbar och Sega gubbar just därför att det är det som behövs och hindrar ett effektivt byggande med ständigt galopperande byggmaterialkostnader.
Ändå blir hennes slutsats att hyrorna måste upp så att de kan täcka upp alla dessa miljarder det kostar att ha ett ineffektiv byggande.
Märkligt varför ska hyresgästerna betala för kvalitetsbrister, bristande logistik, ålderdomliga strukturer och bristande konkurrens?
Så till slut Malin Siwe, det finns inga betalningsvilliga som inte kan få en hyresrätt. Det vimlar av nyproduktion på nivåer som de flesta inte kan drömma om.
Det finns dessutom en alldeles särskild lag om presumerade hyror som innebär att nyproduktionshyrorna på höga nivåer ligger utanför bruksvärdesystemet.
Byggarna klagar ändå..
10 kommentarer:
Finns bara ett svar= Marknadshyror
Barbro skriver; Märkligt varför ska hyresgästerna betala för kvalitetsbrister, bristande logistik, ålderdomliga strukturer och bristande konkurrens?
Det roliga i detta är att HGF och hyresmarknaden också genomsyras av ålderdomliga struktureroch bristande konkurrens.
Det mest rimliga är väl att marknaden skulle få styra då skulle den som bor i hyresrätten få betala det pris som den är värd och de byggbolag som inte håller måttet skulle gå i konkurrs och försvinnna.
Mvh
Jonas
I stort har du ju en ganska bra analys av hur byggindustrierna fungerar, eller inte ska man kanske säga. Det finns ju siffror från Eurostat som visar att de svenska produktionskostnaderna kanske är mer än 40% högre än i andra rika EU-länder.
I så fall innebär det att subventioner för byggande inte löser det strukturella problemet, utan snarare symptomet för hyresgästen - det vill säga bostadsbristen.
Istället får alltså skattebetalarna hosta upp pengarna och industrin behöver inte fortsätta granskas och bättras - de tjänar ju pengar ändå.
Tycker ni borde belysa detta mer än att efterlysa bidrag eller skattesänkningar till en ineffektiv bransch. Sedan förstår ju de flesta att behövs fler bostäder men vi borde ju jobba för långsiktigt hållbara lösningar. Vad händer med subventioner när man byter regering? Och kan subventioner verkligen kompensera för exempelvis en finanskris? Framförallt ska man kanske fråga sig om de bör kompensera, eller om det är själva finanskrisen man ska försöka rätta till.
Sedan kan man ju också fråga sig om fler subventioner och regler är svaret, för vad var då frågan? Är inte redan bostads- och byggbranscherna några av Sveriges mest reglerade? Det är en fråga som berör och då är det naturligt att vi alla blir lite klåfingriga och går in och vill peta det hela till rätta, i all välmening.
Jonas: Din analys om att dåliga byggbolag skulle försvinna vid införande av marknadshyror, bygger på att det skulle finnas ett större utbud än efterfrågan på marknaden. Dessvärre är bostadsbristen idag så omfattande att detta skulle ta lång tid. Och hur villiga skulle fastighetsägarna vara i att bygga bort bristen om detta skulle innebära lägre hyror? För när utbudet är större än efterfrågan, skulle hyrorna behöva sänkas. Så länge utbudet inte matchar efterfrågan, kommer människor tvingas att betala mer än de kanske skulle vilja för att få någonstans att bo.
Marknadshyror är ingen automatisk lösning på problemet. Det är en stor skillnad på en sådan marknad jämfört med exempelvis telefoni-marknaden där det alltid kommer finnas fler abonnemang än kunder.
Skulle vi dessutom hamna i ett läge där hyrorna äter upp en mycket större del av människors inkomst, skulle hela landets ekonomi förändras drastiskt. Människor skulle inte kunna spendera lika mycket på annat, och frågan är vad det skulle få för konsekvenser i längden...
Hej Henric
Ja det skulle ta lång tid men det skulle i alla fall bli rätt på sikt!
Mvh
Jonas
Bristande marknadshyra, kraft och konkurrens? NIX.
Marknadens konkurrens bidrar inte till ökad produktion. De som påstår detta saknar basal kunskap eller erfarenhet av att bygga!
Stockholm kommun tar ut avgifter från byggbolag på minst 1/3 av totalt marknadsvärde. Högre hyra och vinst för fastighetsägare leder inte till flera hus.
Byggproduktion styrs av politik och mindre av ren byggkostnad. Jämför gärna pris på markanvisning från kommun med försäljningspris.
Indirekt skatt: En lösning är att kommuners kommunala byggbolag bygger mer på kommunal mark = billig stimulans.
Hälsar genuin Stockholmare
"Finns bara ett svar = Marknadshyror"
Googlesök "housing shortage" - gärna i kombination med "affordable" eller "low income".
Eller strunta i det - kanske lika bra att behålla skygglapparna på.
Ledsen farbror frej vi bor i sverige.......
Googla gärna på skygglappar och hyresgästföreningen!
Mvh
Jonas
Jonas: Så bara för att vi bor i Sverige, så går det inte att kolla på internationella jämförelser där det finns marknadshyror? Det fungerar nämligen inte helt optimalt i andra länder, bara för att marknaden styr.
Hej Henric
Visst kan man göra internationella jämförelser. Men att i som detta fall jämföra med USA blir för svårt. De ha nästan 300 miljoner invånare och ett helt annat system för hur man belånar bostäder och sätter hyran. Åk dit så kommer du att förstå (jag har bott där i 3 år)
Men en sak kan jag säga om jag skulle tvingas jämföra är att marknadshyrorna i USA fungerar mycket bättre än brukvärdesprincipen i sverige. (Självupplevt)
Mvh
Jonas
Om inte hyresgästerna ska behöva betala för en ineffektiv industrisektor så kan man ju fråga sig varför skattebetalarna istället ska hoppa in.
Varför inte fortsätta verka för stabila och enklare regelverk istället för att ge en bransch som uppbenbarligen borde kunna leverera produkter till lägre priser gratis pengar från staten - vi måste ju alla bo någonstans.
Regleringar och subventioner har tagit oss dit vi är idag och således kan man fråga sig om det var mer av samma vi behövde för att gå vidare.
Skicka en kommentar