Självkostnad, en kostnad man väljer själv?

3,85 miljarder flyttades från de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm till ägaren Stockholms kommun 1999.

Beslutet om denna gigantiska penningöverföring överklagades av min företrädare Jan Danneman.

Han hävdade att beslutet stred mot självkostnadsprincipen. Stockholms kommun ansåg för sin del att självkostnadsprincipen inte gällde deras bostadsbolag.

Länsrätten i Stockholms län avgjorde ärendet lagom till jul 1999.

Länsrätten skriver att det enligt gällande rätt finns undantag från självkostnadsprincipen.

”Det anses således att kommunernas medelsförvaltning inte omfattas av självkost-nadsprincipen. För detta finns stöd i 8 kap 2§ KL (kommunallagen) som innebär att kommuner skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan uppnås. Av såväl doktrin som utredningar i lagstiftningsarbete framgår inte heller att kommu-nal fastighetsförvaltning om fattas av självkostnadsprincipen.”
(Mål 6237-99)

Danneman förlorade och Stockholms kommun vann. Självkostnadsprincipen ansågs inte gälla bostadsbolag.

10 år senare, den 8 december 2009 hade Stockholmshem styrelsemöte.

I protokollet kan man läsa att deras krav på hyreshöjningar: ”grundar sig på att bolaget ska drivas efter affärsmässiga principer och förhandlingarna ska inte längre ske utifrån självkostnadsprincipen.”

Hoppsan.

Stockholms kommun som vann i länsrätten för tio år sedan genom att argumentera för att självkostnadsprincipen inte gällde har alltså i smyg låtit sina bolag jobba efter just självkostnadsprincipen, eller? I vart fall är det ingenting som märkts när de förhandlat hyrorna.

I Dagens Samhälle kan man läsa en intervju med Per Blomstrand, vice vd, Stockholms stadshus. "Självkostnadsprincipen ut. Vinstmaximering in." Står det i ingressen (artikeln på nätet).

Hoppsan.

Enligt Per Blomstrand ”behöver vi skruva upp avkastningskraven”. Den självkostnadsprincip som de anser sig ha jobbat efter har gett 700 miljoner i vinst. Nu ska de bli ”affärsmässiga” och skruvar upp avkastningskraven till
1 000 000 000 kr.

Regeringen har för sin del hängt med i svängarna och försöker inte slå blå dunster i ögonen på folk. SABO har också hävdat hela tiden att deras bolag sedan länge agerar affärsmässigt.

Regeringen skriver att bolagen ska drivas ”enligt affärsmässiga principer”. Det är ett i lagstiftningssammanhang nytt begrepp som i stor utsträckning är en anpassning till faktiska förhållanden. Regeringen konstaterar också att bolagen redan ”under lång tid varit tvungna att iaktta ett affärsmässigt förhållningssätt.”

Den vinstmaximering som Dagens Samhälle menar är på ingång har i själva verket aldrig varit på väg åt det hållet.

Regeringen motiverar lagen om allmännyttans villkor med att bolagen annars kan ”reduceras till att enbart ha vinstmaximering som mål. Något motiv för en kommun att vare sig bilda eller äga ett sådant företag finns inte…”.

Bolagen har ”inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter”.

UPPDATERAT:

Idag fortsätter Svd sin granskning av de oseriösa fastighetsägarna som borde ta sig en funderare på vad de har för syfte med sin verksamhet. Regeringen borde stärka skyddet för de boende, inte försvaga det. Fastighetsägarna är glada åt regelförenklingen och hyresgästerna är förtvivlade över fukt och mögel.

Det är i sådana lägen det är viktigt vad regeringen prioriterar. I det här fallet blev det regelförenklingen som vann över konsumentskyddet.