Hopplös optimism

Jag hade verkligen en allvarligt menad avsikt att skriva något positivt om bostadsmarknaden. Jag vill ogärna ådra mig kritik från Apan på gatan (en antagonist i kommentarerna) om att jag är negativ och bara skyller på andra.

Min ambition föll ihop som en vissen sufflé när jag surfade runt och hamnade här. Där hittade jag rubriken:

De äldre får bo på gatan

Pensionsrådgivaren Christoffer Folkebo tror att vi kommer att få vänja oss vid svenska fattigpensionärer som bor i kartonger vid Östermalmstorg. Han är genuint orolig för hur de svenska pensionärerna kommer att kunna försörja sig i framtiden. Det är ingenting jämfört med hur oroliga de som svarade på webbfrågan var:

Är du orolig för din pension?

* Nej, det ordnar sig
* Ja, kartongen kryper närmare

74 procent höll på kartongalternativet.

Lite längre ner i artikeln framgick det att Christoffer Folkebos uppdrag handlar om att måna om de rika pensionärerna. Han ska nu rikta in sig på de ”välbeställda”, de med en eller ett par miljoner upp till 6–7 miljoner kronor att placera. Målet är att inom ett par år nå 50000 personer i det här segmentet.

Vad som ska hända med segmentet ”de kartongboende” kommer kanske i en senare artikel.