25 september 2009

Därför blir det inga ombildningar i miljonprogrammet


I den mån vi har någon bostadsdebatt handlar den för det mesta om huruvida vi ska betala hyran/avgiften till oss själva, banken eller hyresvärden. Man får intrycket av att vi alla bor i små lådor eller att vi bor i en upplåtelseform. Vi bor inte i små lådor eller i en upplåtelseform. Vi bor i en lägenhet som ligger i ett hus, som ligger i ett bostadsområde som oftast ligger i ett samhälle där vi framlever våra liv. Det är viktigt hur planlösningen i lägenheten ser ut, hur köket funkar, hur stor den är och hur dyrt det är att bo där men i samma stund vi lämnar lägenheten lämnar vi både lådan och upplåtelseformen.

Man behöver bara gå till sig själv. Hur vill man att det ska se ut när man kollar ut genom fönstret, tar sig till bussen, rastar hunden eller bjuder hem släkten? Kan man ta sig till jobbet, törs man gå hem även när mörkret lagt sig, finns det lekplatser, bankomat, affärer och finns det dagis, förskolor, skolor och vårdcentraler som är bra och tillgängliga?

Man vill bo i vackra och välskötta hus som ligger på ställen dit man lätt kan ta sig, köpa mjölk och lämna barnen på dagis och bjuda hem en och annan kamrat.
Men regeringen satsar hårt och envetet på lådperspektivet. Om man ombildar lägenheterna i miljonprogrammet till bostadsrätter och får in lite ägarlägenheter och möjligen några kooperativa hyresrätter förmodas utanförskapet minska, områdena bli stabilare och människorna lyckligare.

Problemet i miljonprogramsområdena handlar om att rusta husen, byta stammar, renovera badrummen, fixa fasaderna, se till att det är snyggt och tryggt i alla områden. Då vill människor bo där oavsett om det är en hyresrätt eller bostadsrätt. Kommunen ska se till att alla medborgare har tillgång till bra skolor, sjukvård och kollektivtrafik då vill människor bo där oavsett det är i en hyresrätt eller bostadsrätt. Vem attan förmodas investera sina surt förvärvade pengar i en låda i ett hus som ser uschligt och misskött ut, där badrummen dryper av fukt och där omgivningarna bara ser grå och trista ut?

Ingen, antar jag. Det är väl därför det inte blir några ombildningar i miljonprogrammet. Istället för att fundera på hur man ska förmå människor att byta upplåtelseform borde man lägga sin politiska energi på att klura ut hur man ska kunna betala tillbaka lite av den skuld fastighetsägare och samhälle har till våra nedgångna bostadsområden.

7 kommentarer:

gardebring sa...

"Problemet i miljonprogramsområdena handlar om att rusta husen, byta stammar, renovera badrummen, fixa fasaderna, se till att det är snyggt och tryggt i alla områden."

Visst är det så! Underhållet i många byggnader i miljonprogrammet är svårt eftersatt även om man också bör minnas att många av husen egentligen inte var tänkta att stå mycket längre än de idag har stått. (Det är dock i dagsläget naturligtvis inte realistiskt att riva husen då nyproduktion är alldeles för dyrt, men underhållskostnaderna kommer att bli en betydande budgetpost. I vissa lägen kan dock restaureringsbehovets kostnad överstiga kostnaden för nyproduktion).

Men vad man också måste minnas är att miljonprogramsområdena hade problem långt innan husen var så pass slitna som de är idag. Under senare delen av 1970-talet stod många lägenheter i miljonprogramsområdena tomma. Folk ville helt enkelt inte bo där, trots att husen då var nybyggda och i utmärkt skick. Det var först med ökande bostadsbrist som husen fylldes på. Det här beror i mångt och mycket på att områdena är just, som du skrev, renodlade bostads-områden. Det saknas sociala mötesplatser, lokaler, kultur- och butiksutbud, arbetsplatser och trygga vägar till lägenheten från tunnelbanan, pendeltåget, bussen eller parkeringsplatsen. Det vore därför välkommet om hyresgästföreningen kunde utveckla sina tankar om miljonprogrammet bortom att restaurera upp lägenhetsbeståndet. Det kommer inte att lösa de grundläggande strukturella problem områdena är behäftade med som ett resultat av den tidens stadsbyggnadsideal. Hur ska miljonprogramsområdena utvecklas och förbättras så att de fungerar bra även i vår tid? Var och hur ser ni till exempel att bebyggelsekomplettering kan komma till stånd?

"Vi bor i en lägenhet som ligger i ett hus, som ligger i ett bostadsområde"

Jag vill inte bo i ett bostadsområde. Jag vill bo i den levande blandstaden. Glädjande nog för mig gör jag också det, men alltför få har idag möjlighet att göra det.

Barbro Engman sa...

Jag håller fullständigt med dig och förstår inte hur du kan få för dig att jag tycker att det räcker med husen. Det är precis det jag inte tycker.Läs en gång till.

gardebring sa...

Hej Barbro!
Tack för ditt svar.
Jag har inte påstått någonting alls. Jag ville bara bidra med mina synpunkter och tankar. Jag ber om ursäkt om du tolkade det på annat sätt än vad som var min avsikt.

Barbro Engman sa...

Halloj, det är inte lätt att göra sig förstådd alla gånger. Men efter att jag missförstått dig och du missförstått mig så är vi till slut överens. bra det.

Pelle sa...

Hyresgästföreningen arbetar för att utveckla hyresrätten och ni har varit med och förhandlat fram två avtal som har och kommer ha stor påverkan på mitt boende. Hur kan HGF se dessa två nedanstående saker som att utveckla hyresrätten?
Tacksam för svar.

* hos min hyresvärd har löpande invändigt underhåll förhandlats bort. Jag har sett många lägenheter i mitt kvarter som har orginaltapeter/golv trots att huset är drygt 25 år gammalt. Vissa lägenheter förfaller invändigt. Bostadsföretaget tar inget ansvar för detta pga det avtal som träffats med HGF om att underhåll är hyresgästens ansvar. Är det utveckling?

* Jag bor i Stockholms innerstad. Hur kan ni kalla det utveckling att jag, för exakt samma lägenhet, rimligtvis lär få betala betydligt mer i fortsättningen när Stockholmsmodellen införs?
(Jag vet att S-modellen ska "testköras" först, men för oss som bor i Stockholms innerstad är det inte mer än rimligt att tro att vi ligger skrynkligare till än hyresgäster i exempelvis Husby.)

Det skulle vara väldigt bra om du svarade på de här frågorna. Det vore väldigt nyttigt att få veta HGF:s syn på de två frågorna jag ställer.

Mvh
/Pelle

Terje Gunnarson sa...

Hej Pelle
När det gäller det löpande underhållet så finns det olika avtal beroende på vilken hyresvärd du bor hos. Du får återkomma med viket bostadsbolag det rör sig om. Generellt gäller följande hög underhållsnivå lite högre hyra lägre underhållsnivå lite lägre hyra. I en del bolag styr hyresgästen själv det innre lägenhetsunderhållet när det ytor som väggar och golv.

Du skriver att du bor i Stockholms innerstad och att ni ligger ”skrynkligare” till än hyresgästerna i till exempel Husby. Om du bor i
en lägenhet med samma standard
i ett hus med samma standard
i ett område med samma standard kommer de som bor i Husby att i framtiden betala en lägre hyra än de som bor i Sthlms innerstad.

Hur stor skillnad är inte klart ännu. Det har spekulerats i olika procent men ännu finns varken kronor eller procent klart. Det skall förhandlas först.
Vh
Terje

Anonym sa...

Bra Terje där sa du det rent ut marknadshyror på väg.....i alla fall om ni gör en dålig föhandling. Men det gör ni ju aldrig ; )
/Jonas