22 september 2009

Vart hänvisar man de som är avlyssnade via elementen?


Igår filade jag på ett tal jag ska hålla i EU-parlamentet. Men filandet gick inte så där smort som jag hade tänkt ut. Telefonen gick varm. En dam ringde sex gånger, sedan ringde hennes fästman en gång och sedan ringde hon två gånger till och utgav sig för att vara sin egen moster. Jag misstänker också att det var hon som var grannen som ringde precis innan mostern ringde. De hade samma låtsasbrytning på tyska.

Det är visserligen inte lätt att vara människa men för många är det näst intill outhärdligt. Hon upplevde att hon hade det för jäkligt och att ingen förstod henne. Förstod de att hon hade det jobbigt gjorde de inget för att hjälpa henne. Hon såg ingen utväg ur detta helvete och hon upplevde grannarna som hotfulla och bråkiga. De rev hennes väggar och väsnades hela nätterna enbart för att göra livet surt för henne.

Lite senare ringer en man via talservice och är mycket uppbragt och kräver hjälp på en gång. Jag fick en kvart på mig. Han hade släkt som visste hur en slipsten ska dras så det var ingen idé att jag försökte krångla. Jag önskar att jag visste hur man gör när man inte krånglar. Vart hänvisar man alla de som får in gas i köksfläkten, är avlyssnade via elementen, haft oförklarliga inbrott, hör röster och gråter av förtvivlan? Inte vet jag, till och med när det är lätt är det svårt.

En dam på tredje våningen slutade äta sitt Librium och blev orolig, kastade ut möblerna från balkongen och skrämde livet ur grannarna. Hon hade en kontaktperson som hade kunnat säga till grannarna. "Om Svea verkar orolig så beror det säkert på att hon slarvar med medicinen. Ring mig då på detta nummer så ska jag se till Svea." Men så enkelt för sig får man inte göra. Patienter har integritet så inte ett knyst får sägas. Det finns många som dör av integritet.

Inga kommentarer: