Min replik på Fastighetsägarnas artikel på DN debatt igår finns bara i papperstidningen.
Så jag lägger ut den här:
Reinhold Lennebo försöker ge intryck av att Fastighetsägarna var delaktiga i det arbete som föregick den nya lagen om allmännyttans villkor. Så var det inte. Det förslag som låg till grund för lagen togs fram gemensamt av Hyresgästföreningen och SABO.
Fastighetsägarna hade istället satt sitt hopp till EU. Genom en anmälan till EU skulle den svenska bostadspolitiken förändras i grunden. Men när riksdagen antog Hyresgästföreningens och SABO:s förslag tvingades Fastighetsägarna ge upp den tanken. EU-anmälan togs tillbaka.
Hyresmarknaden hade fått ett regelverk beslutat av en i princip enig riksdag. Äntligen hade vi fått långsiktiga och blocköverskridande spelregler!
Men nu, mitt under de pågående hyresförhandlingarna, hotar Fastighetsägarna med en ny EU-anmälan. Det är verkligen ansvarslöst.
Fastighetsägarna menar att allmännyttan ska bete sig som de privata fastighetsägarna förmodas bete sig. Men det finns ett skäl till att vi har en alldeles särskild lag för de allmännyttiga bolagen. Och det enkla skälet är att de inte är och inte heller ska vara likadana som de privata fastighetsägarna.
Regeringen motiverar lagen om allmännyttans villkor med att bolagen annars kan ”reduceras till att enbart ha vinstmaximering som mål. Något motiv för en kommun att vare sig bilda eller äga ett sådant företag finns inte…”. Bolagen har ”inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter”.
Bolagen ska drivas ”enligt affärsmässiga principer”. Det är ett i lagstiftningssammanhang nytt begrepp som i stor utsträckning är en anpassning till faktiska förhållanden. Regeringen kon-staterar också att bolagen redan ”under lång tid varit tvungna att iaktta ett affärsmässigt för-hållningssätt.”
Nu vill
Fastighetsägarna tolka affärsmässighet på ett helt annat sätt än det en enig riksdag ställt sig bakom. Bara för att kunna driva upp hyrorna utan att behöva göra någonting extra för hyresgästerna.
Fastighetsägarna varnar för att Hyresgästföreningen kan hamna i skyttegraven. Det är samma Fastighetsägare som satt och tryckte i skyttegraven med sin EU-anmälan när vi och SABO jobbade tillsammans med regeringen för att få till stånd en svensk lösning. Samma Fastighetsägare som nu alltså hotar med att springa till EU igen.
Det är ett fräckt uttalande av en organisation som i stället för att ta ansvar åkt snålskjuts på Hyresgästföreningens och SABO:s gemensamma arbete.
PS. Läs också SABO:s artikel i Sydsvenskan idag om allmännyttans samhällsansvar.
04 januari 2011
Replik på DN Debatt: "Fastighetsägarna åker snålskjuts på vårt arbete"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Barbros replik och hyresgästföreningens alldeles egen tolkning av omvärlden.
I själva verket stod SABO och Hyresgästföreningen på "ruinens brant" i frågan om vårt hyressystem.
Fastighetsvärdarna var tvungna att gå till EU för att reglera det system vi har då det är - och även i EU skulle finnas strida mot konkurrenspelaren inom EU.
När SABO och Hyresgästföreningen insåg att det skulle bli stora justeringar (och sannolikt en helt ny maktkarta) efter en förlust i EU så var man tvungna att förekomma detta - för att behålla sin position vid köttgrytorna.
DET blev det "Nya hyressystem" som Barbro talar sig så varm om.
Måhända var Fastighetsägarna inte delaktiga (eller inbjudna?) till era skrivarstunder, men de var i allra högsta grad delaktiga i skeendet.
I sverige stod vi inför att börja kalla allmännyttan "social living" (Socialhjälpsbostäder) eller att utsätta dem för samma förutsättningar som all annnan näringsverksamhet.
Det är HÄR skon klämmer på hela Hyresgäströrelsen. Hur förklarar vi att vi retirerat för fastighetsägarna och att hyrorna ny kommer att öka i rask takt för att möta EU's förväntningar?
Verktygen finns på plats nu, om än ej ännu prövade.
Marknadsmässiga villkor kommer att göra skillnad. Inte tu tal om det.
I en investering (som hyreshus är för ägaren) så räknar på man på en kalkylränta. Denna ränta ska normalt vara lika med eller bättre än banken... i många fall mer än så.
Räkna på att avkasta det egna kapitalet i bostadsbolag som är värt 100 miljarder så får ni se.
Inte nådigt! Och vem får betala - Jo kunderna, som med alla varor och tjänster - HYRESGÄSTERNA.
Lägg därtill lägestilläggen och nya regler för renoveringar i Hyresnämnden.
Allmännyttans roll är ny. Barbro - kryp till korset.
Du antyder att Fastighetsägarna är ganska ensamma om sin tolkning av innebörden av kraven på affärsmässighet i lagen. Är det verkligen så?
Vad säger t ex SKL, Sveriges Kommuner och Landsting? Läs deras skrivelse här http://bit.ly/fx4yTN
Och vad säger Anti Avsan, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna? Ur hans blogg igår http://bit.ly/hC1fSP
"Utgångspunkten är att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Bolagen ska ha marknadsmässiga avkastningskrav, vilket innebär att bolagen undantas från självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i kommunallagen. Detta är en påtaglig förändring mot vad som gällde tidigare. Då omfattades kommunala bostadsföretag av den kommunala självkostnadsprincipen, som i och för sig var något modifierad genom rättspraxis. Nu saknas den begränsningen.
Begreppet affärsmässighet avser det övergripande förhållningssätt som ett inte subventionerat företag på en marknad intar inför investeringar, i sin dagliga drift och i relation till andra aktörer. Kommunen ska agera på samma sätt som en jämförbar privat ägare av ett jämförbart privat bostadsbolag. Avkastningen måste vara marknadsmässig utifrån den valda risknivån, i vart fall på lång sikt. Detta innebär att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt och att samma krav ska ställas på de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen som på övriga företag på bostadsmarknaden."
... vilket överensstämmer ganska väl med propositionens text.
Hur de praktiska implikationerna av lagändringen ska tolkas tycks sålunda alltjämt vara öppet. Där återstår alltså en del arbete, men vi torde kunna enas om att den nya lagtexten innebär en faktisk skillnad. Det är inte business as usual, hur gärna du än vill hävda det.
Som stöd för att den nya lagstiftningen inte innebär att det är ”business as usual” citerar Martin Lindvall ledamoten i civilutskottet Anti Avsans blogg, som menar lagen innebär stora förändringar jämfört med tidigare. Bakgrunden är enligt honom att bolagen nu undantas från den kommunala självkostnadsprincipen och det innebär det ”en påtaglig förändring” mot vad som gällde tidigare.
Här finns en skillnad i synsätt som troligen förklarar olika tolkningar av den nya lagen. Vår uppfattning är att självkostnadsprincipen inte sedan länge, vare sig juridiskt eller i praktiken, har gällt för de allmännyttiga bolagen. Detta fastslogs första gången redan 1993/94 i samband med att principen fördes in i kommunallagen. I propositionen uttalades att ”de allmännyttiga bostadsföretagen inte omfattas av självkostnadsprincipen” (prop 1993/94:188 sid 82). Detta har sedan bekräftats i rättspraxis (bland annat kammarrätten i Stockholms dom 2004, mål nr 4919-03. Regeringsrätten beviljade inte prövningstillstånd). Att självkostnadsprincipen inte har gällt för dessa företag har för övrigt varit SKL:s uppfattning sedan länge.
Detta har i praktiken lett till att de allmännyttiga bolagen har bedrivit sin verksamhet affärs-mässigt under en lång följd av år. Detta är tydligen också regeringens uppfattning som skriver att bolagen ”under lång tid varit tvungna att iaktta ett affärsmässigt förhållningssätt, eftersom dessa företag inte längre får några särskilda statliga subventioner eller fördelaktiga villkor”.
Vår uppfattning är därför att den lagstiftning som nu kommit närmast är en anpassning till de förhållanden som har gällt sedan länge. Innebörden av affärsmässiga principer menar vi återspeglas i propositionen där regeringen uttalar att företagen ”inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter”. Vidare slås fast att företagen ska utgå från vad som är bäst för företaget och den egna verksamheten. Regeringen anger nämligen att allmännyttan ”ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler som gäller för denna sektor”.
P-G Nyström
förbundsjurist Hyresgästföreningen
Hej P-G,
Då ställer jag den konkreta frågan till dig direkt här: Innebär den nya lagen i dina ögon någon praktisk förändring avseende kommunala bostadsaktiebolags villkor i relation till privata aktörer? Påståenden om motsatsen kan ju trots allt uppfattas som lätt provocerande.
Hej Martin
Jag tycker nog att det finns en rad praktiska förändringar.
Bland annat klargörs det att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara ömsesidigt affärsmässiga och deras respektive ekonomi hållas åtskilda så att någon subventionering eller värdeöverföring ”i endera riktningen inte sker”.
Detta innebär att lånevillkoren för ett kommunalt bostadsbolag inte ska påverkas av att kommunen äger bolaget. Således ska en avgift uttas av bolaget om bolaget får en lägre ränta som en följd av ett kommunalt borgensåtagande. På samma sätt ska en avgift tas ut om det kommunala bolaget får ekonomiska fördelar i form av lägre räntor genom att direkt eller med kommunen som mellanhand låna upp kapital. Avsikten med denna förändring är att minska risken för snedvridning av konkurrensen.
Vidare innebär det ju en förändring, att det nu tydliggörs att de kommunala bostadsbolagen ska sträva efter att långsiktigt uppnå bästa möjliga resultat, naturligtvis beroende på den lokala marknadssituationen och det enskilda företagets egna förutsättningar.
P-G Nyström
Skicka en kommentar