Äntä könsigt

Det vimlar av folk som talar för oss andra. De har alla fått i uppdrag att företräda oss, föra vår talan och fatta smarta beslut för vår räkning. De sitter i riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, socialnämnder och bostadsbolag som våra språkrör.

Alla partier sliter innan valet med att ha tillräckligt många kvinnor, ungdomar, storstadsfolk och landsbygdsfolk på sina listor så att vi kan lita på att det finns en bred representation av erfarenheter och kunskaper. Men efter valet när det visar sig att det inte blev så himla bra balans mellan olika intressen, då är det aldrig ett problem.

När det visar sig att styrelsen för en kommunal allmännytta bara består av män som bor i villa så är det inget problem. Det tycker i alla fall inte alla de män som bor i villa och som har ansvaret för alla hyresgästers väl och ve. Hyresgästerna tycker nog inte att det är lika problemfritt. En och annan hyresgäst hade inte varit i vägen. Allmännyttans lägenheter är nämligen ingenting som lockar de som sitter i styrelserna för allmännyttan. Det är oerhört svårt att hitta några som faktiskt bor hos de bolag som de är satta att sköta.

När det visar sig att bara fyra procent av riksdagsledamöterna bor hos allmännyttan så spelar det inte heller någon roll. Inte behöver man ha några egna erfarenheter just på det området verkar vara den allmänna meningen.

Just nu bor 17 procent av riksdagsledamöterna i hyresrätt. Snart ska de ta ställning till om hyrorna ska upp och allmännyttan ersättas av affärsmässigt drivna kommunala bolag. Då kommer de att säga att det inte spelar någon som helst roll att 83 procent av dem bor i villa eller bostadsrätt.

Expressen berättade igår om Skatteutskottets ordförande som, förutom att inneha detta uppdrag, också är ordförande i Sveriges bostadsrättscentrum där han äger aktier för två miljoner. Expressen beskriver en lång räcka beslut som gynnat bostadsrättsinnehavare och som han slitit hårt för att driva igenom. Själv ser han givetvis inga som helst problem med detta.

Det är klart att det spelar roll vad vi lever för slags liv när vi ska fatta beslut. Om det finns en total obalans mellan olika livssituationer så kan man väl åtminstone begära att man ska förstå att det är problematiskt.

Äntä könstigt, säger de där jag bor.