Hyr eller köp på kajkant

Annons från nybygge i Hammarby sjöstad.

Det är inte utan att jag saknar älven. Dalälven slingrar sig genom Borlänge på fem minuters avstånd från det som för någon månad sedan var min hyresrätt på Hushagen. Man tar sig runt på 40 min om man använder kraftverksbron. Fritt fram för alla, ingen har lagt rabarber på älvstigen.

Dalaälven rinner inte genom Stockholm, huvudkommunen har egna vattendrag. I en stad som är byggt på elva öar är det näst intill omöjligt att undvika vattnet. Det är dessutom fritt för alla, ingen har lagt rabarber på stigarna runt Stockholms vatten heller. Inte än så länge.


Jan, Susanna och jag tar båten till jobbet.

Idag lät jag buss 71 knega sig fram i alltför trånga passager utan mig. Jag tog båten till jobbet tillsammans med tre arbetskamrater som bor åt samma håll. Man kommer inte undan att Stockholm är en anslående stad. Både det som byggdes för flera hundra år sedan och det som byggts nyligen. Av det som byggdes för längesedan har väl allt ombildats till bostadsrätter vid det här laget. Det privata ägandet härskar på kajerna. När man passerar byggkranarna där det nya växer fram kan man läsa att nuförtiden kan man både hyra och köpa.

Valfrihet härskar på de nya kajerna. Med ett stort och viktigt undantag: Det är för dyrt och det behöver byggas mer. Allt det nya som byggs vare sig det ligger skogsnära eller sjönära är på tok för dyrt. Vi vill att det ska vara vackert där vi bor avsett om vi gillar skog eller sjö, trångt eller glest men det måste också gå att betala hyran. En rejäl utmaning nu när vi måste bygga nytt och renovera det gamla. Kom ihåg att det måste vara vackert runt husen.