05 mars 2012

Olika falla ödets lotter


Olika falla ödets lotter säger vi lite uppgivet när det inte blir som vi tänkt oss och vi behöver lite tröst. Fast vinnarna i livets lotteri är oftast utsedda och klara när det är dags för dragning.

För hur olika det ska bli är resultatet av beslut, oftast politiska sådana. När Madeleine Forsberg, 21, flyttade in i Sveriges minsta studentbostad så var det inte ödet men däremot lotten som avgjorde.

Men att lotterivinsten bestod av en lya på 8,8 kvm och inte en på 40 kvm är varken ödet eller lottens fel. Det är det politiska förutsättningarna för byggande som är så snålt tilltagna att det bara räckte till 8,8 kvm.

40-talisterna bor inte på 8,8 kvm. De bor växelvis i utlandet och i hemlandet, där de har en bostad på bägge ställena där de njuter av shopping och golfrundor. I alla fall en del som nu skördar frukterna av en politik som varit mera generöst tilltagen.

En ökande grupp barnfamiljer har dragit en politisk nitlott och är beroende av hur socialtjänstens politiska förutsättningar ser ut. Socialtjänsten är på väg att bli en av våra större hyresvärdar.

En del renoverar och bygger till med hjälp av skattebetalarna och får allt finare kök och fasader.

I en del fall ändras förutsättningarna i ett slag. Från att bott tryggt och klarat hyran står de inför otrygghet och inser att det inte längre är möjligt att klara hyran.

Husen de bor i renoveras och byggs till fast utan hjälp av skattebetalarna.
Fastighetsägaren byter inte bara köksluckor utan också hyresgäster. Det finns en lag om inflytande för hyresgästerna vid ombyggnad som tillhör en av de mera tandlösa varianterna av lag.

Inflytandet är oftast av noll och intet värde. Om detta skriver jag på Expressen idag. Läs här.

Stefan Attefall lovade på en konferens vi hade att han skulle titta på detta. Jag har aldrig blivit klok på vad den politiska termen titta innebär. Om de inte ska titta så säger de att de hör vad man säger. Det är dags att detta tittande och hörande resulterar i några handfasta förslag.

Roger Akelius, en av Sveriges största privata hyresvärdar, skrev i ett mejl till mig från Bermudas där han framlever sina dagar att han tacksamt noterat att vår tidning Hem & Hyra skrivit precis det han sagt.

Jag vill ha hyresgäster med feta plånböcker” sa han och nu var han glad över att detta fanns med i tidningen.

I DN i lördags kunde man läsa om hur Akelius missköter renoveringen av sina fastigheter i Åby, Västerhaninge. Det kanske vore läge för Akelius att lätta på den egen feta plånbok så han kan göra rätt för sig gentemot de hyresgäster som bor i hans hus.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Har för mig att det stod här på bloggen att hyreslagstiftningen hade karaktär av social skyddslagstiftning. Då blir det svårt att samtidigt få det till att det också rör sig om en konsumentlagstiftning. För det går knappast att förena. Det förra handlar om ett skydd för de allra mest utsatta och resurssvaga, vilket en konsumetlagstiftning inte gör. Den handlar istället om generella regler för samtliga, oavsett styrka eller utsatthet.

Hyresboende är till sin natur ett genomgångsboende för de allra flesta, eftersom det till sin natur alltid blir dyrare än att äga med fri prisbildning på hyresrätter – eftersom det råder fri prisbildning på ägt boende. Oron för att hyresrätten prisar ut sig blir en anomali, den kan inte priskonkurrera under normala förhållanden. Syftet med bostadspolitiken måste vara att fler skall äga sitt boende och därigenom nå en större grad av självbestämmande än genom att hyra. Självägande vinner samhället på. Den andel som inte kan äga p g a resursbrist får då bli föremål för den sociala skyddslagstiftning som är ett av syftena med hyresmodellen, men nu mer träffsäkert – de som behöver skyddet får det. Den som inte omfattas av skyddet får då betala mer för ”lyxen” att hyra. Modellen nu gör bara det krympande antal som sitter på billiga förstahandskontrakt till vinnare alla utanför är förlorare och därmed också samhället i stort.

//Jesper

Abacus sa...

Okej Jesper, det är ett genomgångsboende att bo i en och samma allmännyttiga hyresrätt sedan 1988. Jag tror inte jag är ensam om att _inte_ se hyresrätten som ett tillfälligt boende. Det skulle i så fall vara ett jäkla flyttande i mitt hus, och det är det inte.

Det är okej att det kostar lite mer att bo. Men vad får jag för det, det som en som har lånat till sin bostad i slutändan får betala själv?

I den allmännyttiga hyran är den s.k. bufferten inbakad. Är det så svårt att fatta det och att det är en trygghet i sig?

Anonym sa...

Abacus, jag tänker inte försöka sälja in ägt boende till dig. Du och alla som vill får gärna hyra många år till, men poängen är att dets skulle kosta dig väsentligt mer att hyra i centralt läge med fri prissättning. Skall det råda neutralitet mellan olika boendeformer -som så hett argumenteras för, kan man inte utesluta likformig prissättning. I en sådan normal situation, tror jag fler överväger ägt boende. Tryggheten i dagens system är ungefär lika robust som systemet självt - d v s tämligen skakigt.

//Jesper

farbror Frej sa...

Jesper: "Modellen nu gör bara det krympande antal som sitter på billiga förstahandskontrakt till vinnare alla utanför är förlorare och därmed också samhället i stort."

Några reflektioner:

Om bl.a. ombildningsentusiaster numera beklagar det krympande antalet äldre förstahandskontrakt, så kan man ju självkritiskt ta sig en funderare varför man deltog så ivrigt. Typ, orsak och verkan.

"Alla utanför är förlorare" förresten? Jag trodde att åtminstonde ombildarna tillhörde de som "var innanför" - de som drog vinsten i bostadslotteriet? Omgivna av avundsjuka "hyresmuppar"?

Och ifall "samhället i stort" ska bli vinnare i framtiden så är det väl av nöden att bostadskostnaderna på sikt SÄNKS, snarare än höjs ytterligare? Eller har jag missat något? EU-kommissionen verkar i alla fall vara inne på den linjen:

Googla: "EU-kommissionen: Borg har fel om bostadsbyggande" (Affärsvärlden)

Citat: "Sverige kan bygga hyreslägenheter och lånekostnaderna sjunker om tillgången på bostäder ökar, var kommissionens lösning. Vidare vill kommissionen se att ränteavdrag och amorteringskrav stramas åt för att minska hushållens skuldsättning."

Anonym sa...

Som vanligt missar du målet, farbror Frej! Handlade om de som vill in i modellen, inte de som lämnat den för bättre alternativ.

//Jesper