Varifrån kommer alla lustigkurrar till professorer?

Under Almedalsveckan få man onekligen massor av intryck. En del sätter också sina avtryck.


Jag har varit på en hel hoper med seminarier om bostadspolitik. Många har varit väldigt bra. Men alldeles för många har känts som om det var fråga om en grupparbetsövning på Handelshögskolan. Där lyste de mänskliga aspekterna för det mesta med sin frånvaro. Istället diskuterades bostadspolitiken som om den inte berörde några människor utan enbart var en fråga om att hävda olika teorier.

Ett exempel på det var när Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, glädjestrålande utbrast att i Finland där hade minsann massor av lägenheter kommit ut på marknaden när man införde marknadshyror.

Den enda förklaringen till det är att de som bodde i lägenheterna fick lov att flytta pga av hyreshöjningarna. Alla som förespråkar marknadshyror vet att det är det som blir konsekvensen. Därför lägger de alltid till att man måste ha infasningsregler. Det är förstås mera korrekt att kalla det utfasningsregler eftersom det hela handlar om att fasa ut de hyresgäster som bor i innerstäderna och ersätta de med mera ekonomiskt starka sådana.

Maria Rankka, som har bostadsministerns öra, hävdade också att det är lika billigt att bo i Stockholms innerstad som att hyra ett förråd på Shurgard. Det absolut högsta priset på ett förråd hos Shurgard är ca 1 141 kr/ månad. Jag vet inte om Maria Rankka menar att man ska räkna upp de 4,5 kvm förråd som det går att hyra för den summan och sedan jämföra med 40 kvm bostad?

Varför säger Maria Rankka från den ärevördiga intuitionen Handelskammaren sådana saker? För att vara rolig och ta upp kampen med professorerna, för inte kan det väl vara för att bli tagen på allvar.

Och varifrån kommer alla dessa lustigkurrar till professorer? Jag träffade på två på bara några dagar. Hans Lind är professor på KTH, men när han inledde sitt anförande på socialdepartements seminarium i landshövdingens trädgård frikopplade han sig raskt från KTH och istället sa han att vi nu skulle få lyssna till hans alldeles egna personliga åsikter.

Det kan ju i och för sig vara intressant att få veta vad en gammal marxist och förortsbo tycker, och det fick vi veta, men meningen var säkert att han skulle sätta lite akademisk touch på tillställningen.

Det avstod han ifrån och istället sa han att Stockholms tillväxt var helt oberoende av om det var bostadsbrist eller inte. Han hade inte hade några som helst bekymmer med att vi har ett segregerat samhälle.. Det var helt okej för honom och de rika kunde gott och väl hålla sig i Danderyd så slapp han se de, sa han. Staten borde dessutom ta initiativ till ett system med socialbostäder.

Tyckte Hans Lind, så då vet vi det. Vad KTH eventuellt har kommit fram till får vi kanske veta en annan gång.