Avsaknad av bostadspolitik är också bostadspolitik

Finns det någon bostadspolitik eller har politikerna överlämnat rubbet till marknaden som ska se till att vi alla har tak över huvudet?

Så lyder en vanlig fråga ofta följd av påståendet att politiken abdikerat och låtit marknaden ta över.

Fast det är fel. Politiker bedriver visst bostadspolitik.
Fast resultatet är inte särskilt upplyftande.

Bostadsbrist, höga hyror i nyproduktionen, hårda krav för att få hyra, för lågt byggande, för låg renoveringstakt och för att inte tala om alla de konsekvenser allt detta har för hur människor kan leva sina liv.

Riksdagen, olika fullmäktigeförsamlingar och politiker i bolagsstyrelser runt om i landet fattar dagligen mängder av bostadspolitiska beslut.
De besluten är helt avgörande för om det byggs hus eller inte, vilka slags hus som i så fall byggs, hur dyrt det kommer att bli att bo i dessa hus och vad som ska hända med det som redan är byggt.

Alla dessa beslut förhåller sig marknaden till. Marknaden lever inte i en bubbla. Marknaden spelar på den planhalva politiken anvisar och efter de regler som politiken beslutat om.

Om riksdagen fattar beslut om att hyresrätten ska vara skattemässigt missgynnad så kommer det att byggas färre hyresrätter.
Om kommunens politiker fattar beslut om att ombilda hyresrätter till bostadsätter så kommer det att finnas färre hyresrätter.
Om kommunen säljer marken till högstbjudande blir det höga hyror.
Om riksdagen fattar beslut om en knölig plan och byggprocess så kommer den att bli knölig.
Om regeringen inte vill stimulera bostadsbyggandet så kommer den att vara ostimulerad och dyr.

När riksdagen beslutar att stimulera renovering, ombyggnad och tillbyggnad av villor till en kostnad av 14 miljarder så kommer de att renoveras, byggas om och byggas till för 14 miljarder.
När regeringen fattar beslut om att inte stimulera motsvarande insatser i hyresfastigheter så blir det mindre av renoveringar och ombyggnader i hyreshusen.

Så det vimlar av bostadspolitik. Som visserligen leder fel men finns det gör den i allra högsta grad.

Men marknaden uppträder givetvis också rationellt och logiskt. Man agerar utifrån det som kännetecknar marknaden. Man bygger för de segment som ger högsta möjliga utväxling.

Att tro att marknaden skulle ikläda sig rollen som samhällsaktör och se till att olika inkomstgrupper får någonstans att bo är i bästa fall en from förhoppning.

Allmännyttan däremot borde vara den aktör som tar ett större ansvar för bostadsförsörjningen. Men det kräver politiska beslut, en kommunal bostadspolitik.

Avsaknad av politik är också politik.

En grundläggande förutsättning i ett väl fungerande samhälle är att människor har någonstans att bo.
Ju fler som saknar bostad desto viktigare blir de politiska besluten. De som kan leda i rätt riktning.

Göran Rosenberg hade en strålande krönika i Godmorgon världen idag.
Lyssna på den. Den är så mitt i prick.