Elefanten i rummet har fått sällskap av en galt
Detta blogginlägg är ett exempel på återbruk.
Idag skriver DN på nyhetsplats något som inte på något sätt är en nyhet. Allt har stått förut och inget är nytt. Bokriskommissionen under ledning av Klas Eklund tycker som Fastighetsägarna att hyresmarknaden ska gå mot marknadshyror. Står det i alla fall i rubriken.
Därför tänkte jag att det går lika bra att återanvända det blogginlägg där jag kommenterade det beställningsjobb som Klas Eklund ska leverera till Fastighetsägarna och Handelskammaren.
Det har nämligen inget nytt att komma med.
Så här skrev jag:
Handelskammaren och Fastighetsägarna har beställt ett antal förslag på åtgärder som kommittén ska leverera till sommaren. Ett av beställningsuppdragen gäller hyressättningen. Den ska göras om.
I det senaste numret av tidningen Fokus kan man läsa lite om hur Klas Eklund tänker.
Han tycker exempelvis att det är dags att slakta galten Särimner.
Särimner var en galt som enligt Nordisk mytologi slaktades varje dag för att därefter bli uppäten. Morgonen efter återuppstod galten igen hel och levande redo att åter bli slaktad.
Precis som de einhärjare (fallna krigare och festprissar som dagen lång roade sig med att hugga varandra i småbitar) som kalasade på Särinmer slaktar ekonomerna ”hyresregleringen” varenda dag, menar Eklund.
Men vad hjälper det, politikerna återupplivar hyresgalten nästa morgon. Den blir hel och levande och redo för att åter bli slaktad av någon einhärjare till ekonom.
Elefanten i rummet har fått sällskap av en galt.
Första gången ekonomen Assar Lindbeck avrättar galten är för 50 år sedan, skriver Eklund. 1963 skrev Lindbeck en debattbok om hyresregleringens avigsidor.
Och i 60-talet tycks Eklund vara kvar suckandes över att ”ett halvsekel senare är hyresregleringens fortfarande svensk politiks galten Särimner”.
Det är ändå strongt av Assar Lindbeck att 1963 analysera avigsidorna av en lag som infördes först 1968.
För även om Klas Eklund är kvar i 60-talet så har riksdagen lämnat 60-talets hyreslagstiftning bakom sig. Jag är ett åsyna vittne till detta. 1974 när hyresregleringen avvecklades satt jag i riksdagen. Lag (1974:1080) om avveckling av hyresregleringen hette den avvecklingslag som lades i våra postfack.
Jag var där 1977 också. Då var riksdagen i farten igen. Denna gång behandlade vi prop 1977/78:175 med förslag om en hyresförhandlingslag.
Där står det bland annat att ”enligt den s.k. Avvecklingslagen gäller f.n. att hyrorna för vissa tidigare hyresreglerade lägenheter kan anpassas till en friare hyresmarknad med bruksvärdehyra".
1983 var det dags igen. Då behandlade riksdagen proposition. 1983/84: 137 med förslag till ändringar i hyreslagstiftningen.
På sidan 69 i den proppen kan man läsa, ”Även om utredningens ledamöter har kommit till olika meningar vid bedömningen av den kritik som förts fram mot bruksvärdesystemet är man ense om att bruksvärdesystemet — trots vissa brister — är överlägset det system med hyresreglering som tidigare gällde.
2000 gjordes en översyn av bruksvärdessystemet, SOU 2000:33.
Där står det; ” i övrigt var Hyresrättsutredningens ledamöter ense om att bruksvärdessystemet- trots vissa brister- är överlägset det system med hyresreglering som tidigare gällde. Den uppfattningen vann också allmän anslutning under remissbe-handlingen”
Så nog har det varit möten i slaktklubben allt.
Galten Särimner har skärskådats, avlivats, moderniserats och har idag en helt annan form och fason än hyresgaltarna på 60 talet hade.
Är då kanske ekonomer bättre skickade att leda landet än politiker?
Nobelpriset i ekonomi ges i år till två ekonomer som kommit fram till två helt olika slutsatser.
”Att samma år ge fysikpriset till två forskare vars upptäckter tycks tala rakt emot varandra känns inte alltför sannolikt. Men i ekonomi går det alltså utmärkt, skriver Andreas Cervenka i SvD idag.
Klas Eklund menar att:
Det byggs för lite hyresrätter och det är hyrorna och galtarnas fel.
Det byggs för lite bostadsrätter och det är den avskräckande plan-och bygglagstiftningen fel.
Varför den avskräckande plan-och bygglagstiftningen inte i lika hög grad påverkar byggandet av hyresrätter framgår inte.
Bostadsrättsmarknaden är en galtfri zon och det råder fri prissättning. Det borde alltså byggas mängder av bostadsrätter med sjunkande priser.
Men eftersom den av alla ekonomer mest hyllade teorin om tillgång och efterfrågan inte fungerar ens i lägen med fri prissättning så är det enligt Eklund hyrornas fel att människor måste låna pengar för att köpa en bostadsrätt.
