03 december 2012

Har vi någon bostadsbrist att tala om?



Har vi någon bostadsbrist att tala om? Tala om den gör vi förstås, många gör inget annat. För den enskilde bostadsjagaren är det lätt att definiera vad bostadsbrist är. Den är ständigt närvarande, känslomässig, jobbig och frustrerande.

Men alla dessa enskilda och deras anhörigas oro och uppgivenhet räcker inte för att bostadsbristen ska flyta upp som ett samhällsproblem och bli påtagligt närvarande i politiken.

Helt frånvarande är den inte. I alla fall inte som debattämne.

På onsdag ska jag debattera med Stefan Attefall (KD) i Folkets Hus i Umeå kl 18.30. Kom dit vettja om ni har vägarna förbi.

För Stefan Attefall har med sig en sprillans nu definition av bostadsbrist.

Statens Bostadskreditnämnd som numera är en del av Boverket har på regeringens uppdrag definierat begreppet bostadsbrist i samverkan med Boverket.

Det är inte så där superenkelt att hänga med i svängarna när rapportskrivarna redovisar lite olika beräkningsmodeller.

Fast det behöver man inte. Hänga med alltså. Boverkets slutsats är att alla de beräkningar som de på olika sätt gör sida upp och sida ner ”stämmer väl överens med de resultat som Boverket tidigare redovisat som ett resultat av bostadsmarknadsenkäten”.

Så de fick fram samma resultat nu när de ansåg att ”bostadsbrist existerar när bostadsstocken inte hunnit öka i tillräcklig takt för att eliminera de ökningar i de reala huspriserna” som när de skickade en enkät till kommunerna och frågade om de hade bostadsbrist.

Det är bra gjort av kommunerna. Mindre bra är att de inte gjort något åt bostadsbristen men de slipper kanske tillämpa panelregressionsmodellen nästa gång de räknar

P
%Δ h  =β1 *%Δ(Y)it +β2 *%Δ(POP)it +
 P it
β3 *%Δ(Bstock)it−1 + β4 *%ΔUCt−1 + β5 *Δ%IR3Mt−1 +β6 *%Δ(FPI)t,iv +β7 *%Δ(CPI)t
+β8 *POST2000+ β9 *POST2007+β10 *(GEO1)i +β11 *(GEO2)i
+α +εit
Det är lätt att tappa bostadsbristtråden när Boverket radar upp sina beräkningsmodeller.

Men hursomhelst med det. Boverket kom fram till ”att Sverige under 2000-talet har en ackumulerat nettobrist på ungefär 90 000 bostäder enligt modell 2 och ca 160 000 bostäder enligt modell 1.

Om befolkningstillväxten är samma i samtliga län som den varit sedan 1990-talet måste bostadsstocken öka med ytterligare ca 126 000 bostäder enligt modell 2 och 153 000 bostäder enligt modell 1.

Sammantaget ger detta att vi måste öka bostadsbeståndet netto med ca 43 000 bostäder om året enligt modell 2 och 63 000 bostäder om året enligt modell 1.

Det spelar nu ingen roll om vi räknar enligt modell 1 eller 2. Hur vi än räknar bygger vi för lite.

”Vi har inte bostadsbrist när alla bor som de önskar och har råd med, givet sina preferenser och inkomster” skriver Boverket och dit har vi långt kvar.

Snart kommer det en ny rapport och hyresmarknaden. Boverket tror ”att det finns skäl att tro den faktiska hyresnivån avviker från den som skulle uppstå om marknaden var fri”.

Eftersom vi inte har marknadshyror så är det förstås ett givet antagande.

Men nog kan man fasa lite över om Boverkets nästa matematiska övning också kommer att handla om bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv. Hyrorna sätts i förhandlingar inte av marknaden. Och så ska det enligt de tillgängliga och senaste riksdagsbesluten vara även framöver?

Inga kommentarer: