Studieresa till Bryssel kan betala sig, frågan är för vem.

En studieresa till Bryssel kan löna sig skriver Maria Ludvigsson i SvD. Det kan ju hända frågan är för vem.

Den svenska bostadsmarknaden tycks bestå av en enda tredjedel. Den som utgörs av hyresrätter.
När bostadsmarkandens ofullkomligheter är på tapeten så är det tapeterna i hyresrätt det handlar om.

Hur segregationen ska brytas är ett ständigt återkommande ämne. Inför ägarlägenheter i miljonprogrammet och ombilda till bostadsrätt är det ständigt återkommande svaret.

Jag har aldrig någonsin varit på eller kommer att komma på en konferens som handlar om att bryta segregationen i Danderyd genom byggande av hyresrätter eller genom att omvandla en del av villorna till hyresrätter.

Bostadsbristen är också ett återkommande tema. Släpp hyrorna fria så blir det skjuts på rörligheten är det återkommande svaret. In kan de flytta som kan betala och ut åker de som inte kan betala.

Hux flux så har vi ingen bostadsbrist och hyresrätten har blivit ett rörligt tillfällighetsboende.

Jag har aldrig varit och kommer aldrig att komma på en konferens som handlar om varför det byggs så lite bostadsrätter och villor. En av regeringen mest omhuldade åsikter är att människor vill äga sitt boende så till den milda grad att man måste minska antalet hyresrätter.

Med den efterfrågan borde det alltså byggas en stor mängd bostadsrätter. Det finns inga hyresförhandlingar och bruksvärdessystem som grumlar byggandet av bostadsrätter.

De borde växa upp som svampar ur jorden. Men de gör inte det. Tvärtom så slutar de bygga om det finns risk för att priserna sjunker.

Marknaden slår nämligen till. Den där idén om att efterfrågan ska mötas av tillgång finns bara på papperet. Vid risk för prisfall vidtar en annan logik.

Maria Ludvigsson menar att vi borde åka till Bryssel och hämta inspiration. Där har EU parlamentarikern Christofer Fjellner fått en centralt belägen tvåa på 75 kvadratmeter för 750 euro (6400 kr) i månaden?

Men i Bryssel har:

•Hälften av hushållen har en boendekostnad som överstiger 40 procent av inkomsten
•Hyresgäster har ett svagt besittningskydd (lagskydd mot omotiverade uppsägningar) .
•Hyresvärden flertaliga möjligheter att säga upp hyresgästen.
•många ett hyreskontrakt på bara 1 år.
•Hälften av de hyresgäster som flyttar ofrivilligt gör det för att bostaden säljs eller för att värden ska ha bostaden till privat bruk.

25 000 hushåll står i kö till socialbostad (social housing).

Bryssel är en segregerad stad där medel- och överklassen bor utanför staden och resurssvaga hushåll finns i centrum.

I Bryssels centrala delar är 32 procent av husen byggda före 1945 och bostadsstandarden av mycket låg kvalitet. När en hyresgäst flyttar in i en bostad lämnar denne en deposition motsvarande två eller tre månaders hyra.

När ett belgiskt hyreskontrakt går ut finns inga garantier för att man som hyresgäst får bo kvar i bostaden. Det är upp till värden att bestämma om någon annan ska få flytta in eller om hyran ska höjas.

Eftersom antalet ägarlägenheter i Bryssel är stort, är det också vanligt att värden säger upp ett hyreskontrakt för privat bruk.