Vikariebloggen går nu in i slutspurten. Idag är det Kenneth Nilsson, bostadspolitisk utredare vid Hyresgästföreningen Region Mitt, som bloggar.
-----------------
Då blir det villa nu då?
När folk får klart för sig att jag och min sambo väntar vårt första barn så kommer frågorna. Man undrar om vi vet vilket kön det blir på bebben, man undrar om vi har en kombi – och om vi verkligen kan bo kvar i vår hyresrätt. Det är trevligt att prata bebis, så det gör inget att folk frågar. Men det är spännande att se hur folk reagerar när vi svarar:
”Vi kommer nog bo kvar i ett par år. Minst.”
Reaktionerna blir väl inte direkt våldsamma, men väl förvånade i överkant. Så gör man ju inte numer. Folk ska resa, plugga, jobba skiten ur sig, skaffa barn och ta sig ett saftigt huslån innan man fortsätter jobba tills man stupar. Det kallas för bostadskarriär bland folk som hänger med, det där med att ta ett lån. Men vad ska jag med en karriär till som både bokstavligt och bildligt innebär att jag målar in mig i ett hörn? Framför allt – vad vinner vårt kommande barn på att ha föräldrar som tagit sig vatten över huvudet (våra samlade kunskaper om dränering kommer förr eller senare leda till just detta)?
Det borde inte vara skadligt för bebisar att bo i hyresrätt. Inte i jämförelse med att ha föräldrar med tummen mitt i handen i alla fall. Men ändå verkar det så naturligt att man ska bo i hus med små barn. Nu tänker säkert några av er som läser att jag kommer begripa bättre när jag väl har ungen i famnen, det är först då jag förstår att jag måste belåna mig och skaffa ett redigt vattenpass.
Men fan vet. Jag gillar att läsa, umgås med min kära, kolla på sport, gå en promenad och för all del häva en pilsner då och då. Jag fortsätter hellre med det. Vi lever vår dröm i en fyra med kök. Vi hyr oss fria.
Men jag kan gå med på att hyra på bottenvåningen. Då kanske det kan bli en kolgrill på gräsplätten. Alltid något, för en avvikare.
17 februari 2010
Bebisen bryr sig inte! Okej?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du har en skön livssyn!
Det är helt rätt att njuta av livet och ditt barn kommer säkerligen att få en bra uppväxt.
Själv försöker jag tänka likadant även om ekonomisk trygghet kanske står lite högre på min lista. Jag har en stor villa som pensionsförsäkring och biljett för mina barns framtida boende. Det var ett hårt slit att komma dit men nu känns det rätt bra och den mesta av min tid går till barnen.
Mvh
Jonas
Skicka en kommentar