Skakiga förslag på skakiga underlag

Stefan Attefall, minister med ansvar för bostadsbyggandet, skriver på DN debatt att hans:”Motståndare talar förklenande om ambitionerna att stimulera andrahandsuthyrningen”.

Ja , det har ju inte vimlat av påhejare men uppläxning är ingen bra regeringspolitik, skriver Annika Ström Melin i samma tidning samma dag och det kan man väl hålla med om.

Alliansregeringen kom ju inte precis till i förrgår. De har regerat landet i 6,5 år och nu är bostadsbristen så omfattande att den hotar tillväxt och jobb.

Regeringen sitter fast i ett klister som inte var särskilt svår att förutse. Det är bara att lägga ihop Boverkets byggprognoser ett antal år tillbaka med befolkningsutvecklingen.

Det kan väl knappast ha kommit som en överraskning att det skulle sluta precis i det läge vi har nu, en tilltagande bostadsbrist i en majoritet av kommunerna.

Men nu är vi där vi är. Ingen idé att gråta över icke resta byggkranar.

Regeringens recept när inga bostäder kommer till är att vi måste vi ”utnyttja beståndet” bättre.

De som sitter på rum eller lågenheter de inte behöver ska stimuleras. Det främsta av stimulans heter pengar.

Det som är penningstimulans för den ene är höjda hyror för den andre. De som har den svagaste koppling till arbetsmarknaden och de lägsta lönerna är de som ska bo mest otryggt i andras hem.

Jag tycker att det minsta man kan begära är att regeringen ser till att alla dessa andrahandsboende kan hyra på schyssta villkor. Nu lämnas de helt i sticket, de ska inte ens kunna få sin hyra prövad gentemot den uthyrare som överstimulerat sig.

Finns då alla dessa 20 000 ”hyrestillfällen” som förmodas frigöras genom möjligheterna till högre hyror utan risk att få betala tillbaka när man tar ut för mycket.

Om man ska vara lite petnoga så är det ingen som vet.

Jag såg en twitterväxling mellan Göran Hägglund och en TT-journalist som tänkt sig få besked om hur regeringen kommit fram till siffran 20 000.

Reinfeldt sa i Aktuellt att regeringen använt Stockholms Handelskammares (SH) siffror. De siffrorna grundar sig på en telefonundersökning mellan den 9-22 december 2010 som SKOP gjort på uppdrag av SH.

Nej då, säger Hägglund på twitter ”det är fi-deps beräkning som visar 20.000. Stockholms HK sa 40.000 men inräknade också hyresrätter o fri hyressättning”.

Hägglund betonar flera gånger att det är finansdepartementet som räknat men också att siffrorna är osäkra.

Hägglund avslutar med beskedet ”Vi har alltså inte tagit SH:s siffra, tyckt den varit för optim. o halverat den. Vi anger Fi-dep's beräkningar, ger inte ett löfte.”

Sedan kommer besked från journalisten som meddelar:

”Pratade med finansen. De har utgått från SH:s undersökning samt utredningen och dagens siffror för andrahand.”

SH:s undersökning samt utredningen? Utredningen har inte gjort några egna undersökningar de bygger sina siffror på SH:s undersökning.

Dagens siffror för andrahand? Vad är det för siffror? Det finns väl ingen människa som vet hur många lägenheter i detta land som just nu hyrs ut i andrahand.

Skakiga förslag på skakiga underlag

”Sedan 2011 är ett nytt hyressättningssystem på plats, och nu finns en förhandlingsmodell liknande den på arbetsmarknaden, där parterna ska förhandla fram hyror utifrån lägenheternas faktiska bruksvärde.” Så skriver Attefall i DN.

Fast nog vet väl bostadsministern att vi haft en ”förhandlingsmodell liknande den på arbetsmarknaden” i många årtionden? Bruksvärdessystemet är ju inte heller purungt, det har vi haft sedan 60-talet.

Det nya är att de privata fastighetsägarna ska förhandla på egna meriter med Hyresgästföreningen.

Fast det är väldigt bra att regeringen ser att man behöver göra något åt skatten på hyresrätter och att de är beredda att ta bort fastighetsavgiften mm. Det är den första signalen om att det finns en insikt om att bostadsbristen hotar tillväxt och jobb.