29 februari 2008

Valfrihet - är det att inte ha något val?

Jag har alldeles på egen hand beslutat mig för att bo i hyresrätt. Jag har efter noggrant funderande valt en i mitt tycke hygglig hyresvärd, det allmännyttiga bostadsbolaget Tunabyggen. Jag har utöver det valt att bo i Borlänge, visserligen till mångas ohöljda förvåning med ändå (fast man är född i Falun kan man ju faktiskt bo i Borlänge!)

Jag har ägnat mig åt den mycket populära sysselsättningen - att välja - helt enkelt. Vi väljer och väljer, vi tvekar och tvekar. Vi får ångest över alla felval vi förmodligen gör och som säkert kommer att stå oss dyrt i framtiden.

I vart fall i bostadspolitiken verkar nu tanken vara att vi inte ska ha så många valmöjligheter som tynger ner oss längre.

Så redan idag kan dina grannar rösta bort dig och din hyresrätt och rösta för att det ska bli bostadsrätt istället. Blir du sur och vill bo kvar får du en ny hyresvärd, dina grannar. Så flög dina egna val all världens väg. Dina grannars val var mera värda än dina. Nu ska denna valfrihetsbegränsning kompletteras med en ny variant.

Om det är många som vill bo där du bor är tanken att hyran ska höjas ända tills de intresserade hyresgästerna inser att de inte har råd att bo där och ger upp sin plats i kön. Då har vi nämligen fått balans på hyresmarknaden säger den utredning som på Mats Odells uppdrag klurat ut denna nyordning. Förmodligen får även den som bor i ett attraktivt läge ge upp sin lägenhet med tiden - om de inte har pengar förstås. Då kan du förstås fortfarande välja att bo kvar.

Man vill helt enkelt ”lämna plats och luft åt människor med lite bredare ekonomiska marginaler” som Lena Sundström beskrev det hela i Aftonbladet igår. Man kan ju tycka att de med breda ekonomiska marginaler redan har både plats och luft så det räcker.

Den gamla sanningen - den som inga pengar har den får gå med rumpan bar- verkar inte ha förlorat i aktualitet. Nu är det upp till Mats Odell och regeringen att säga ja eller nej till detta förslag. Stalltips: Han kommer att säga ja om inte människor blir tillräckligt ilskna och opinionssiffrorna tillräckligt låga.

28 februari 2008

Och nu blir det reklam



Sedan jag börjat blogga har förvånansvärt många frågat om jag skriver själv. För att ingen skugga ska falla på någon av mina medarbetare så meddelar jag härmed att jag knåpat ihop alla meningarna själv.

Däremot har jag varken sjungit i eller regisserat den reklamfilm som du kan klicka och kolla på ovan.

Kolla in den. Den är bra.

27 februari 2008

Mambo, sambo, delsbo, smygbo, kombo, flerbo...



När människor inte har eget tak över huvudet står bo-förkortningarna som spön i backen.

Om det är bättre att husera hos mamma som mambo eller att vara smygbo och tvingas smyga in och ut hos kompisarna för att inte störa ska väl vara osagt. Det gamla talesättet om att egen härd är guld värd är väl det som gäller för närvarande.

Men inte ens de som lyckats hitta sig en egen boning är säker i dessa utförsäljnings-och budgivningstider, Studentskrapan har förstås inte undkommit i utförsäljningslustarnas tidevarv. Budgivningen är avslutad. En av de intresserade köparna är Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB.

– De kan studentbostäder och de är en garant för att det inte blir några kraftiga hyreshöjningar, säger Ida Klasén, vice ordförande i Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO.

Jo men visst, rädslan för kraftiga hyreshöjningar och bostadslöshet är en realitet för många. För ännu fler lär det bli. En realitet alltså.

Om det går att vara obekväm med en tidsanda så är jag definitivt det.

I Frankrike har studentkåren drivit kampanj där ovanstående affisch spelat en central roll och dessutom haft betydelse.

Om man översätter det hela så står det. Vissa påstår att studenter inte har några problem med bostäder. Bygg fler bostäder åt studenter!

Kampanjen har lett till att utbildnings- och forskningsminister Valerie Pecresse den 15 februari meddelade att man lägger 620 miljoner euro för att bygga 40 000 studentlägenheter (och rum) fram till år 2014.

Något att ta efter kanske. Allt är värt ett försök. 636 000 ungdomar är på väg ut på bostadsmarkanden. Någon borde bry sig. Mats Odell till exempel.

26 februari 2008

Man ska smita när järnet är varmt



En del människor är verkligen upphakade. Lars Luttrop (m) i Västerås är en sådan.

Kommunägda bostadsbolag ska ”drivas utan vinstsyfte och avkastningen ska i huvudsak stanna i företagen”, dristade jag mig till att skriva i Dagens Samhälle. Då fattar Luttrop både humör och pennan och levererar ett svar - om någonting helt annat! ”Hyresgästföreningen i Västerås seglar vid en jämförelse i gräddfil, med de 2,6 mkr som Mimer betalar ut till föreningen. Föreningen har unika inkomstkällor, bland annat i form av en nära nog lagfäst rätt till förhandlingsersättning som man själv bestämmer nivån på (för närvarande 10 kr/lägenhet och månad – oavsett om hyresgästen är medlem)”, klämmer han i med.

Och vad det har att göra med allmännyttans villkor lär förbli en gåta.

Han tycker genuint illa om Hyresgästföreningen och missar aldrig en chans att torgföra det. Det är förstås helt OK. Men det finns ju ingen direkt motsättning i att tycka illa om Hyresgästföreningen och samtidigt måna sig om att vara saklig.

Hyresgästföreningen får ersättning för sitt förhandlingsarbete; för närvarande med 10:-/mån. Senast detta prövades och riksdagen tog beslut var under Carl Bildt-regeringen.

I (prop.1993/94:199 sid 69) kan man läsa:

Det är nämligen rimligt att organisationens förhandlingsarbete inte finansieras med enbart medlemsavgifter, eftersom resultatet av förhandlingsarbetet kommer även de oorganiserade hyresgäster till del för vilka förhandlingsordningen gäller. En lagreglering ger också möjlighet att pröva skäligheten av förhandlingsersättningen. Lagen bör alltså även i fortsättningen innehålla regler om förhandlingsersättning.

Luttrop har fått för sig att det är bostadsbolagen som betalar. Fel. Det är hyresgästerna. Tas ersättningen bort ska hyran sänkas med 10 kronor per månad.

Man ska smita när järnet är varmt, eller hur Luttrop? För nog är det brännhet för hyresgästerna det som pågår i Mats Odells utredning om allmännyttan. I det läget gäller det att hitta på ett annat ämne. Bättre fly än illa fäkta, skulle man också kunna säga nu när man är lagd åt ordspråkshållet.


PS. Den intresserade kan kolla på "frågor och svar om hyressättningsavgiften" som ligger på vår hemsida. DS

25 februari 2008

GPS i politiken

Om man inte lyssnar ordentligt på uppmaningarna från den metalliska men bestämda rösten som hörs från GPS-navigatorn kan man hamna hopplöst fel. Nu är det så klurigt uträknat att navigatorn hela tiden tar nya tag och funderar en vända till. Från de första desperata uppmaningarna, ”gör om rutt”, ”gör om rutt” övergår hon (det är alltid en hon) snabbt till att anvisa en ny vägbeskrivning. Den är helt anpassad till det läge bilen befinner sig i just då. Inget tjafs om att återgå till de ursprungliga planerna utan full fart framåt med hänsyn taget till de nya omständigheterna och vilka vägar det finns att välja på. Kör man fel kan man ompröva sin position och hamna rätt igen.

Tänk om det fanns en GPS i politiken som snabbt kunde analysera de felaktiga vägvalen och tjoa till när politiken är på väg ut i geografin. En kraftfull röst som ropar, ”gör om rutt”, ”gör om rutt” för att sedan övergå till en konstruktiv beskrivning av de nya möjligheterna - typ kör inte runt, runt i rondellen utan kör in nästa avfart; den som leder framåt.

Den svenska bostadspolitiken är satt under lupp och ska granskas ur ett EU-perspektiv. Allt tyder på att en politisk GPS är en akut nödvändighet för att vi inte ska hamna i terrängen och bli kvar där. I avvaktan på en rejäl GPS med mera distinkta varningar borde TEMO och andra opinionsinstitut kunna tjäna som vägledning. För svenska folket vill inte ha marknadshyror, något som liknar marknadshyror, marknadshyror light, efterfrågestyrda hyror, marknadsanpassade hyror, målhyror, rikthyror, fria inflyttningshyror etc. De vill ha en bra bostad till rimlig kostnad. Det finns en otroligt stor uppslutning kring bruksvärdessystemet och hyrestaket bland väljarna i alla varianter av politiska partier. Lyssnar ni på era väljare och politikens GPS, TEMO och de andra så kan ni höra en röst som ropar, ”gör om rutt”, ”gör om rutt”.

Utredningen ska lämna sina förslag till Mats Odell den 18 april, så tiden lider och vi med den. För allt tyder på att svenska folket får just de hyror de inte vill ha. Den politiska navigatorn är ur funktion och allt tyder på att man kommer att skylla på EU. Som vanligt är när man misslyckats med den inhemska politiken.

24 februari 2008

Platt fall för Odells plattor

Ska man tro DN idag har Mats Odell och hans plattor trasslat till det i statistiken. Så säger branschexperterna DN talat med.

Mats Odell hade knappt tillträtt förrän han avskaffade både räntebidrag och investeringsbidrag för byggande av hyresrätter. Byggherrarna fick lov att snabbspola och i rasande takt göts det tusentals bottenplattor. De kom att kallas Odellplattor. Plattorna räknades som påbörjade lägenheter. Idag vet ingen hur många hus som verkligen byggdes. Platt fall för plattorna alltså.

Odell säger i DN att han är nöjd. Hur då nöjd? Om befolkningen i Stockholmsområdet ökat med 31 412 människor och man börjat bygga 8 438, ska man vara nöjd då? Man borde rimligen vara ordentligt missnöjd. I hela landet har antalet påbörjade hyreslägenheter sjunkit från 16 499 år 2006 till 5 950 år 2007. Det är 63 procent färre än året innan. Det är i ingenting att vara nöjd över det heller.

här mycket minskade byggandet av hyreslägenheter (se sidan 5 tabell 1). Om det ändå bara var statistiken som Odell trasslade till. Det allvarliga är att han trasslar till människors liv och sabbar deras möjligheter att flytta, skaffa jobb, skaffa barn, flytta ihop, flytta isär, flytta hemifrån, flytta till en större lägenhet, flytta till en mindre lägenhet osv.

Det borde åtminstone oroa honom att bostadsbristen trasslar till det för regeringen och deras jobbpolitik.

636 000 ungdomar är på väg ut på bostadsmarknaden och de ska slåss om alldeles för få lägenheter med dem som redan är där. Ingen minskning av utanförskapet är i sikte. Det ser inte ut att bli något annat än bostadsbrist med modell Odell.

23 februari 2008

Trångboddhet - ett 1800-tals problem?

Idag fick jag anledning att fundera på det hus jag bor i.

Media intresserar sig nämligen för Telgebostäder i Södertälje som slagit till bromsarna och vill skriva in i hyreskontrakten hur många man får bo i varje lägenhet. Folk från krigshärjade länder flyr och husen är överfulla. Det förekommer att de bor 15 personer i en etta. Man kan ju livligt föreställa sig hur det är och vilka påfrestningar det medför i alla möjliga bemärkelser. Frågar man Boverket anser de att man är trångbodd om inte alla barnen har ett eget rum. Här har inte ens alla familjer ett eget rum. Vad ska det kallas: Supertrångt, extremtrångt, dubbeltrångt, övertrångt? För inte är det bara trångt.

Jag bor också i ett hyreshus, fast i Borlänge. Det är inte ett dugg trångt. Men det finns ändå likheter med Södertälje 2008. Även mitt hus har varit överbebott. Här fick man hyra ett rum under förutsättning att man lovade att ta en inneboende också i samma rum. Toaletterna låg ute efter gatan och folkhumorn slog omedelbart till och döpte den till Bajsingstreet.

Fast det var förstås på 1800-talet det. Huset byggdes 1870 men sedan dess har vi byggt bostäder och bekämpat trångboddheten. Nuförtiden är de bara två lägenheter. Gerd huserar sedan mer än 50 år på övervåningen och jag bor på undervåningen.

Kön av bostadssökande bara växer och vi bygger allt färre och färre bostäder. Det är ju helt otroligt att ett högtstående och välmående land som Sverige inte ska kunna se till att folk får tak över huvudet.

Vi lever väl för sjutton inte på 1800-talet.

22 februari 2008

Mats Odell och Bill Gates gillar inte besittningsskydd



Varje gång jag skriver om besittningsskydd tas jag i örat av stavningskontrollen. Bill Gates låter meddela att jag är ute på farliga vägar och att jag håller på att skriva om något ålderdomligt och främmande. Det känns som en uppmaning om att omedelbart sluta skriva eller se sig om efter bättre och mera moderna ord. Men hallå, vem är denne någon som sitter och dömer ut ord och begrepp som ålderdomliga och främmande. Besittningsskyddet som är den alltid närvarande vännen för oss i hyresrätt förtjänar verkligen inte att raderas ut av någon stavningskontroll som inte hänger med i samhällsutvecklingen.

Besittningsskydd innebär nämligen att hyresgästen får bo kvar så länge hon vill. Man får förstås inte sluta betala hyran eller missköta sig å det grövsta, för då försvinner rätten att bo kvar all världens väg.

I verkligheten är besittningsskyddet mera inne än på länge. För nu måste det försvaras med alla medel. Det är inte bara stavningskontrollen som är ute efter detta skydd. Man ska nämligen inte heller råka ut för hyreshöjningar som gör att man måste börja packa flyttlådorna. Nu pågår en väldig jakt på högre hyror i form av en statlig utredning. Den 18 april lämnar de sina förslag till Mats Odell och det flaggas för stora hyreshöjningar. Mats Odell har hittills verkat vara mer på stavningskontrollens sida än på hyresgästernas. Nu är det läge, Mats Odell, att ta avstånd från Bill Gates och hans språkpoliser. I annat fall kommer åtminstone vi hyresgäster att uppfatta dig som både ålderdomlig och främmande.

19 februari 2008

Bostadsmyt 1: Det är billigare att bo i förort än i innerstan



Jag vill börja med att hälsa mig själv välkommen till bloggosfären. Från ett liv som bloggläsare blir jag nu bloggskrivare.

Jag inser förstås att jag kommer att umgås flitigt med min blogg. Å andra sidan så hinner man inte mer än slå på radion eller öppna tidningen förrän man går igång på alla sakfel som får dominera debatten om bostadspolitik och dessvärre även besluten. Det är liksom helt okej att tycka lite hur som helst utan att behöva kolla om det har något med verkligheten att göra. Så myterna frodas och det kan komma att få allvarliga konsekvenser för dem som bor i den verkliga världen.

Varför inte skriva av sig istället för att gå och muttra för sig själv. Så får det bli. Myt nr 1: "Det är billigare att bo på Östermalm än i Rinkeby". Det är inte sant oavsett om exemplet handlar om Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Norrköping, Umeå osv (läs mer om det här). Om denna myt får fortleva en enda dag till så riskerar många hyresgäster att få väldiga hyreshöjningar. Den statliga utredning som ska lämna sina förslag till Mats Odell 18 april hänvisar nämligen till "den allmänna debatten" och föreslår långtgående förändringar. Det borde vara förbjudet för statliga utredningar att hänvisa till "den allmänna debatten". De, om några, borde ägna sig åt fakta istället för att bidra till märklig mytbildning.