Inredningsneurotikernas stress

Vi lider av inredningsstress sägs det. Behovspyramiden är nådd för den övre medel klassen. I alla fall i sådan stor omfattning att det går att göra krogshow på detta fenomen.

Fredrik Lindström och Henrik Schyffert beskriver, på Berns med början idag, hur tillvaron som inredningsneurotiker ter sig. Att vara livsstilsnjutare kräver sin ångest, säger de. Och man tror de. DN har en hel bostadsbilaga som bekräftar denna teori.

I dagens bilaga satsar man på Ljuspunkter. Mörkret härskar ännu på kvällarna. Och vi bör finna en lampa för läsning. Ljuspunkten Klotrunt kostar 4 990 kr, Avskalat 2 900 kr och för 499 kr kan man köpa Risigt, den klassiska rislampan från IKEA.

I Expressen idag kan man läsa om Lars Fahlberg i Rämshyttan. Han har en pension på 8 420 kronor i månaden. I december tvingades han betala 4 172 kronor i elräkning. Efter att hyran är betald har han 298 kronor kvar att leva på. Han sätter på elen när barnbarnen kommer.

Ljuspunkten Klotrunt är nog inget för Lars i dagsläget. Han håller ångan uppe genom att vara förbannad på Maud Olofsson. Vilket Näringsdepartementet har all förståelse för enligt stabschefen Frank Nilsson.

Det är nog ett svagt publikunderlag på många ställen för krogshower om inredningsstress. Behovspyramidens topp är långt borta för de som sliter med de basala behoven av mat, bostad och kläder.

Fast vi behöver ju a andra sidan inte känna igen oss för att skratta. Man kan ju skratta åt hur andra kämpar med sina lyxbåtar, tennistränare och våndor över att grannen har mer pengar. Vi skrattar varje söndag åt detta i Solsidan, fast jag tror nog att skrattet också fastnar i halsen på många.

Vilken ångest det skapar att inte ha någon livsstil alls, åtminstone ingen som det går att njuta av finns det ingen krogshow om. Den finns förstås inte beskriven i några av alla DN:s bilagor heller.

Men i SvD har Anna Laestadius Larsson en krönika av bästa slag. På solsidans motsatta sida växer molntäcket, är rubriken. Läs den. Hon skriver bland annat:

”För klyftan växer. Breddas. Snart ser vi inte varandra längre.

På ena sidan de som utan att blinka tjackar en surdegslimpa på det lokala bageriet för 80 kronor. På den andra de som får hålla till godo med degigt polarbröd. På den ena sidan de som gör rut-avdrag. På den andra de som utför de hushållsnära tjänsterna så att köparna har tid att förverkliga sig själva. På den ena sidan barn som går i friskolor och bor i villor med hemmaspa i Bromma. På den andra de som från sina kommunala skolor går hem till mögliga, astmaframkallande slumlägenheter i Rinkeby.

Avståndet ökar. Men nyfattigdomen och halvmisären finns där runt knuten trots att vi helst inte vill se den.”

Just precis.

'Social housing' - oavsett vi vill eller inte

I Sverige vill vi inte ha 'social housing'. Det verkar alla vara med på. Inga särskilda bolag ska ta hand om de fattiga och handikappade. Alla ska vi kunna bo oavsett hur vi mår och vilka inkomster vi har.

Det är också ett av den bärande inslagen i den nya lagen om villkoren för allmännyttan. Vi ska vandra vår egen väg och inte slå in på den europeiska vägen med socialbostäder. Sverige ska hålla fanan högt är tanken.

Fast i praktiken ställs det höga inkomstkrav för att kunna ens söka en bostad, även hos allmännyttan. Idag rapporter TV4 om den omfattande vräkningen av barn. Att få en betalningsanmärkning är förödande för den som vill hyra. De göre sig icke besvär hos någon ny hyresvärd.



SvD har rapporterat om slumvärdar. Enligt en kvinna som bor hos Sidenbo, en av de utpekade hyresvärdarna, så är hon tacksam att det finns dåliga hyresvärdar. De är inte så noga med någonting, inte heller med att hyran kommer in. Där förenas de som inte får plats med de som vill tjäna pengar på de som inte får plats för de ställer inga krav. Deras underläge utnyttjas maximalt.

Risken är att vi får 'social housing' oavsett om vi vill eller inte.

Ser vi inte upp slås fler och fler ut från den ordinarie bostadsmarknaden och de kommer bergsäkert att fångas upp antingen av de oseriösa fastighetsägarna eller så tvingas samhället till insatser. Och vi riskerar att få 'social housing' fast vi inte vill ha det.

I dagens SvD lovar bostadsminister Attefall att göra något åt de ovärdiga bostadsförhållanden som finns på så många ställen (ej på nätet ännu). Men vi måste granska och åtgärda alla de mekanismer som leder till utslagning från bostadsmarknaden.

Självkostnad, en kostnad man väljer själv?

3,85 miljarder flyttades från de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm till ägaren Stockholms kommun 1999.

Beslutet om denna gigantiska penningöverföring överklagades av min företrädare Jan Danneman.

Han hävdade att beslutet stred mot självkostnadsprincipen. Stockholms kommun ansåg för sin del att självkostnadsprincipen inte gällde deras bostadsbolag.

Länsrätten i Stockholms län avgjorde ärendet lagom till jul 1999.

Länsrätten skriver att det enligt gällande rätt finns undantag från självkostnadsprincipen.

”Det anses således att kommunernas medelsförvaltning inte omfattas av självkost-nadsprincipen. För detta finns stöd i 8 kap 2§ KL (kommunallagen) som innebär att kommuner skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan uppnås. Av såväl doktrin som utredningar i lagstiftningsarbete framgår inte heller att kommu-nal fastighetsförvaltning om fattas av självkostnadsprincipen.”
(Mål 6237-99)

Danneman förlorade och Stockholms kommun vann. Självkostnadsprincipen ansågs inte gälla bostadsbolag.

10 år senare, den 8 december 2009 hade Stockholmshem styrelsemöte.

I protokollet kan man läsa att deras krav på hyreshöjningar: ”grundar sig på att bolaget ska drivas efter affärsmässiga principer och förhandlingarna ska inte längre ske utifrån självkostnadsprincipen.”

Hoppsan.

Stockholms kommun som vann i länsrätten för tio år sedan genom att argumentera för att självkostnadsprincipen inte gällde har alltså i smyg låtit sina bolag jobba efter just självkostnadsprincipen, eller? I vart fall är det ingenting som märkts när de förhandlat hyrorna.

I Dagens Samhälle kan man läsa en intervju med Per Blomstrand, vice vd, Stockholms stadshus. "Självkostnadsprincipen ut. Vinstmaximering in." Står det i ingressen (artikeln på nätet).

Hoppsan.

Enligt Per Blomstrand ”behöver vi skruva upp avkastningskraven”. Den självkostnadsprincip som de anser sig ha jobbat efter har gett 700 miljoner i vinst. Nu ska de bli ”affärsmässiga” och skruvar upp avkastningskraven till
1 000 000 000 kr.

Regeringen har för sin del hängt med i svängarna och försöker inte slå blå dunster i ögonen på folk. SABO har också hävdat hela tiden att deras bolag sedan länge agerar affärsmässigt.

Regeringen skriver att bolagen ska drivas ”enligt affärsmässiga principer”. Det är ett i lagstiftningssammanhang nytt begrepp som i stor utsträckning är en anpassning till faktiska förhållanden. Regeringen konstaterar också att bolagen redan ”under lång tid varit tvungna att iaktta ett affärsmässigt förhållningssätt.”

Den vinstmaximering som Dagens Samhälle menar är på ingång har i själva verket aldrig varit på väg åt det hållet.

Regeringen motiverar lagen om allmännyttans villkor med att bolagen annars kan ”reduceras till att enbart ha vinstmaximering som mål. Något motiv för en kommun att vare sig bilda eller äga ett sådant företag finns inte…”.

Bolagen har ”inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter”.

UPPDATERAT:

Idag fortsätter Svd sin granskning av de oseriösa fastighetsägarna som borde ta sig en funderare på vad de har för syfte med sin verksamhet. Regeringen borde stärka skyddet för de boende, inte försvaga det. Fastighetsägarna är glada åt regelförenklingen och hyresgästerna är förtvivlade över fukt och mögel.

Det är i sådana lägen det är viktigt vad regeringen prioriterar. I det här fallet blev det regelförenklingen som vann över konsumentskyddet.

”Bostadskrisen ska varje enskild individ hitta en lösning på.”

Finansmarknadsminister Peter Normans uttalande i Rapport om att ”Bostadskrisen ska varje enskild individ hitta en lösning på” är ett politiskt statement vars innebörd än så länge är obegriplig. Men någon förklaring verkar inte vara i sikte.

Peter Normans uppfattning om vem som bär ansvaret står i alla fall i bjärt kontrast till skrivningarna i grundlagen.

I Regeringsformen, regeringen främsta rättesnöre, står att läsa att ”det åligger det allmänna att trygga rätten till bostad”.(§2)

Det vore bra med ett klargörande om vem som bär ansvaret. För bostadsmarknaden är i kris. Miljonprogrammet behöver stambytas och energieffektiviseras. Det byggs för lite och det som byggs är för dyrt. Hälften av landets kommuner har bostadsbrist.

Var ”tillväxten” ska bo är än så länge höljt i dunkel.

Fenomenet med slumvärdar breder ut sig. SvD fortsätter sin granskning, liksom Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra som granskat landets värsta värdar (se även dagens pappersversion av Expressen).

Hyresgästerna i slumvärdshusen befinner sig i en akut kris.

Frågan är om det är varje enskild individ som ska hitta en lösning på de konsekvenser Actas affärsmetoder får.

Det går att tjäna grova pengar på att missköta sig som hyresvärd. Acta, som tidigare kunnat stoppas om de ville köpa fler bostadsfastigheter, kommer nu att kunna köpa hur mycket som helst utan en endaste prövning efter att regeringen avskaffat förvärvslagen.

Regeringen har visserligen gjort det lättare för hyresgästerna att slå larm och få ändringar till stånd när det väl visar sig att de hade oturen att bo hos en fastighetsägare som borde ha ägnat sig åt något annat. Vad man inte förstår är varför regeringen inte hade kunnat göra både och. Behållit förvärvslagen och skärpt reglerna.

I Malmberget mullrar det både under och ovan jord. Störningarna från gruvbrytningen är stora och hus måste flyttas så att gruvbrytningen kan breda ut sig och ge LKAB ännu större vinster.

Nu betalar hyresgästerna full hyra för lägenheter som skakar och för service som så sakteliga försvinner för att helt upphöra. Och hyresgästerna får flytta på sig ibland flera gånger för att hamna i något nyproducerat. Det kommer att kosta skjortan.

Staten äger LKAB. Peter Norman har all anledning att se till att de är ett föredöme när det gäller att ta ansvar för de samhälleliga konsekvenserna av LKAB:s utbredning och tillväxt.

Tillväxten skördar sina offer. Så inte kan det väl vara upp till varje enskild hyresgäst i Malmfälten att hitta en lösning på den bostadskris de hamnar i?

Hur tänkte Fastighetsägarna och hur tänkte Peter Norman

SvD har i två dagar på raken beskrivit hur eländigt människor har det i hus som står och förfaller.

Men istället för att välkomna en samhällsdebatt om detta tilltagande elände så bestämde sig Fastighetsägarna i Stockholm för att det var läge att skicka ut ett pressmeddelande för att tala om att det:

”I kölvattnet av Svenska Dagbladets artikelserie om så kallade ”slumvärdar” skapas en onödigt negativ bild av flera bostadsområden. Privata och kommunala fastighets-ägares förbättringsarbete kommer därmed helt i skymundan.”

Men hallå, hur tänkte ni nu?

Så här tänker i alla fall ledarskribenten på UNT idag.

”Uppmärksamhet i medier och en vassare lagstiftning är och förblir det bästa botemedlet mot sådana aktörer.”

Detta hade väl platsat mycket bättre i ett pressmeddelande från Fastighetsägarna istället för att gå ut och meddela att man inte ska skriva om de eländiga hus där människor bor varje dag för det skymmer sikten.

Igår på Rapport kunde man höra finansmarknadsminister Peter Norman säga exakt så här (se här, 19.20 in i sändningen börjar inslaget).

”Bostadskrisen ska varje enskild individ hitta en lösning på.”

Men hallå, hur tänkte han då?

Är bostadsminister Stefan Attefall därmed arbetslös? Vilka uppgifter ska åvila en bostadsminister när det är upp till individen att lösa bostadskrisen.

Det skulle vara intressant att höra bostadsministerns tolkning av finansmarknadsministern gränsdragning mellan politiken och individen.

Bostadsbrist och bostadsbubbla

Kl är 05.11 och jag ska strax bege mig till P1 morgon som ska ägna tid åt två fenomen på bostadsmarknaden, bostadsbrist och bostadsbubbla.

Jag ska debattera med Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier, kl 6:37.

Idag håller också riksdagens finansutskottet en utfrågning om utvecklingen på bostadsmarknaden.Under hearingen i riksdagen ska frågan om en förestående bostadsbubbla diskuteras.

SvD fortsätter sin granskning av ett tredje fenomen på bostadsmarknaden, slumvärdar (läs gårdagens artikel här).

Carina Rossäng, en av delägarna i Kvarnskvaltan, säger att fastigheter som dem i Rinkeby och Tensta ”alltid är till salu” och berättar att Kvarnskvaltan och Stjärnforsen sedan en tid tillbaka för diskussioner med möjliga köpare.

–Vi har haft den diskussionen med flera stycken under en ganska lång tid. De här stora objekten är det många som är ute och tittar på, säger hon.

Det är just precis det som är problemet. De köps och säljs av fastighetsägare som inte bryr sig vare sig om hyresgästerna eller fastigheterna.

UPPDATERAT: Här kan ni lyssna på reportaget och debatten mellan mig och Björn Wellhagen i P1.

Misskötsel som affärsidé

Idag in leder SvD en artikelserie om slumvärdar. Utmärkt bra. Människor far otroligt illa under läckande tak, fuktskadade badrum, ventilation som är ur funktion, hissar som står och hyresvärdar som håller sig undan.

Det sker numera ingen prövning av den som vill köpa hyreshus. Den prövningen tog regeringen bort när man trots protester avskaffade förvärvslagen.

Nu ingriper samhället först när hyresgästerna varit utsatt för misskötsel och vanskötsel i tillräcklig stor omfattning och tillräckligt länge.

Men ansvaret att reagera och agera är numera överflyttat från samhället till hyresgästerna.

För den som misskött sig på ett ställe är det bara att sälja huset och dra vidare och utsätta nästa gäng hyresgäster för hälsorisker och vanskötsel.

Det är den affärsidé som dessa ”köp och sälj”-värdar bygger sin verksamhet på.

Vi är kunder, klienter, patienter, brukare, konsumenter och en himla massa annat. Vad vi än kallas ses vi oftast som högvilt. Alla smarta företag vill ha goda relationer med oss och fjäsket är därför omfattande för att få oss att anlita just de.

För nuförtiden är vi en del i olika affärsuppgörelser vare sig vi behöver vård eller konsumera kläder och mat. Misslyckas man i relationerna med oss är det kört. Då larmar vi tidningarna, ringer till Janne Josefsson, travar till reklamationsnämnden eller slutar att vara kund, klient, patient eller konsument hos de som behandlar oss illa och som får stå där med skammens rodnad på sina kinder.

Ordet "kund" kommer ju från ett gammalt tyskt ord som betyder "känd" och sådana man känner behandlar man inte hur som helst. Att vara hyresgäst är snäppet bättre.
Ingen skulle väl komma på idén att behandla sina gäster dåligt?

Fast där bedrog man sig.

Det finns en hel del ”aktörer” som skiter i sådana saker. De vet att en hyresgäst inte bara kan ta sitt pick och pack och gå över till en annan hyresvärd när det börjar läcka i taket och de själva slutar svara i telefon.

Det finns många förfärliga sätt att utnyttja bostadsbristen.
Det här är en av dem värre sätten.

Mitthem fimpar angiveriet

I morse träffade jag en nöjd vd för Mitthem i "Morgonsoffan" på TV4. Hans idé om att betala 5 000:- till den som tipsade om att det hade rökts i det rökfria bostadsområdet i Sundsvall hade fått sådan internationell och nationell uppmärksamhet i media, så nu hade han bestämt sig för att upphöra med denna angiveriverksamhet.
Jo men visst.

Jag har inte hört någon enda människa säga att det vore kul att bo i ett hus där grannarna anmäler varandra för pengar.

Ingen tycker att man ska röka när man kommit överens om att inte göra det. Där finns ingen som helst åsiktsskillnad.

Men vägen dit heter inte angiveri.

Fimpa angiveriet, Mitthem

”Vi kommer att utfästa en belöning på 5 000 kr till de hyresgäster som kan hjälpa oss att konstatera vilka människor det är som röker, säger Hans Selling, vd på Mitthem”.

Det kommunala bolaget i Sundsvall, Mitthem, vill att det ska vara rökfritt. Inget fel på det.

Men att nå det målet genom att uppmana grannarna att ange varandra är väl ändå ingen särskilt smart idé. För någon.

En hyresvärd som inte jobbar på förtroendefulla relationer med sina hyresgäster utan utser grannarna till granskare och angivare kommer inte att bli lyckosam.

Det är obegripligt att en hyresvärd jobbar på att bygga upp relationer till sina kunder som bygger på misstro och brist på förtroende och tillit.

För även den granne som fick 5000 kr för att ange sin smygrökande granne kommer att känna olust och rädsla för att bli nästa kassako för någon annan granne som spanat in ett olämpligt beteende.

Det är inte svårt att föreställa sig hur det känns att bo i ett sådant hus.

Alla organisationer jobbar med att förbättra sitt varumärke. För alla vet hur otroligt viktigt det är hur man uppfattas. Utom Mitthem som satsar hårt på att skada sitt varumärke.

Så Mitthem se till att ert varumärke inte blir rökt.

Hyresförhandlingsläget

Hyresförhandlingarna fortgår. Långt ifrån alla är klara. Vi har fått in yrkanden från 200 bostadsföretag (594 375 lägenheter). Yrkanden ligger på 3,45 procent i genomsnitt.

Vi är klara med 132 bostadsföretag (296 574 lägenheter).
Hyresförändringen för helår för dessa är 2,01 procent i vägt genomsnitt*. Se mer här.


*I ett vägt medelvärde har man tagit hänsyn till antalet lägenheter i ett bostadsföretag. På så sätt får ett stort bostadsföretag ett större genomslag på medelvärdet.

Den allestädes närvarande myten om flyttkedjor

Förr eller senare kommer alla som föds att behöva tak över huvudet. Hur många som föds vet man redan på BB. Där är de duktiga på statistik.

Men när alla dessa statistikförda väl behöver en bostad verkar det komma som en ren överraskning. Alla verkar bli tagna på sängen över denna stora mängd ungdomar som växt till sig och nu vill ha jobb och bostad.

Bostadsminister Stefan Attefall (KD) blev igår uppvaktad av nätverket jagvillhabostad.nu som återigen tröttnat på bostadsbristen.

Det har de gjort i tio år, tröttnat alltså. Så länge har nätverket funnits och lika länge har de travat runt i maktens korridorer för att tala om att det saknas bostäder för unga människor. Och att det kommer att bli värre.

Se inslaget i Rapport från igår här.

Se även ett längre inslag i Aktuellt här. Där debatterar även Stefan Attefall med jagvillhabostad.nu:s Danielle Zachrisson. Det börjar 09.45 in i sändningen.

Men år efter år presenteras andrahandslösningar på detta förstahandproblem. Byggandet ska inte stimuleras, det finns inget som Attefall är så tydlig med.

Det som enligt honom och andra ska stimuleras är andrahandsboende, att bo inneboende hos någon som bor för stort och som därför ska ges skattelättnader så att de upplåter ett rum, kökslösa ej avskiljbara rum eller andra ambitionssänkande åtgärder av baracktyp.

Och sedan har vi den allestädes närvarande myten om flyttkedjor.

Den bygger på tanken att vi flyttar på oss stegvis och efterhand vi flyttar så lämnar vi efter oss en slags billig ursprungsbostad som är möjlig för en ung människa att flytta in i.

Problemet är att det inte fungerar.

Flyttkedjor tar längre tid än vad politiker säger, är hälften så långa och når inte dem som inte redan är inne på bostadsmarknaden. Men annars är de kanon. Så kan man sammanfatta forskningen, exempelvis den som Lena Magnusson Turner gjort.

För det finns många hack och hinder i denna flyttkedjeteori . Inte minst hackar det ordentligt mellan nyproduktionen och det som byggdes på den tiden byggandet stimulerades.

Nyproduktionshyrorna utgör ingen lockelse för någon. Framförallt inte för de som bor i en nedamorterad villa, en bostadsrätt som inhandlades för länge sedan eller en hyresrätt som har några år på nacken.

Många är de nyproduktionsprojekt som byggt på tron att det skulle bli den villaägande 40-talistgenerationen som skulle flytta in. Men de bor kvar i sina hus, bostadsrätter och hyresrätter och in flyttar unga barnfamiljer som kan lämna sina andrahandskarriärer bakom sig.

Det vore bra om forskningen kring flyttkedjor fick lika stor betydelse i debatten som förhoppning om att de finns. Att tro ger inga effekter, åtminstone inte på bostadsmarknaden.

Nu ska hissen gå ända upp till översta våningen för hyresrätten

Om hissen som ska gå ända upp skrev Ola Johannson, riksdagsledamot för Centerpartiet, när han lämnade partiets nyårslöfte till hyresgästerna.

Insamlingen av nyårslöften från de politiska partierna har gått utmärkt bra.

Enigheten är närmast total.

Det kommer att byggas fler hyresrätter och hyresrättens ställning kommer att stärkas och utvecklas, ingen tvekan om det.

För löften skola ej svikas och det är politiken som ger för förutsättningarna för byggandet och som kan se till att ta bort de skatteorättvisa som hyresgästerna dras med.

Man kan tycka att löftena låter fluffiga men de är i allra högsta grad mätbara.
Antalet byggkranar går att räkna i takt med att de reses mot skyn och antalet färdiga lägenheterna går också att pricka av.

Men en del löften kommer styckevis och delt. Det gäller upprustning av miljonprogrammet, energieffektivisering och tillval och frånval.

Förhoppningsvis betyder det inte att alla de partier som inte har de på löfteslistan är emot.

För ska det bli någon stärkt ställning för hyresrätten så måste husen vara i gott skick, vara energieffektiva, skattemässigt likvärdiga och hyrorna måste ligga på en rimlig nivå.

Stefan Attefall och (KD) intervjuades på julafton. De andra partierna löften finns på bloggen efter nyår.

Alla har svarat utom Sverigedemokraterna.

Nyårslöfte nr 6 kommer från Centerpartiet

Dagens nyårslöfte till landets hyresgäster.

"Öppna dörren för delaktighet åt hyresgäster, för nu ska hissen gå ända upp till översta våningen för hyresrätten".

Ola Johansson, Kungsbacka
Riksdagsledamot för Centerpartiet

Läs också Sydsvenskan idag som rapporterar om diskriminering på bostadsmarknaden.
Resultatet stämmer med den undersökning Hyresgästföreningen gjorde 2007.

Nyårslöfte nr 5 kommer från Vänsterpartiet

Nyårslöftet från Vänsterpartiet till alla hyresgäster är:

"Att öka utbudet av hyresrätter till rimliga hyror så att låginkomsttagare inte drabbas av utanförskap som idag och att unga kan få sitt första egna hyreskontrakt om minst 1 r.o.k.
Upprusta miljonprogrammet, satsa på miljö- och energiåtgärder".

Amineh Kakabaveh (V)
Talesperson i bostadsfrågor
Civilutskottet

Nyårslöfte nr 4 kommer från Socialdemokraterna

Dagens nyårslöfte till Hyresgästerna kommer från Socialdemokraterna. I morgon kommer Vänsterpartiets löfte.

"Jag tänker slåss för att vi ska bygga mer - mycket mer. Och för att renoveringar och energieffektiviseringar av äldre bostäder ska komma igång".

Hälsningar,

Maryam Yazdanfar (s)
riksdagsledamot från Stockholms län
ordförande i civilutskottet

Nyårslöfte nr 3 kommer från Moderaterna

Efter gårdagens löftesuppehåll kommer idag Moderaternas löften.

"Mitt löfte till Sveriges alla hyresgäster är att fortsätta att arbeta för en bättre fungerande bostadsmarknad.

På en väl fungerande bostadsmarknad finns det valmöjligheter mellan olika boendeformer, såväl hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter som villor och radhus.

Det är viktigt att fler människor får möjlighet att själva välja ett boende som passar dem.

En väl fungerande bostadsmarknad gynnar hyresrätten. Hyresrätten som boendeform är viktig för att kunna upprätthålla en flexibel arbetsmarknad och för att kunna möta människors behov av bostäder.

Det är angeläget att det byggs fler bostäder, men också att det byggs fler hyresrätter.

Arbetet med att stärka hyresrättens ställning ska fortsätta".

Anti Avsan
Riksdagsledamot (M)
Civilutskottet

Replik på DN Debatt: "Fastighetsägarna åker snålskjuts på vårt arbete"

Min replik på Fastighetsägarnas artikel på DN debatt igår finns bara i papperstidningen.

Så jag lägger ut den här:

Reinhold Lennebo försöker ge intryck av att Fastighetsägarna var delaktiga i det arbete som föregick den nya lagen om allmännyttans villkor. Så var det inte. Det förslag som låg till grund för lagen togs fram gemensamt av Hyresgästföreningen och SABO.

Fastighetsägarna hade istället satt sitt hopp till EU. Genom en anmälan till EU skulle den svenska bostadspolitiken förändras i grunden. Men när riksdagen antog Hyresgästföreningens och SABO:s förslag tvingades Fastighetsägarna ge upp den tanken. EU-anmälan togs tillbaka.

Hyresmarknaden hade fått ett regelverk beslutat av en i princip enig riksdag. Äntligen hade vi fått långsiktiga och blocköverskridande spelregler!
Men nu, mitt under de pågående hyresförhandlingarna, hotar Fastighetsägarna med en ny EU-anmälan. Det är verkligen ansvarslöst.

Fastighetsägarna menar att allmännyttan ska bete sig som de privata fastighetsägarna förmodas bete sig. Men det finns ett skäl till att vi har en alldeles särskild lag för de allmännyttiga bolagen. Och det enkla skälet är att de inte är och inte heller ska vara likadana som de privata fastighetsägarna.

Regeringen motiverar lagen om allmännyttans villkor med att bolagen annars kan ”reduceras till att enbart ha vinstmaximering som mål. Något motiv för en kommun att vare sig bilda eller äga ett sådant företag finns inte…”. Bolagen har ”inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter”.

Bolagen ska drivas ”enligt affärsmässiga principer”. Det är ett i lagstiftningssammanhang nytt begrepp som i stor utsträckning är en anpassning till faktiska förhållanden. Regeringen kon-staterar också att bolagen redan ”under lång tid varit tvungna att iaktta ett affärsmässigt för-hållningssätt.”
Nu vill
Fastighetsägarna tolka affärsmässighet på ett helt annat sätt än det en enig riksdag ställt sig bakom. Bara för att kunna driva upp hyrorna utan att behöva göra någonting extra för hyresgästerna.

Fastighetsägarna varnar för att Hyresgästföreningen kan hamna i skyttegraven. Det är samma Fastighetsägare som satt och tryckte i skyttegraven med sin EU-anmälan när vi och SABO jobbade tillsammans med regeringen för att få till stånd en svensk lösning. Samma Fastighetsägare som nu alltså hotar med att springa till EU igen.

Det är ett fräckt uttalande av en organisation som i stället för att ta ansvar åkt snålskjuts på Hyresgästföreningens och SABO:s gemensamma arbete.


PS. Läs också SABO:s artikel i Sydsvenskan idag om allmännyttans samhällsansvar.

Fastighetsägarna hotar med EU - igen

Tyvärr måste jag bryta sviten med nyårslöften från de politiska partierna till hyresgästerna. Jag återkommer i morgon.

För idag drog Fastighetsägarna Sverige till med en DN debattartikel om att ”Hyresgästföreningen måste acceptera nya hyreslagen”.

Reinhold Lennebo försöker ge intryck av att Fastighetsägarna var delaktiga i det jobb som föregick den nya lagen om allmännyttans villkor. Så var det inte och det vet Reinhold Lennebo mycket väl.

Det förslag som sedermera blev lag togs fram av SABO och Hyresgästföreningen.

Fastighetsägarna som hade ställt allt sitt hopp till att man i Bryssel skulle ingripa mot det svenska systemet tvingades till slut inse att det inte skulle bli så. De hoppade på tåget precis när det lämnade perrongen och tog tillbaka sin EU-anmälan efter riksdagsbeslutet. Fastighetsägarna gillar att ha lite EU-hot i bakfickan.

De privata fastighetsägarna är helt och hållet fokuserade på att allmännyttan ska bete sig som Fastighetsägarna anser att de ska bete sig.

Men det finns ju ett skäl till att vi har en alldeles särskild lag om allmännyttiga kommunala bolag.

Och skälet är att de kommunala bolagen inte ska vara lika de privata fastighetsägarna.

De ska vara just allmännyttiga bolag med ett samhällsuppdrag. De har regler om begränsningar av värdeöverföringar, krav på inflytande för hyresgästerna mm. Om de skulle bete sig som Fastighetsägarna vill och önskar så hade det inte behövts någon särskild lag.

Det är dags för Fastighetsägarna att acceptera den nya lagen.

De allmännyttiga bolagen ska bete sig affärsmässigt, det är helt korrekt. Regeringen skriver i sitt förslag till riksdagen att de redan idag agerar affärsmässigt. Det är dessutom en åsikt som SABO hela tiden har förfäktat. Så vi har ingen tvist med fastighetsägarparterna på hyresmarknaden, vi har möjligen en tvist med de privata fastighetsägarna. Med SABO är vi överens.

Vi har aldrig ifrågasatt att kommunerna ska ta ut en borgensavgift eller att de inte får förekomma subventioner.

Det finns ingen som helst anledning att lägga ner några som helst diskussioner om vad en långsiktig affärsmässighet innebär. Det är varken matematik eller vetenskap.
Framförallt inte för kommunala bolag där "det allmännyttiga syftet alltid är överordnat"

Det som retar mig i Reinhold Lennebos artikel är när han skriver att Hyresgästföreningen riskerar ”att återgå till de skyttegravar där organisationen befunnit sig de senaste decennierna”.

Det är så otroligt fräckt. När vi och SABO slet som värst ihop med regeringen för att få till stånd en svensk lösning satt Fastighetsägarna Sverige på läktaren och blåhöll i sin EU-anmälan.

Närmare skyttegravarna än så är det svårt att komma.

Och nu hotar man med att gå till EU igen.

Det vore väl bättre att ni funderade på hur ni ska öka kvaliteten och förbättra era relationer till hyresgästerna nu när ni fått en egen plats vid förhandlingsbordet.

Nyårslöfte nr 2 kommer från Folkpartiet

Bloggserien Nyårslöften fortsätter idag med Folkpartiets löften till hyresgästerna.

"Folkpartiets nyårslöfte består i att vi vill fortsätta att utveckla hyresrätten.

Vi tror på att ett system för till- och frånval.

Vidare vill vi arbeta vidare med de förslag för bättre villkor för hyresrätten, som hyresmarknadens parter, inkl Hyresgästföreningen lagt fram.
(Det handlar då om att fastighetsskatten, underhållsfonder och att en låg moms skulle läggas på bostadshyror.) "

God Jul och Gott Nytt År

Lars Tysklind
Riksdagsledamot(fp)
Västra Götalands län västra

Nyårslöfte nr 1 kommer från Miljöpartiet de Gröna

Nu är det dags att klura på vad 2011 kan komma att betyda för landets hyresgäster.

För att få en ledtråd i detta funderande har jag bett de politiska partierna att skriva ner sina nyårslöften.

Här kommer det första.

Miljöpartiets nyårslöfte är att fortsätta kämpa för en politik som stärker hyresrättens ställning och som bygger bort bostadsbristen och trångboddheten. Då gäller det att man ser bostadsbristen som ett gemensamt problem som kräver samhällslösningar, snarare än som ett problem bara för den bostadslöse.

Allt gott

G U S T A V F R I D O L I N
Riksdagsledamot för Göinge, Österlen och Bjäre
Partistyrelseledamot
Miljöpartiet de Gröna

I morgon kommer Folkpartiets löften till hyresgästerna.

Jag samlar ihop de alla och gör en sammanställning så vi kan pricka av de efterhand, löftena alltså.