Föreslå lite schyssta upplägg för de som vill att det ska gå schysst till.

Stefan Attefall med utredare Per-Anders Bergendahl

Alldeles för många tvingas bo dyrt och osäkert i andrahand. Och nu hoppas Stefan Attefall att det ska bli ännu fler.

Mest är det ungdomar med motsatsen till topplöner och fasta anställningar som får betala mer än andra för att bo på osäkra villkor hemma hos någon annan.

Det finns för få bostäder, och Stefan Attefall säger att det tar så lång tid att bygga nya, så därför inriktar regeringen hela sin politik på andrahandslösningar. Det gäller att vi packar ihop oss i de bostäder som finns.

Regeringen har därför tillsatt en utredare för att titta över hur packningsmöjligheterna ser ut.

Han föreslår att de som har ytor över ska stimuleras att hyra ut de. Han har ingen susning om hur många kvm det kan röra sig om, skriver han, men vill att det ska bli enklare.

Människan är ju ingen kul typ precis, går det så maxutnyttjas alla de lägen som dyker upp. Så på dagens andrahandsmarknad pågår det mycket ruffel och båg.

Nu har utredaren en förhoppning om att de nya reglerna ska locka fram det bästa ur människan så de upphör att lura folk på pengar och håller sig till reglerna.

Bostadsrättsinnehavarna ska få bestämma själva om de vill hyra ut. Men inte om grannarna hinner före. Det måste finnas tillräckligt många kvar i huset så att föreningen får ihop en styrelse som kan ta hand om den fastighet de tillsammans äger. Då kan det förstås inte bara vara andrahandshyresgäster i huset när städdagarna infaller och årsstämmorna ska hållas.

Först ska man meddela Brf som får rätt att ta ut en ytterligare avgift på ca 25 % av månadsavgiften som ska betalas av andrahandshyresgästen.

Hyran som ska tas ut föreslås bli kostnadsbaserad.
Så här skriver utredaren:

”Det handlar i princip om att beräkna en årskostnad utifrån ett kapitalvärde, vilket då ska motsvara vad det skulle kosta att hyra kapitalet under ett år. I sådana kostnadsberäkningar ska då ingå finansieringskostnader, avgifter till bostadsrättsförening m.m.”

Förenklat kan sägas, skriver de, att kostnaden motsvaras av bostadens marknadsvärde multiplicerat med en realränta efter skatt, till vilket adderas avgifter till
bostadsrättsföreningen.

Hyran= bostadens marknadsvärde multiplicerat med realränta efter skatt+ månadsavgift + extra månadsavgift

Så det gäller att hålla koll på marknadsvärdena och realräntan när man skriver under ett andrahandskontrakt.

Man vill ha ”en resursavvägd privatuthyrning”. Jag har inte riktigt lyckats lura ut vad det innebär men ni kan läsa själva.
Utredaren har ändå förstått att man inte kan släppa hyrorna fria utan att det måste finnas ett visst skydd för den som hyr.

För vi har en andrahandsmarknad och vi kommer att ha en andrahandsmarknad.

Men man måste ha ett mycket starkt konsumentskydd och inte ge efter hela tiden för de som i alla lägen utnyttjar andra för sin egen vinning och anpassa lagen efter dem.

Inrätta en andrahandsförmedling där både den som vill hyra och den som vill hyra ut kan göra det på ett sätt som skapar trygghet för bägge parter.

Oavsett om man får ta ut en bruksvärdehyra eller en kostnadsbaserad hyra är det långt ifrån alla som vill lägga ut sina lägenheter på blocket eller anlita någon andrahandsmäklare med oklart rykte för att därefter välja ut någon som man känner att man tryggt kan låta flytta in i sitt hem och sist men inte minst se till att alla avtalsvillkor är utklarade och underskrivna.

Varför utredaren hoppade denna del av andrahandsuthyrningen vet jag inte.
Det hade i alla fall inte varit i vägen om utredaren nuddat vid att det också måste finnas lite schysstra upplägg för den som vill att det ska gå schysst till.

Lagen om allmännyttiga bolag en skyddslagstiftning mot kommunpolitiker

Anders Borg tycker att kommunerna ska producera välfärd istället för att hålla på med avancerad skatteplanering.

Det verkar vara en rimlig åsikt.

Fast det tycker inte SKL (Sveriges kommuner och landsting). De tycker att kommunerna ska anpassa sig efter skattelagstiftningen.

Det är just begreppet anpassning som är det intressanta. Det som Borg beskriver som en aggressiv och avancerad skatteplanering beskriver SKL som endast en anpassning.

Om man med anpassning menar att ligga i för att hitta de vägar som ingen hunnit täppa till eller att söka efter helt nya vägar för att minska utbetalningarna till Anders Borg så är det väl ändå att betrakta som åtminstone en överanpassning.

För det är väl inte meningen att kommunerna och deras bolag ska snirkla runt skattetabellerna för att hitta bakdörrar?

Kommundirektörer, ekonomidirektörer och revisorer snirklar även runt den nya lagen om allmännyttiga bolag på jakt efter någon paragraf som det går att anpassa sig till så att det flödar över lite pengar från bostadsbolagets kassa till kommunkassan.

Kommunerna tar exempelvis ut borgensavgifter lite hipp som happ utan beslutsunderlag. Borgensavgiften får hyresgästerna betala på sina hyror och de är så klart intresserade av hur den räknats fram.

Om kommunfullmäktige inte tycker att man behöver några underlag för sina beslut så finns det inga underlag. Det finns bara en ospecificerad faktura på något lämpligt miljonbelopp.

Det känns ibland som om allmännyttiglagen är en skyddslagstiftning mot kommunpolitiker. När man ser hur de letar efter hål i paragraferna så undrar man vad som hänt om det inte funnits några paragrafer att leta hål i. Nu finns det åtminstone några regler som begränsar deras möjligheter att komma åt bolagens pengar.

För en fastighetsägares första plikt är väl att vårda sin investering, se till att hus och lägenheter underhålls, renoveras och är i det skick som hyresgästerna betalar hyra för. Att hålla uppe värdet på sina fastigheter är väl en första nödvändig insats innan pengarna flyttas över till äldreomsorgen.

Men några sådana självklarheter fastnar nödvändigtvis inte på de kommunala bolagens ägare.

Det kan till och med hända att de sitter i väntrummet på finansen och väntar på att Anders Borg ska hjälpa de med att renovera deras hus.

Obs, gäller inte alla kommuner.

"Hyresrätter för med sig en annan typ av folk"

”(Fastighetsskatten) är dock ett bra exempel på vår moraliska hållning. Enligt den klassiska kristna etiken, till exempel Tomas av Aquino, är den privata äganderätten i själva verket ett nödvändigt fundament för den privata moralen.”

Patrick E Vigren, vice ordförande Kristdemokraterna, Linköping)

”Villaägaren representerar den kristdemokratiska principen om att ta ansvar för sig själv. Man bor i sitt hus, tar eget ansvar och verkar för det goda samhället tillsammans med andra.

”(Stefan Atteffal, bostadsminister KD i Villatidningen)”

Stopplagen) har hindrat alla hushåll som önskar äga sitt boende – en grundläggande del i en familjegemenskaps tillvaro. Den enskilt viktigaste åtgärden är att införa så kallade ägarlägenheter”.

Mats Odell, fd finansmarknadsminister, KD:s riksting)

"Att äga sitt eget boende är inte bara trevligt och ger en känsla av frihet. Undersökningar visar - tvärtom vad många tror - faktiskt är billigare att äga sitt boende än att hyra det."

(Stefan Attefall, bostadsminister KD i SvD annonsbilaga)

”Vi tror att intresset för ägarlägenheter kommer att öka kraftigt när det blir möjlighet för hyresgäster att köpa loss sina lägenheter”.

(Anders Josephsson, politiskt sakkunnig hos bostadsminister Stefan Attefall.)

"När solen går ner över äppelträden och man sitter med en kaffe på altanen då inser man det fina med att ha ett alldeles eget hem".

(Stefan Attefall, bostadsminister KD i annonsbilaga SvD)”

Hyresrätter för med sig en annan typ av folk”

(väljare i Ekerö som ska ta ställning till utförsäljningen av allmännyttan)

Den rimliga slutsatsen av detta är väl att:

Människor som äger hus har en högre privatmoral, husen bebos av familjer, de har en finfin familjegemenskap, de myser mer under äppelträden, de är mer ansvarstagande, de känner en större frihet och de bor billigare.

Citaten är inte bara ord som saknar mening och innehåll. De har både mening, innehåll och betydelse. Vi har en bostadsminister och därmed en regering som har en särskild idémässig och stark koppling till en av våra boendeformer.

När ägandet är av överordnat intresse och utgör grundvalen för den politik man för så syns det i hyresrätten.

Hittills har regeringen genomfört följande åtgärder:

-Tagit bort räntebidragen till hyresrätter Budgetprop. 2006/2007

-Tagit bort investeringsstöd till hyresrätter Budgetprop. 2006/2007

-Bibehållna räntesubventioner för egnahem och bostadsrätter.

-Tagit bort schablonbeskattningen på bostadsrätter Budgetprop. 2006/2007

-Sänkt fastighetsskatten med flera miljarder på egna hem genom att begränsa skatt på tomtvärdet Budgetprop. 2006/2007

-Tagit bort fastighetsskatten och ersatt den med en kommunal fastighetsavgift.

-Bibehållit och utvidgat möjligheten att skjuta upp reavinstbeskattning, även om uppskoven belagts med en låg ränta

-Tagit bort tillståndsplikten vid försäljning av kommunala bostäder Gäller från 1/7 2007 genom ändring i Allbo-lagen.

-Tilläggsdirektiv till utredningen om allmännyttan med krav på åtgärder för en väl fungerande hyresmarknad Föranledde utredningen EU, allmännyttan och hyrorna (SOU2008:38) att föreslå långtgående förändringar i reglerna för hyressättning, bl.a. efterfrågepåslag

-Utrett möjligheten till dubbelupplåtelse av bostadsrätt för att underlätta ombildning Tilläggsdirektiv till utredningen om modernisering av hyreslagen (Ju 2007:01, dir. 2007:9) inget förslag

-Övervägt att slopa bruksvärdesystemet vid uthyrning av egna bostaden Tilläggsdirektiv till utredningen om privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden (M 2006:07, Dir 2006:141) blev inget förslag

-Inför ägarlägenheter i nyproduktion, bl.a. med motivet att skapa en ny hyresmarknad Sämre besittningsskydd jämfört med normal hyresrätt

-Utreder ägarlägenheter i befintligt bestånd, vilket skulle underlätta ombildning av hyresrätter Bereds inom regeringskansliet

-Slopat utredning om hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten/ombyggnad Tilläggsdirektiv till utredningen om modernisering av hyreslagen (Ju 2007:01, dir. 2007:9)

-Slopat utredning om oseriösa hyresvärdar Tilläggsdirektiv till utredningen om modernisering av hyreslagen (Ju 2007:01, dir. 2007:9)

-Infört skattesubvention för hushållsnära tjänster, t.ex. trädgårdsarbete och snöskottning för villaägare Kan ej utnyttjas av hyresgäster, som i hyran betalar full moms och sociala avgifter för t.ex. fastighetsskötsel

-Infört skattesubvention för reparation, underhåll och tillbyggnad (ROT-avdrag) för ägda bostäder Kan ej utnyttjas av varken hyresgäster eller hyresvärdar

- utreder annan hyressättning på andrahandsuthyrning av bostadsrätter

I say no more.

Piloten i Kalmar har landat

Vid årsskiftet lämnade Fastighetsägarna in en diger ansökan till hyresnämnden om prövning av hyrorna för 5 400 lägenheter i Kalmar.

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige, menar till och med att det är lagstiftarens mening att hyrorna ska avgöras i hyresnämnden när förhandlingarna inte går i lås.

Här har Fastighetsägarna jobbat i åratal på att de ska få bli en fullvärdig part i förhandlingarna. Nu när de får förhandla på egna meriter så vill de inte förhandla utan nu ska staten ska sätta priset åt dem. Märkligt.

I Kalmar hade de bestämt sig för att driva ett pilotärende för att testa den nya lagen. Den skulle bli vägledande för hela Sverige.

Nu måste Hyresgästföreningen och SABO inse att hyresgästernas betalningsvilja och efterfrågan måste spela roll för hur hög hyran ska vara, säger Reinhold Lennebo ofta.

Så nu skulle det äntligen prövas om inte priserna på bostadsrätter i Kalmar också skulle styra hyrorna i Kalmar.

Nu finns det inte längre något pilotärende i hyresnämnden.

Piloten har landat och några hyror är inte satta efter betalningsvilja och läge.
Hyrorna i Kalmar är fastställda på sedvanligt sätt i förhandlingar.

Men: Vi fick igenom våra krav, säger fastighetsägarnas Lars Stjernfeldt. Det blir höjning med upp till 5 procent.

Det var två fastigheter som fick 5 procent.

Läs själva.

Av cirka 5 000 lägenheter har:
* 4,4 % fått en höjning 0 – 2 % från den 1 april
* 31 % fått en höjning med 2 % från den 1 april
* 57 % fått en höjning med 2,5 % den 1 april.
* 5 % fått en höjning med 3 %. (2,5 % den 1 april och 0,5 % den 1 juli)
* 2,8 % fått en höjning med 3,5 – 5 %. (2,5 % den 1 april och resten den 1 juli)

Av dessa är höjningarna i 575 lägenheter villkorade. De får inte ta ut den sista delen av höjningen förrän månaden efter fastighetsägaren redovisat en godkänd energideklaration till Hyresgästföreningen.

Om detta resultat skriver Fastighetstidningen.

- Hyreshöjningarna landade på upp till fem procent. Fastighetsägarnas krav accepterades och nu återkalla man sin ansökan om prövning i hyresnämnden.

Fastighetsägarna är inte precis några nyansernas mästare.

Bostadsbristen hotar tillväxten och då söker byggbolagen efter bromsen!

I måndags lyssnade jag på Pål Alhsén, vd Akelius, som berättade om hur de ser på tillvaron. Akelius renoverar och graderar upp sina lägenheter när de blir tomma. Hyran höjs då med cirka 2 000 kr månad.

Det är deras affärsidé. Man vänder sig till de som vill ha hög standard och som är beredd att betala för det.

Alla privata företag är givetvis fria att lägga sig till med vilken affärsidé de vill. Akelius själv, Roger, vill ha hyresgäster med feta plånböcker säger han. Så då satsar de på det.

Om alla gjorde som Akelius skulle det självklart få stora konsekvenser. För var ska de som inte vill ha hög standard och som inte kan betala 2 000 kr mer i månaden ta vägen i ett sådant läge?

Det bekymrar inte Akelius för de har inte till uppdrag att se till samhällsnyttan.

Allmännyttan har i uppdrag att se till samhällsnyttan. Så man får förmoda att de har en annan affärsidé än Akelius även om de privata fastighetsägarnas organisation anser att lagen om allmännyttiga bolag innebär att allmännyttan inte ska vara allmännyttig.

Efter Akelius lyssnade jag till Ililja Batljan, vice vd Rikshem. Han var frustrerad och upprörd.

Rikshem köper hyresrätter för våra pensionspengar och vill vara en samhällsaktör. De renoverar inte när hyresgästerna flyttar utan de renoverar hela hus med en gång.

Hyrorna drar då iväg med 43 procent och på lördag blir det hyresgästdemonstration i Uppsala.

Ililja Batljan menade att staten sitter på läktaren och överlämnar till hyresgästerna och fastighetsägarna att ta hela fajten och kriga med varandra om kostnaden för stambyten och energieffektiviseringar. Han har givetvis rätt i det.

För regeringen är fullt upptagen med att skicka 14 miljarder i renoveringspengar till landets villaområden. Inte alla förstås, det mesta går till Täby, Lidingö, Vellinge och Danderyd.

Bostadsbristen har blivit ett hot för tillväxten, skriver SvD
Men ett rejält uppsving i bostadsbyggandet är inte att vänta inom den närmaste tiden från de fyra börsnoterade byggbolagen. De söker tvärtom efter bromsen.

I omkring en tredjedel av Sveriges kommuner påbörjades förra året mindre än 25 procent av alla planerade byggstarter enligt SCB:s påbörjandebarometer.

Och då letar de efter bromsen! Den verkar de ju för övrigt redan ha hittat.

Bygg hyresrätter då. Det är alldeles tydligt att bostadsrättsbyggandet är förenligt med en lång rad bekymmer och osäkerheter som inte hyresrätten belastas av.

Jag håller med EU där.

Läs också vad Lars Bergstig (FP) skriver i Dagens Samhälle om behovet av att bygga hyresrätter.
.

Renoveringsrep i TV4

Inslaget börjar 6 minuter in i sändningen.

Igår var det ett nytt inslag i TV4 om renoveringarna av miljonprogrammet. Lite synd att Stefan Attefall inte fick svara på frågan ordentligt om varför regeringen lägger 14 miljarder på renoveringar av villor och bostadsrätt (per år), men inget på hyresrätt.

Regeringen sa nej och nu får Ulla göra sig av med datorn

Bostadsminister utan ansvar för bostäderna

Idag skriver jag i Aftonbladet om Bröli i barnprogrammet "Pappas pengar" som inte tar sig fram i vuxenlivet. Men backas upp av pappas pengar. Läs den här.

För det spelar ingen roll hur kärvt det är i omgivningarna pappas pengar fungerar med knivskarp precision när dörrar ska öppnas.

Samtidigt rapporterar TV4 om att antalet barn som är fattiga och varken har pappapengar eller mammapengar ökar jämfört med förra året då det ökade jämfört med året innan.



TV4 hade igår kväll ett inslag om Ulla Löneborn som bor hos Stena Fastigheter som får sin hyra höjd med 60 procent efter en renovering (först i inslaget ovan). Hon har en pension på 11 150 kronor och nu ska hyran bli 7 300. Hon ska försöka bo kvar, jag får säga upp datorn för som hon säger jag måste ju ha någonstans att bo.

Stena fastigheter som står för hyreshöjningen säger att de försöker erbjuda pensionären Ulla och de andra ettor som inte är renoverade.

Det är precis det som pågår. Starka krafter jobbar för att det bara är de inkomststarka som ska bo i innerstäderna. De andra ska bo i ekonomiskt uppdelade årsringar runt omkring och pensionärerna ska flytta till orenoverade ettor.



Men så dök Stefan Attefall upp i Nyhetsmorgon och sa att Ulla kunde räkna med höjt bostadsbidrag. Ulla har nu en hyra på 4 815 och en pension på 11 150 hon har alltså 6 335 att spendera på allt annat man behöver här i livet.

Nu får en hyra på 7 300 men pensionen rör sig inte ett dugg uppåt så efter hyreshöjningen får hon 3 850 kronor kvar.

Hon får alltså 2 485 kronor mindre per månad att leva på. Ska verkligen Stefan Attefall kompensera Ulla med 2 485 kronor per månad. Nej, det ska han naturligtvis inte. Höjningar av bostadstillägg och bostadsbidrag brukar röra sig om 150-200 kronor per månad.

Eller så var det en riktigt maffig nyhet vi hörde från bostadsministern i Nyhetsmorgon

Stefan Attefall sa att det är Hyresgästföreningen och fastighetsägarna som förhandlar. Så är det, men vi förlorade i Ullas ärende därför att Stena Fastigheter drog det hela till rättslig prövning.

Lagstiftningen är för svag Attefall och lagar är dina domäner, inte Hyresgästföreningens.

Vi skickade förra veckan ett brev till justitiedepartement med krav på att hyresgästerna ska få ett större inflytande över omfattningen av renoveringarna.

Och vi gick bet på att övertyga din regering, Attefall, om att skyddsregeln i hyreslagen också skulle omfatta hyror efter ombyggnad.

Ni sa nej och nu får Ulla göra sig av med datorn.

Politikerna avvecklar sitt ansvar

Igår skrev jag en artikel i Dagens Arena. Den går att läsa här.

Riksdagens bostadspolitiska mål saknar själ och hjärta

På turné med Behrang Miri

Man kan ändå inte låta bli att sakna dem. De gamla bostadspolitiska målen.

Tänk så fantastiskt det hade varit om de skulle få en chans att bli verklighet.

Så här uttryckte man sig i riksdagen när det begav sig:

”Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar."

Så skrev jag i bloggen 26 maj 2009 och jag saknar de fortfarande.

Mest av allt önskar jag att den sista meningen kunde bli verklighet.

”Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar."

Åtminstone kan man väl jobba åt det hållet. Som det är nu blir allt mer ojämlikt.

Nu finns det inga mål om stimulerande, trygga, jämlika och värdiga bostäder till rimlig kostnad.

Riksdagens nuvarande målet saknar själ och hjärta.

”Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven”.

Och man ska ha en ”från social synpunkt god livsmiljö”.

Inte kan det väl vara ett allt mer segregerat samhälle där 71 procent av barnen i Rosengård lever i fattigdom. I Stockholmsförorterna Rinkeby/Kista och i Angered i Göteborg är motsvarande siffror 51 respektive 50 procent.

En fattigdom som aldrig når till Danderyd och Täby.

– Många av ungdomarna här har aldrig kunnat lämna Malmö, de har knappt ens lämnat Rosengård. Det finns ingen möjlighet att de kan åka skidor på sportlovet. De här ungdomarna delar rum med fyra syskon och man har inte råd att varken skicka dem på utflykter eller betala föreningsmedlemskap eller avgifter för en danskurs, säger Behrang Miri Rörelsen Gatans Röst & Ansikte i Kvällsposten.

Behrang och jag har varit på turné runt om i landet. Så jag vet att han har kraft att göra skillnad.

Så nu kan man undra över vad regeringen tänker göra så att alla får en "från social synpunkt god livsmiljö"?

För även i fortsättningen ska vi väl ha goda bostäder till rimliga kostnader, goda uppväxtvillkor, värdiga levnadsförhållanden och trygga miljöer. Eller?

Läs också Håkan Forsell om den ekonomiskt blandade staden.

Idag skriver jag även i Dagens arena om att politikerna avvecklar sitt ansvar. Läs om det här.

Först tar vi det vi behöver sedan får ni ta det som blir över

Jag tillhör jätteproppen Orvar, det stora köttberget av 40-talister. Styva i korken anses vi vara och det är vi väl också.

Vi har haft det förspänt och det mesta har gått vår väg. Vi fick studera när vi behövde det, föräldrarförsäkringen byggdes ut när vi behövde det, dagis byggdes ut när vi behövde det, miljonprogrammet byggdes när vi behövde bo, osv.

Staten har varit god mot oss. Kort sagt så har vi som generation betraktat haft flyt.

Nu har staten, liksom 40-talisterna, dragit sig tillbaka och gått i pension. Några goda gåvor från staten i den utsträckning som kom oss till del kommer inte regna över 80- och 90-talisterna.

Tvärtom arbetslösheten är skyhög, det ställs krav på sänkta löner, bostadsbristen är monumental och några bostadsbyggnadsprogram är det inte tal om.

De har helt enkelt inte något vidare flyt.

De 40-talister som stod på torgen och skrek ”Ropen skalla daghem åt alla” har sålt sina hus, behållit ”landet” och skaffat sig en hyresrätt. De vistas på landet under vår och sommar gör en del resor och hjälper barn och barnbarn.

Så beskrevs det i alla fall i ett mejl där vi uppmandes att ställa upp på Stefan Attefalls storsatsning på hyrestanter och andrahandsuthyrning.

För de ville kunna hyra ut sin hyresrätt när de var på landet under sommarhalvåret. Och få sig en hacka på köpet.

Nu är det ju inge kul för någon att hoppa in och bo april-oktober på ett ställe för att avvakta nästa sommarperiod när pensionärerna åter drar till sina lantställen.

Men som de skrev,
”Det kommer att även frigöras ett stort antal bostäder under vinterhalvåret, då fler och fler föredrar sol och värme under denna period”.

Så medan 40-talisterna solbadar så bor de unga växelvis i de vintertomma eller sommartomma lägenheterna.
Är det det som kallas växelbruk?

Nu måste jag omedelbart inflika att jag vet att man numera inte ska drömma drömmar om ett nytt och bättre liv utan man ska nöja sig med det som står till buds och inte stå på torgen och skrika ”ropen skalla bostäder åt alla”.

För i Sverige går det inte att bygga hus som folk har råd att bo i. Kan låta lite märkligt i ett välfungerande högteknologiskt land som Sverige men dessvärre är det en alltför omöjlig nöt att knäcka för de ansvariga. Därför går all politisk energi åt till att hitta olika sätt att hantera det som redan är byggt.

Antingen ska hyresrätterna bli bostadsrätter eller så ska de bli andelslägenheter. Ska de inte det så ska de bli ägarlägenheter. De som bor i för stora hus ska hyra ut överblivna rum och resten ska bo i andrahand.

Jag har ändå EU med mig, känns lite bra. Sverige kan bygga hyreslägenheter och lånekostnaderna sjunker om tillgången på bostäder ökar, är kommissionens lösning.

Jag känner mig mera besviken på mina generationskamrater. De borde slåss för riktiga bostäder åt sina barn och barnbarn istället för att föreslå att de ska ta det som blir över när de fått sitt.

Olika falla ödets lotter

Olika falla ödets lotter säger vi lite uppgivet när det inte blir som vi tänkt oss och vi behöver lite tröst. Fast vinnarna i livets lotteri är oftast utsedda och klara när det är dags för dragning.

För hur olika det ska bli är resultatet av beslut, oftast politiska sådana. När Madeleine Forsberg, 21, flyttade in i Sveriges minsta studentbostad så var det inte ödet men däremot lotten som avgjorde.

Men att lotterivinsten bestod av en lya på 8,8 kvm och inte en på 40 kvm är varken ödet eller lottens fel. Det är det politiska förutsättningarna för byggande som är så snålt tilltagna att det bara räckte till 8,8 kvm.

40-talisterna bor inte på 8,8 kvm. De bor växelvis i utlandet och i hemlandet, där de har en bostad på bägge ställena där de njuter av shopping och golfrundor. I alla fall en del som nu skördar frukterna av en politik som varit mera generöst tilltagen.

En ökande grupp barnfamiljer har dragit en politisk nitlott och är beroende av hur socialtjänstens politiska förutsättningar ser ut. Socialtjänsten är på väg att bli en av våra större hyresvärdar.

En del renoverar och bygger till med hjälp av skattebetalarna och får allt finare kök och fasader.

I en del fall ändras förutsättningarna i ett slag. Från att bott tryggt och klarat hyran står de inför otrygghet och inser att det inte längre är möjligt att klara hyran.

Husen de bor i renoveras och byggs till fast utan hjälp av skattebetalarna.
Fastighetsägaren byter inte bara köksluckor utan också hyresgäster. Det finns en lag om inflytande för hyresgästerna vid ombyggnad som tillhör en av de mera tandlösa varianterna av lag.

Inflytandet är oftast av noll och intet värde. Om detta skriver jag på Expressen idag. Läs här.

Stefan Attefall lovade på en konferens vi hade att han skulle titta på detta. Jag har aldrig blivit klok på vad den politiska termen titta innebär. Om de inte ska titta så säger de att de hör vad man säger. Det är dags att detta tittande och hörande resulterar i några handfasta förslag.

Roger Akelius, en av Sveriges största privata hyresvärdar, skrev i ett mejl till mig från Bermudas där han framlever sina dagar att han tacksamt noterat att vår tidning Hem & Hyra skrivit precis det han sagt.

”Jag vill ha hyresgäster med feta plånböcker” sa han och nu var han glad över att detta fanns med i tidningen.

I DN i lördags kunde man läsa om hur Akelius missköter renoveringen av sina fastigheter i Åby, Västerhaninge. Det kanske vore läge för Akelius att lätta på den egen feta plånbok så han kan göra rätt för sig gentemot de hyresgäster som bor i hans hus.

Bruksvärdessystemet är ett konsumentskydd - lästips

SABO:s vd, Kurt Eliasson, skriver i Byggindustrin att bruksvärdessystemet är ett konsumentskydd.

”Bruksvärdessystemet är ingen reglering. Det är ett konsumentskydd som syftar till att ingen hyresgäst ska behöva betala oskälig hyra. Även detta har regeringen understrukit och skriver i propositionen till nya lagen att det inte finns någon anledning att i lagtexten precisera vilka faktorer som bör ha betydelse för bedömningen av bruksvärdet.

”Ansvaret för hyressättningen bör således även framdeles ligga på de lokala parterna på hyresmarknaden. Regeringen avstår därför från att lägga fram något förslag till lagändring”, skriver man.

Det är väl känt att Sveriges Byggindustrier vill röja väg för högre hyror. Om det är marknadshyror som organisationen suktar efter vill jag påminna om ett uttalande från bostadsminister Stefan Attefall i Byggindustrin i maj förra året:

”Vi skulle få stora omställningsproblem med svåra sociala konsekvenser om vi försökte införa marknadshyror i Sverige” sade han då med anledning av bostadssituationen i Oslo.”

Läs mer här.

Ola Andersson, arkitekt, skriver i SvD om den katastrofala bostadsbristen.

”Skulle de villiga byggarna inte räcka till har Stockholms stad fyra allmännyttiga bostadsbolag med solid ekonomi som skulle kunna bygga hyresrätter, vilket vore en mycket god investering för såväl bostadsbolag som kommun och stockholmare.

Men icke. I stället har det gått så långt att Stockholms stads misslyckande att förse sina nya invånare med bostäder blivit ett hot mot hela den svenska ekonomin.

Kanske är det hög tid att sätta Stockholms stad under tvångsförvaltning, innan det är för sent?”

Läs mer här.

I Dagens Industri kan man läsa om att ”Regeringen banar väg för fler hyresrätter”.

”Allt fler vill bo i hyresrätt, men efter år av omvandlingar till bostadsrätter är utbudet lågt. Nu öppnar regeringen för skattelättnader för hyresrätten”

Läs mer här.

Varför vill Heimstaden uppfattas som en dålig hyresvärd?

Hyresgästmöte i Ljungby

Häromdagen tittade jag på filmen om Hyresgästföreningens historia. Den tar sin början 1915. Det kusliga är att det är så mycket som upprepas idag som man trodde var förpassat till historiens sophög.

Men det ligger för lite på sophögen, det är alldeles tydligt.

Det blev i alla fall väldigt tydligt igår när jag var på hyresgästmöte i Ljungby. En tillsynes trivsam ort men där en del privata fastighetsägare behandlar sina hyresgäster på ett sätt som påminner om förr i tiden.

Arroganta och oförskämda talar de maktspråk och uppträder som gamla brukspatroner.

Förutom att de, som exempelvis Heimstaden gör, skickar ut hyresavier där de hittat på ett nytt hyresbelopp alldeles på egen hand så var salen full av hyresgäster som berättade den ena märkligheten efter den andra.

En man som betalade cirka 6500 för en trea men inte hade något varmvatten på över fem
månader. Han blev till slut tvungen att flytta. Många hade kallt i lägenheterna ibland låg inomhustemperaturen på 17 grader och det var frost på fönstren. Man ska väl heller inte behöva använda hårtork när de frusit fast eller behöva vänta på att toaletten ska bli lagade i flera dagar och få rådet att hålla sig.

En del hade fått handskrivna odaterade A4-papper där hyreshöjningen meddelas.

I nyrenoverade kök ska luckorna sitta fast och bitar av fasaden ska man inte riskera att få i huvudet.

Det ska inte komma in någon och sätta upp mätare på element i lägenheter där det drar kallt från fönstren och antyda att det snart ska bli individuell mätning av värmen.

En fastighetsägare som tvingar hyresgästerna att mäta resursslöseri behöver ju sedan anstränga sig ett dugg för att fixa fönster och se till att byggnaden är energieffektiv.

Det som förundrar en mest är kanske inte att de skiter i sina hyresgäster, det är mer vanligt än man tror, utan att de också skiter i sin egendom. Varför ser inte en fastighetsägare till att sköta sin investering och hålla de i gott skick. Fastigheterna förlorar ju i värde.

Varför jobbar Heimstaden så ihärdigt för att få dåligt rykte och uppfattas som en dålig hyresvärd ? Vad är det för kul att ha hyresgäster som känner sig hotade och oroliga? Så jobbar väl inga moderna företag.

Jag kände mig lite sorgsen när jag satt mig på tåget men också förtröstansfull.
Människor är inte beredda att tåla vad som helst. Det är väl därför Hyresgästföreningen fortfarande finns och får fler medlemmar.