En sannsaga eller bara ett påhitt?

Någonstans i något rum i maktens korridorer kan mycket väl ett sådant här samtal ha ägt rum.

-Det byggs för lite bostäder. Det här håller ju inte. Tillväxten och jobben är i fara och  bostadsbristen kan mycket väl bli en het valfråga.
Vad sjutton gör vi,  någon?

-  Vi rekapitulerar först, vilka är det som har det värst på bostadsmarknaden?
Det är bostadsbrist i större delen av Sverige så det är väl alla möjliga det.

- Men vilka ligger mest pyrt till?
Ungdomar så klart, låginkomstagare givetvis, singelhushåll har det inte lätt, de utan fast jobb sitter risigt till, de som inte får lån och som är rökta på bostadsrättsmarknaden, folk som gifter sig, skiljer sig, får barn eller jobb/utbildningsplats.

- Vi kan ju inte sitta här och se handlingsförlamade ut.
Knepigt läge. Det som byggs nytt är ju inget för de som ligger så här risigast till. Inte för särskilt många andra heller.
Jag har en kompis som blev erbjuden en hyresrätt på 89 kvm för 15 500 /månad på Ringvägen i Stockholm.
Jag fattar absolut ingenting, jag har ju själv köpt en bostadsrätt på 89 kvm i innerstaden. Med lån och rubbet inräknat betalar jag 12 435/mån. Hur fan går sånt till?

- Hetsa inte upp dig. Det är ingen som fattar att det ser ut så där. Alla vet ju att hyresrätten är subventionerad och att det sitter en massa insiders och njuter frukterna av en gammal hyresreglering som Hyresgästföreningen bevakar med näbbar och klor.
Ingen törs ju ge sig på de heller. Det bor ju ändå 3 miljoner människor i hyresrätt.

- Nu vet jag! Vi öppnar för individuella hyresavtal. Det låter ju skitbra. Bort med det kollektiva och in med det individuella. Modernt och bra, ligger helt i tiden.

-  Ett litet aber är att 80 % av svenskarna inte gillar marknadshyror. Vi har ju själva sagt att vi inte tänker föreslå det. Fastighetsägarna, alltså inte deras förening,  utan de som bygger och förvaltar långsiktigt tycker att förhandlade hyror , jag menar förstås hyresreglering, är superbra. Långsiktigt, förutsägbart och det ger en mycket god avkastning.
Hyresgästföreningen kommer bara att säga att det är individuella marknadshyror och ett första steg mot marknadshyror.

-Lägg ner det där tjafset. Vi måste visa OECD och de andra marknadsgrabbarna att vi gör något. Individuella avtal är ju bara till för att fransa runt lite i kanterna.
Några fler hyresrätter kommer väl att byggas om de får ta ut högre hyra. Kanske inte till några andra än de som redan idag har råd att skaffa sig en bostad. Men det blir flyttkedjor.
De som redan har en lägenhet kommer garanterat att stå i kö för att få betala mer för sitt boende. Alla är väl inte som villaägarna heller.

- OK, då ska jag säga till min polare att ligga lågt och inte skriva på något hyresavtal som är förhandlat utan avvakta lite så han kan få ett individuellt avtal med högre hyra som är låst i 15 år och som inte går att pröva i Hyresnämnden?

Smart, vi kör på det.

Men det konstiga är att KD, som för övrigt har föreningsmöte nu i Karlstad, tycker att just hyresgästerna mår bättre av att jobba för sin sak en och en.

Igår debatterade jag med nationalekonomen Stefan Fölster i P1-morgon. Du hittar debatten här.

Han hejar ivrigt på alla försök som görs för att den förening hyresgästerna bildat inte ska kunna fortsätta förhandla hyror. Det ska nu varje hyresgäst göra är tanken.

Så mitt under brinnande bostadsbrist när desperata människor jagar bostad så har någon i regeringskansliet kläckt iden att ändra lagen så att man ska kunna träffa ett enskilt avtal med en hyresvärd.

Än så länge bara för nybyggda lägenheter.

Det kan man visserligen redan göra men man kan också få skäligheten i avtalet prövad. Och det är det som ska bort.
Inget tjafs om konsumentskydd ska förmörka tillvaron för de fastighetsägare som sitter på en nybyggd lägenhet som tusentals människor trängtar efter.

De vet vad ett sådant guldläge betyder omräknat i pengar.

Jag antar att ingen kommer att föreslå att fastighetsägarna ska ge upp tanken på att deras förening, Fastighetsägarna, ska kunna fortsätta att förhandla hyror för sina medlemmar.

Fastighetsägarna kommer givetvis att kollektivt organisera upp arbetet med de individuella avtalen. Inte sjutton har en fastighetsägare tid att sitta med varenda hyresgäst och lyssna på deras förhandlingsargument.

Vissa föreningar är nämligen OK medan andra är ett resultat av en svunnen tid.

Det vimlar av föreningar i Sverige. Svenskt Näringsliv, Moderaterna, Möbelföretagen, LO, Fastighetsägarna mfl. Alla har de kommit på att det är smartare att jobba ihop än att göra det en och en.
Men det konstiga är att KD, som för övrigt har föreningsmöte nu i Karlstad, tycker att just hyresgästerna mår bättre av att jobba för sin sak en och en.

Hyresgästerna har ju bara kommit på samma sak som KD.

Stefan Fölsters argumentation byggde annars på att regeringen är rädd för Hyresgästföreningen. Jag vet inte jag men det låter väl bra? Jag känner att jag vill hålla tummarna lite för att han har rätt där.

Fast det är nog lika fel som hans påstående om att Hyresgästföreningen består av innerstadsbor i Stockholm som är högavlönade och betalar för låg hyra.

Inte för jag vet hur många hyresgäster som får plats i Stockholms innerstad nu när man ombildat tusentals hyresrätter.
Men det blir nog lite trångt i alla fall. Hyresgästföreningen består av 530 000 hushåll innefattande ca 8- 900 000 individer som har en massa olika åsikter och inkomster men som i likhet med så många andra insett att det är bra att organisera sig.

Jag ber härmed att få återkalla alla mina positiva kommentarer till det Attefall och Borg skrivit tidigare. Jag trodde de menade något med det.

Nu blir det att gissa lite.

Vem kan ha skrivit detta?’

”Och på många platser planeras det främst för lägenheter för människor med mycket tjock plånbok. Även om det finns både hyresrätter och bostadsrätter i samma område så blir det mest de med höga inkomster som har råd att flytta dit”.

Svar: Stefan Attefall, bostadsminister.

Av texten att döma har Stefan Attefall klart för sig att det som byggs är för människor med mycket tjocka plånböcker. Man skulle rent utav kunna få för sig att han tycker att det är bekymmersamt och att han vill göra något åt detta missförhållande så fort tillfälle ges.

Så till nästa fråga. Vem har skrivit detta?

”Samtidigt ska vi ha regler som säkrar hyresgästens trygghet och rättigheter. På alla marknader där den ena parten är i beroendeställning och har mindre information, behövs ett starkt skydd.”

Svar: Anders Borg, finansminister.

Anders Borg har klart för sig hur maktbalansen ser ut. Det finns en stark part och en part med ett sämre utgångsläge på hyresmarknaden. Det råder en besvärande obalans, fastighetsägarna sitter på mängder av lägenheter som hundratusentals människor hett eftertraktar.
Den svagare parten behöver därför ett starkt skydd enligt finansministern. Annars kan vederbörande bli utnyttjad.

Men vem kan då tänkas ha skrivit detta?

”Regeringen överväger också att utveckla det så kallade systemet med presumtionshyror så att det även ska bli möjligt för hyresvärd och hyresgäst att träffa individuella avtal om hyror som får presumtionsverkan”.

Svar: Stefan Attefall och Anders Borg i årets budgetproposition.

Först lite fakta.
Presumtionshyror är per definition väldigt höga hyror. Presumtionshyror förekommer bara i nyproduktion och sätts på basis av de kalkyler som presenteras. Så här talar vi verkligen om de hyror som Stefan Attefall var så bekymrad över lite längre upp i texten. Detta är nämligen inga hyror som lämpar sig för vanliga löntagare utan just för de med tjocka plånböcker.

Nu vill Stefan Attefall och Anders Borg ”utveckla” systemet med de hyresnivåer som Attefall tidigare kände sig så bekymrad över så att de kan bli ännu högre.

Denna ”utveckling” består i att den enligt Borg svagare parten på hyresmarknaden ska träffa ett individuellt avtal med den part som enligt Borg är den starkare parten.
Fast nu utan skydd.

Den svenska modellen med förhandlade hyror ska skrotas och ersättas av individuella avtal på den del av hyresmarknaden som har de högsta hyrorna så att de kan bli ännu högre i ett läge med stor bostadsbrist där massor av desperata människor jagar bostad.

Behövs inte mycket funderande för att räkna ut vad det kommer att leda till.

Jag ber härmed att få återkalla alla mina positiva kommentarer till det Attefall och Borg skrev tidigare.

Jag trodde de menade något med det.
+

Pinsamt, Stefan Attefall!

Så här skriver vi i vårt pressmeddelande

Inför dagens budgetpresentation hade landets hyresgäster inga större förväntningar. Trots att bostadsbrist råder i en stor majoritet av Sveriges kommuner, 290 000 unga över hela landet väntar på att få ett eget boende, bostadsbyggandet är närmast obefintligt, byråkratin kring kommunala detaljplaner, bygglov och andra tillstånd driver upp kostnaderna och skapar väntetider och höga skatter på byggande av hyresrätter leder till onödigt höga byggkostnader.

När finansminister Anders Borg idag presenterade regeringens budgetproposition fanns det trots allt ett konkret förslag från bostadsminister Stefan Attefall. Förslaget går dock inte ut på att stärka varken bostadsmarknaden eller hyresgästerna. Tvärtom. I stället överväger regeringen om det ska vara möjligt att träffa individuella hyresavtal mellan hyresgäst och hyresvärd vid inflyttning i nybyggda lägenheter med så kallad presumtionshyra.

-Det är fullständigt obegripligt hur regeringen och Attefall så systematiskt kan bortse från verkligheten, säger Barbro Engman, förbundsordförande för Hyresgästföreningen. I stället för att föreslå satsningar som har verklig betydelse för människors möjligheter att få ett boende, så väljer man i stället att rejält försämra hyresgästers konsumentskydd.

-Varför tycker Stefan Attefall att det är OK att försämra för de hyresgäster som i ren desperation söker ett boende och som nu ska tvingas skriva på avtal om fantasihyror? Avtal som de dessutom kanske kommer vara bundna till under lång tid, säger Barbro Engman.

-Det är pinsamt av Attefall att ena dagen beklaga sig över att nyproducerade hyresrätter är alltför dyra och sedan presentera förslag som kommer göra det ännu dyrare. Individuella avtal är inget annat än fri hyressättning som inte kommer att leda till ett ökat bostadsbyggande. I stället är det landets alla bostadssökande som får betala priset för regeringens haltande bostadspolitik, säger Barbro Engman.

-Stefan Attefall brukar berömma sig med att regeringen står för långsiktiga spelregeler på bostadsmarknaden. Detta kortsiktiga vändande på alla stenar riskerar dock att enbart skapa osäkerhet och otrygghet, säger Barbro Engman.

Har jag ett särskilt ansvar för överdäckningen av E18?

Vad betalar jag hyra för?
Vad det kostar att bo och lite till är väl svaret på den frågan tycker nog de flesta.
För min hyresvärd har kostnader för allt möjligt som jag och mina grannar betalar för via hyran. Vi ser också till att bolaget går med vinst så att det finns pengar till investeringar mm.

Så det går bra för min och de flesta andra hyresvärdar.
För en del går det så himla bra, de gör miljonvinster varendaste år.

Om min hyresvärd skulle få för sig att knacka på och undra om jag skulle kunna tänka mig att betala ännu lite mer i hyra skulle jag förstås bli lite fundersam.

Framförallt om han tyckte att jag skulle betala ytterligare en skvätt på hyran till överdäckning av E18, ombyggnad av Perstorpsvägen i Farsta eller byggandet av en lätt industri i Bromsten.

Nu skulle min hyresvärd aldrig komma på en sådan ide. Och jag skulle förstås tycka att han var lite vriden om han tyckte att jag hade ett särskilt ansvar för överdäckningen av E18.

Jag bor hos en privat hyresvärd och de kommer inte med sådana propåer i hyresförhandlingarna.

Men om jag hade bott i Svenska Bostäder i Stockholm exempelvis då hade det varit annorlunda.
Deras ägare, Stockholms kommun, tycker att det är rimligt att de som bor hos deras kommunala bolag ska betala för överdäckning av E18, ombyggnad av Perstorpsvägen i Farsta eller byggandet av en lätt industri i Bromsten. Och en massa annat av samma slag.Om det skriver DN idag.

Så detta år plockar de ut 3 miljarder , obs inte miljoner, ur de allmännyttiga bolagen i Stockholm. Pengarna kommer från de hyror de får in.
Samma sak i Gävle och några ytterligare kommuner som febrilt letar kryphål i lagen för att hitta sätt att komma åt hyrespengarna för att använda de till allt möjligt.

Nu kommer en del att reta upp sig på att jag skriver att det är hyresgästernas pengar. Det är inte de som äger bolagen brukar de upprört hävda. Det är förstås sant men det är hyresgästerna som står för fiolerna.

Får kommunerna göra så här?

Tveksamt. Nu ska Kammarrätten avgöra om denna kreativa tolkning av lagen är vad lagstiftaren avsett.
Man får exempelvis ta ut pengar till sådant som befrämjar social sammanhållning och integration( paragraf 5 Lagen om allmännyttiga bostadsbolag)

Men kan överdäckning av E18, ombyggnad av Perstorpsvägen i Farsta eller byggandet av en lätt industri i Bromsten befrämja integration och social sammanhållning?

Ja enligt Per Blomstrand, vice vd för kommunens koncern Stadshus AB, är överföringen berättigad.

– En överdäckning av en motorväg gynnar till exempel också boende, säger han.

Jo men visst men det gynnar också bilägare, villaägare, bostadsrättsinnehavare, sommarstugeägare, koloniträdgårds entusiaster och en massa andra och hur ska de betala för överdäckningen? För det ska de väl?

Höjd bensinskatt, höjd fastighetsskatt, särskild uttaxering av bostadsrättsinnehavare, koloniavgift mm?

För inte kan det väl vara meningen att hyresgästerna först ska betala skatt och sedan betala för gemensamma angelägenheter via hyran?

Att rikta hot gentemot den part man ska förhandla med är sällsynt korkat

De privata fastighetsägarna i Göteborg är upprörda, väldigt upprörda.

Det har inträffat en allvarliga händelse i Göteborgsområdet.
De känner sig därför nödgade att utfärda en varning.

"Vi ser allvarligt på det som inträffat och som en markering överväger vi att säga upp avtalet om hyressättningsavgift som ger Hyresgästföreningen rätt till förhandlingsersättning", skriver de.

Vad är det då för allvarligt som har "inträffat"?

Jo, Hyresgästföreningen har begärt förhandlingar om 2014 års hyror och de har lagt ett bud som inte riktigt faller Fastighetsägarna i smaken.

Istället för att förbereda sig för de stundande förhandlingarna så retar de upp sig till oanade höjder.
Efter en snabbanalys av det uppkomna läget har de uppenbarligen kommit fram till att det smartaste de kan göra är att börja med att hota sin förhandlingsmotpart.

Om vi gör allt vad vi kan för att se till att Hyresgästföreningen inte har resurser att förhandla så ska vi nog kunna få de på fall kanske till och med innan förhandlingarna kommit igång. Kan de verkligen ha resonerat så eller hur sjutton tänkte de?

Att rikta hot gentemot den part man ska förhandla med är sällsynt korkat.

Folk som böjer sig för hot eller som kommer med hot ska inte anförtros något som helst förhandlingsuppdrag.
Legitimiteten hos förhandlingssystemet bygger på parter som har integritet,  som förhandlar och som inte ägnar sig åt hot.

Fakta om hyressättningsavgiften

Hyressättningsavgift betalar de hyresgäster som bor i lägenheter som omfattas av en förhandlingsordning. Idag betalar hyresgästerna 12 kr per månad för det förhandlingsarbete som vi utför.

Det är alltså hyresgästerna som betalar inte bostadsföretagen. Men eftersom det är en del av hyran så förmedlar fastighetsägarna avgiften till oss.
Nu hotar de med att sluta med det. Då måste de också sänka hyran med 12 kr annars lägger de rabarber på pengar som inte är deras.

Motivet till hyressättningsavgiften  hittar man i prop.1993/94:199 sid 69 där man kan läsa:

”Det är nämligen rimligt att organisationens förhandlingsarbete inte finansieras med enbart medlemsavgifter, eftersom resultatet av förhandlingsarbetet kommer även de oorganiserade hyresgäster till del för vilka förhandlingsordningen gäller. En lagreglering ger också möjlighet att pröva skäligheten av förhandlingsersättningen.

Lagen bör alltså även i fortsättningen innehålla regler om förhandlingsersättning”, skrev Carl Bildt som då var statsminister.

En podcast för djuplodning och en utredning utan lod

I Kiruna o Malmberget pågår en samhällsomvandling av sällan skådat slag. Striden står het om vem som ska betala när husen riskerar att ramla ner i gruvhålen och städerna måste ritas om.

Men bakom oss lägger vi ett Kiruna med en säregen historia men som också säger mycket om vår samtid. Framväxten av Kiruna ägnas kanske med rätta liten eller ingen uppmärksamhet alls nu när det nya Kiruna ska formas.

Men så intressant det blir när det som snart är ett minne blott uppmärksammas.

Det är för lite av sådana djuplodningar. Det ska nu Sverige Arkitekter råda bot på. I den första podcasten får vi gå på stadsvandring i Kiruna med Dan Hallemar och Håkan Forsell.

Häng med på den och alla andra som kommer här.

Någon djuplodning verkar det dock inte vara fråga om när Fastighetsägarna tillsammans med Handelskamrarna ska ge sig på hyressättningen. I utredningsdirektiven har de för säkerhets skull skrivit in vad denna bokriskommitté ska komma fram till. De ska komma fram till att den hyressättningsmodell riksdagen fattade beslut om 2010 och som gäller from 2011 ska bort.

Inget att fundera över alltså för krisgruppen.
Annars hade de ju kunnat fundera på detta.

1. Leder inte friare hyressättning till att vi kommer att behöva sociala bostäder i Sverige? I andra EU länder är andelen sociala bostäder 15-35 procent av bostadsbeståndet (England, Frankrike, Holland, Danmark). I storstäder som Amsterdam, Paris och London är andelen ännu högre där upp till 50 procent är sociala bostäder. I Holland är drygt 75 procent av hyresbostäderna sociala bostäder.

42 procent av Holländarna har rätt att bo i sociala bostäder. I Frankrike utgör de sociala bostäderna cirka 17 procent av det totala beståndet.

60-70 procent av fransmännen har rätt att bo i de sociala bostäderna. Är det önskvärt att Sverige tar ett steg mot social housing? Vad kommer det att kosta för staten (2005 var Franska statens stöd till bostadssektorn 1,6 procent av BNP)? Vilken effekt kan det få för byggandet? Vilka hushåll kommer att gynnas/missgynnas?

2. Regelverk för hyressättning är inget konstigt i EU-sammanhang. I Frankrike är hyressättningen reglerad genom HLM (habitation à loyer modéré). I Tyskland skyddas sittande hyresgäster av en referenshyra, mietpreis, och kappungsgrenze som är ett tak för den som bott länge.

Dessutom är fastighetsägarna skyldiga att informera hyresgästen om vilken referenshyra som råder om hyran skall höjas. I Tyskland kan löpande underhåll inte leda till hyreshöjningar. I Holland är alla hyreslägenheter med en hyra under ca 7200 kr/mån sociala bostäder. Årliga hyreshöjningar är reglerade för dessa bostäder.

Kommer en avreglering i Sverige verkligen innebära färre regler? Vilka nya regler kommer att krävas för att klara behoven av sociala bostäder?

Detta hade de kunnat fundera på. Om funderandet hade varit fritt vill säga. Men det är det inte.

Bollen är din Anders Borg!

När Obama var pank och åt soppa på burk

Denna krönika skrev jag i Hem&Hyra 2009. Idag passar den bra att återvinna.

I mitten av 90 talet fick jag ett pris som tog mig hela vägen till Chicago. Jag besökte behandlingshem, häkten och fängelser för att lära mig hur de jobbade med behandling av drogmissbrukare. Den bild av Chicago som stannat kvar hos mig är en blandning av baptistkyrkor, gospelkörer, dystra fängelser och det ännu dystrare häktet på Cook County Jail.
När man passerat alla vapenkontroller och synats från topp till tå kändes det som att kliva rakt in i någon dåligt regisserad actionfilm om mänskligt elände. Men inne på häktet hade de en missbruksvård som var helt outstanding, åtminstone för de ytterligt få som fick chansen.

Chicago liknar inte Borlänge så där överdrivet mycket, trots att min pappa som var från Falun alltid hävdade att Borlänge är Sveriges Chicago, men en missbrukare är en missbrukare vare sig han sitter inlåst på ett häkte i Chicago eller ligger på akuten på Falu lasarett.

Chicago har dykt upp i mitt minne sedan Barack Obama tagit sig från Chicago till Washington för att bringa rättvisa till världen. Förutom att han ska rädda oss från mänsklighetens onda påfund är han också stilikon. Hans stil sägs vara elegant, men ändå sympatisk och väldigt vanlig. Han har förmodligen en vanlig stil därför att han också levt ett vanligt liv bland människor med vanliga liv. Det vanliga livet för de flesta människor är ett liv utan makt, ett tufft och fattigt liv som tär på krafterna och hoppet.

1983 bestämde sig Obama för att bli samhällsorganisatör trots uppmaningar från många att glömma den där organisationsgrejen och i stället syssla med något man kan tjäna pengar på. Han satsade inte på pengarna, så inom loppet av ett halvår var han pank, arbetslös och åt soppa på burk. Ändå drog han till Chicago där man dragit i gång ett organisationsarbete.
Där träffade han en grupp ensamstående tonårsföräldrar utan någon som helst makt och inflytande. Hans tanke var att föräldrarna skulle utgöra kärnan i en genuint oberoende hyresgästförening, skriver han i boken, ”Min far hade en dröm”.

De tuffa tjejerna gav sig i kast med bostadsbolaget och dess vd för att få bort asbest ur bostäderna. De fick både direktören och bolaget på fall genom att organisera sig, ta reda på fakta, lägga upp en smart plan och använda pressen för sin sak. Detta öppnade en hel flod av hopp hos människorna i Altgeld och ”... det förändrade mig”, skriver Barack Obama.
Det är alldeles utmärkt att det finns presidenter som, innan de hamnat i Vita huset och blir stilikoner, har bidragit till att människor utan makt och inflytande fått ett bostadsbolag, som utsatt dem för hälsorisker, på fall.

En hyresgästförening är en hyresgästförening oavsett om den jobbar mot asbest i Altgeld i Chicago eller för rimliga hyror och bra bostäder i Sverige. När det inte står rätt till och man vill ha förändring då är det en oslagbar metod att gå ihop och ta de strider som är nödvändiga. Det var väl bland annat den insikten som tog Obama till Vita huset.

Avsaknad av bostadspolitik är också bostadspolitik

Finns det någon bostadspolitik eller har politikerna överlämnat rubbet till marknaden som ska se till att vi alla har tak över huvudet?

Så lyder en vanlig fråga ofta följd av påståendet att politiken abdikerat och låtit marknaden ta över.

Fast det är fel. Politiker bedriver visst bostadspolitik.
Fast resultatet är inte särskilt upplyftande.

Bostadsbrist, höga hyror i nyproduktionen, hårda krav för att få hyra, för lågt byggande, för låg renoveringstakt och för att inte tala om alla de konsekvenser allt detta har för hur människor kan leva sina liv.

Riksdagen, olika fullmäktigeförsamlingar och politiker i bolagsstyrelser runt om i landet fattar dagligen mängder av bostadspolitiska beslut.
De besluten är helt avgörande för om det byggs hus eller inte, vilka slags hus som i så fall byggs, hur dyrt det kommer att bli att bo i dessa hus och vad som ska hända med det som redan är byggt.

Alla dessa beslut förhåller sig marknaden till. Marknaden lever inte i en bubbla. Marknaden spelar på den planhalva politiken anvisar och efter de regler som politiken beslutat om.

Om riksdagen fattar beslut om att hyresrätten ska vara skattemässigt missgynnad så kommer det att byggas färre hyresrätter.
Om kommunens politiker fattar beslut om att ombilda hyresrätter till bostadsätter så kommer det att finnas färre hyresrätter.
Om kommunen säljer marken till högstbjudande blir det höga hyror.
Om riksdagen fattar beslut om en knölig plan och byggprocess så kommer den att bli knölig.
Om regeringen inte vill stimulera bostadsbyggandet så kommer den att vara ostimulerad och dyr.

När riksdagen beslutar att stimulera renovering, ombyggnad och tillbyggnad av villor till en kostnad av 14 miljarder så kommer de att renoveras, byggas om och byggas till för 14 miljarder.
När regeringen fattar beslut om att inte stimulera motsvarande insatser i hyresfastigheter så blir det mindre av renoveringar och ombyggnader i hyreshusen.

Så det vimlar av bostadspolitik. Som visserligen leder fel men finns det gör den i allra högsta grad.

Men marknaden uppträder givetvis också rationellt och logiskt. Man agerar utifrån det som kännetecknar marknaden. Man bygger för de segment som ger högsta möjliga utväxling.

Att tro att marknaden skulle ikläda sig rollen som samhällsaktör och se till att olika inkomstgrupper får någonstans att bo är i bästa fall en from förhoppning.

Allmännyttan däremot borde vara den aktör som tar ett större ansvar för bostadsförsörjningen. Men det kräver politiska beslut, en kommunal bostadspolitik.

Avsaknad av politik är också politik.

En grundläggande förutsättning i ett väl fungerande samhälle är att människor har någonstans att bo.
Ju fler som saknar bostad desto viktigare blir de politiska besluten. De som kan leda i rätt riktning.

Göran Rosenberg hade en strålande krönika i Godmorgon världen idag.
Lyssna på den. Den är så mitt i prick.